22.09.2013 Views

Metoder att mäta och reducera emissioner från ... - Avfall Sverige

Metoder att mäta och reducera emissioner från ... - Avfall Sverige

Metoder att mäta och reducera emissioner från ... - Avfall Sverige

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

45<br />

7.2 Uppgraderingsanläggningarna<br />

Av resultaten <strong>från</strong> mätningarna ser man <strong>att</strong> de största metanläckagen härrör <strong>från</strong><br />

uppgraderingsanläggningarna. Den dominerande delen av metanförlusterna på<br />

uppgraderingsanläggningarna sker som förmodat med restgasen, som lämnar<br />

anläggningarna <strong>och</strong> går till atmosfär. Hur stora dessa förluster blir beror dels på vilken<br />

uppgraderingsteknik som används <strong>och</strong> dels hur anläggningen körs. Ett problem när det<br />

gäller driften av anläggningarna är dock <strong>att</strong> det normalt inte finns någon mätning av<br />

metanhalten i restgasen, vilket resulterar i <strong>att</strong> man inte vet om man optimerar<br />

anläggningen på rätt sätt. Gör en sänkning av tryck eller temperatur i en kolonn <strong>att</strong><br />

metanförlusten ökar eller minskar? Här finns möjlighet till förbättring genom <strong>att</strong> ha en<br />

permanent monterad metan<strong>mäta</strong>re. En <strong>mäta</strong>re i restgasen skulle hjälpa till både <strong>att</strong><br />

trimma in anläggningen då den tas i drift <strong>och</strong> <strong>att</strong> optimera den dagliga driften ur<br />

metanförlustsynpunkt.<br />

På uppgraderingsanläggningarna står diffusa läckage ensamma för en metanförlust på<br />

ungefär 1 %, vilka skulle kunna minskas genom läcksökning <strong>och</strong> tätning av<br />

anläggningen. Pysläckagen härrör framförallt <strong>från</strong> kompressorerna, både lågtrycks- <strong>och</strong><br />

högtryckskompressorerna. En tendens verkar vara <strong>att</strong> ju högre tryck det är i<br />

anläggningen <strong>och</strong> kompressorerna, desto större blir läckagen. Det är därför viktigt <strong>att</strong><br />

läcksökning sker regelbundet eftersom oupptäckta pysläckage som inte åtgärdas i vissa<br />

fall ger upphov till större metanläckage än själva restgasen. Denna typ av läckage kan<br />

också utgöra en risk för säkerhet <strong>och</strong> arbetsmiljö även om risken för explosion är<br />

mycket liten.<br />

På uppgraderingsanläggningarna skulle det vara relativt enkelt <strong>att</strong> <strong>reducera</strong><br />

metanläckagen eftersom de är så koncentrerade till ett flöde, restgasflödet. Genom <strong>att</strong><br />

efterbehandla restgasen med t.ex. termisk eller katalytisk oxidering kan metanförlusten<br />

<strong>reducera</strong>s med minst 97 % [10]. Dessa båda tekniker utnyttjar det värme som bildas då<br />

metanet oxiderar så effektivt <strong>att</strong> endast en metanhalt på 0,2 vol % krävs för <strong>att</strong><br />

processen skall vara självgående, det vill säga inget externt värme behöver tillföras.<br />

Flödet bör vara minst 250 Nm 3 /h för <strong>att</strong> få en rimlig kostnad. Om flödet är lägre så kan<br />

restgasen spädas ut med luft (det görs också om metanhalten överstiger 1 vol %) varvid<br />

flödet ökar. De flesta anläggningar skulle även efter utspädning ha en självförsörjande<br />

oxidering eftersom metanhalten i restgasen ligger kring 0,5-5 %.<br />

7.3 Biogasanläggningarna<br />

Biogasanläggningarnas metanförluster härrör framförallt <strong>från</strong> röttankarna där höga<br />

metanhalter kunde upp<strong>mäta</strong>s. De högsta halterna uppmättes vid bräddavloppen som har<br />

identifierats som en av de svagaste länkarna på biogasanläggningarna. I vissa fall<br />

öppnas bräddavloppen en gång i veckan <strong>och</strong> skruvas därefter inte på ordentligt igen<br />

vilket ger upphov till pysläckage. På en annan anläggning står bräddavloppen öppet på<br />

grund av problem med trycksvängningar i systemet då bräddavloppet stängs. Man har<br />

dock förlängt ett rör <strong>från</strong> bräddavloppet som går cirka 3 meter ner i biomaterialet, för <strong>att</strong><br />

minska läckaget. Mängden metan blir ändå, jämfört med uppgraderingsanläggningarnas<br />

förluster, relativt små eftersom det är frågan om låga flöden.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!