Metoder att mäta och reducera emissioner från ... - Avfall Sverige

5 Utvalda anläggningar
32
Eftersom vi för det aktuella projektet endast har utrymme att göra stickprovsmätningar
har vi försökt att välja ut ett antal anläggningar som är representativa för olika typer av
tekniska tillämpningar som finns i landet. Följande fyra anläggningar har valts ut:
• TRAAB:s sorterings- och biogasanläggning vid Heljestorp i Vänersborg. En
anläggning för utsortering och rötning av organiskt avfall.
• Uppgraderingsanläggning vid avloppsreningsverket i Trollhättan. En
uppgraderingsanläggning för biogas byggd med vattenskrubberteknik.
• Uppgraderingsanläggning av typen kemisorption för biogas från
avloppsreningsverket och avfallsanläggningen i Borås.
• NSR:s biogas- och uppgraderingsanläggning (typ PSA) för biogas vid Filborna i
Helsingborg. Råvaran kommer från livsmedelsindustri och jordbruk.
Nedan följer en beskrivning av respektive anläggningsuppbyggnad.
5.1 TRAAB:s biogasanläggning vid Heljestorp, Vänersborg.
Totalt kan anläggningen ta emot ca 36 000 ton källsorterat avfall bestående av
organisk-, brännbar- och restfraktion. Av denna mängd sorteras den organiska
fraktionen (maximalt 22 000 ton) ut för vidare behandling i biogasanläggningen. Under
2004 producerades 1,2 miljoner Nm 3 biogas, med en halt på 65 % metan, i denna
anläggning, som fungerar enligt beskrivningen nedan (se även flödesschema i figur 11):
• Efter sortering leds allt organiskt material genom påsöppnaren där materialet
finfördelas och eventuellt metalliskt material leds bort.
• Efter malning av det organiska materialet förs detta växelvis automatiskt till
någon av de två 84 m 3 behållare där materialet blandas och hygieniseras.
Hygieniseringen sker genom att materialet värms till en temperatur av 70 °C
som bibehålles under en timma. Hygienisering sker för att säkerställa att
sjukdomar inte sprids till människor, djur och växter vid användning av
rötresten. I blandnings- och hygieniseringsbehållarna sjunker tyngre fraktioner,
t.ex. glas, sand, sten, ned till botten vilka sedan kan avlägsnas.
• Det hygieniserade materialet pumpas till en gemensam bufferttank, vilken har en
volym på 350 m 3 .
• Från bufferttanken pumpas materialet in i någon av de två rötkamrarna, som
vardera har en volym av 1250 m 3 . Rötningen sker vid en temperatur av 55 °C
med en genomsnittlig uppehållstid för substratet av drygt tre veckor.
Temperatur, fettsyror, ammoniumkväve, kväve och pH-värde mäts kontinuerligt.
Inpumpning i och uttag från rötkamrarna sker kontinuerligt.