Km 2 2010 - Katolskt Magasin

More documents

Recommendations

Info

I sid. 28 | credo Vår trosbekännelse (2) mässan bekänner vi vår tro genom att använda den apostoliska trosbekännelsen, som är den romerska kyrkans gamla dopbekännelse, eller den niceno-konstantinopolitanska, som har utgått från de första ekumeniska koncilierna år 325 och 381. Den senare är ofta tydligare och mera detaljerad. Båda två uttrycker kyrkans tro på ett tillförlitligt sätt. Vår trosbekännelse är indelad i tre delar. Först är det frågan om den första personen i Gudomen och det underbara skapelseverket; sedan om den andra personen i Gudomen och människans fräls - ningsmysterium; slutligen om den tredje personen i Gudomen, källa och utgångspunkt för vår helgelse (KKK 190). Vi tror på en Gud och inte på tre. Vi tror på tre personer i en enda Gud, Fader, Son och Ande, och inte tre sätt att vara Gud. Detta är treenighetens mysterium, ett gudomligt mysterium som övergår vårt begränsade mänskliga förstånd, men inte motsäger det. Detta mysterium är inte någon abstrakt sanning utan en källa av liv. Gud har själv gett sig till känna, han har steg för steg uppenbarat för människan vem han är. Gud uppenbarar sig inte på ett abstrakt sätt utan konkret i människans historia. Genom att följa Gud och lyda honom lär man känna den levande Guden. ”I ditt ljus ser vi ljus” (Psalt 36:10), i Guds ljus uppenbaras även människans mysterium (till man och kvinna skapade han dem). Gud är Gud, annorlunda än alla våra föreställningar och projiceringar och också vi själva är mycket större än vi kan föreställa oss. ”Hör Israel! Herren, din Gud, Herren är en. Och du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta, av hela din själ och med hela din kraft” (5 Mos 6:4-5). Hör – den som hör är vänd mot den som talar i en kärleksfull relation. Gud talar och människan svarar, hon hör och hörsammar. Hela bibliska berättelsen är en Guds uppenbarelse. Israel lär känna sin Gud genom att följa honom. Jesus den ende Sonen, själv gud och alltid nära Fadern, har kommit för att förklara honom för oss (Joh 1:18). Den Helige Ande vägleder oss med hela sanningen (Joh 16:13). Denna uppenbarelse av Gud själv sker på ett dramatiskt sätt, den blottar människans hjärta och alla idoler som det rymmer. Den sker i en kamp för att befria människan från alla främmande makter som förslavar henne. Människan vill behålla sitt liv i egna händer, hon vill förverkliga sina egna småaktiga planer, hon litar hellre på hästens styrka och kämparnas kraft än på en Gud som hon inte ser. Hon dyrkar sina egna gudar som hon tror ger henne liv. Så skriver profeten Hosea om Israel (2:5 och 6): Jag vill följa mina älskare, som ger mig mitt bröd och mitt vatten, min ull och mitt lin, min olja och mitt vin. … Hon förstår inte att det var jag som gav henne säden och vinet och oljan. Och Jeremia: Mitt folk har begått en dubbel synd: de har övergett mig, källan med det friska vattnet, och huggit ut cisterner, cisterner som spricker och inte håller vatten (2:13). Jesaja manar hela världen: Vänd er till mig, folk från hela jorden, så skall ni bli hjälpta. Jag är Gud, ingen annan finns. Blott hos Herren, skall det heta, finns seger och styrka (45:22-24). Att tro på en enda Gud leder till en total tillit till honom, en överlåtelse av hela livet. Vi tror lätt i vår upplysta tid att kampen mot idolerna hör till det förgångna, till Gamla Testamentet! Vi förstår inte att idolerna har ändrat skepnad, de har anpassat sig och döljer sig bakom allt det som vi tror ger oss liv men i själva verket gör oss ofria, blinda och döva för Gud och vår nästa. Makt, pengar, karriär, kroppens begär, samhällets förväntningar och krav… Ideologierna… Befrielsekampen utspelas i människans hjärta den är inte lättare idag än igår. Att tro på Gud, den Ende, och att älska honom av hela sin själ har omätliga följder för hela vårt liv: Det innebär att lära känna Guds storhet och majestät.”Gud är för hög för vårt förstånd” (Job 36:26). Därför skall man ”tjäna Gud först”. Det innebär att leva i tacksägelse: Om Gud är den Ende, så kommer allt vad vi är och vad vi har från honom: ”Vad har du som du inte har tagit emot?” (1 Kor 4:7). ”Hur skall jag löna Herren alla hans välgärningar mot mig?” (Psalt 116:12) Det innebär att inse alla människors enhet och värdighet: ty de är alla skapade ”till att vara Guds avbild, till att vara Gud lika” (1 Mos1:26). Det innebär att väl använda sig av de skapade tingen: tron på den ende Guden får oss att använda allt som inte är denne Gud i den mån det närmar oss honom och avstå från det i den mån det avlägsnar oss från honom: Min herre och min Gud, ta ifrån mig allt som fjärmar mig från dig. Min herre och min Gud, ge mig allt som närmar mig till dig. Min herre och min Gud, tag mig ifrån mig själv Och ge mig helt och hållet åt dig (Nikolaus av Flüe). Det innebär att lita på Gud alltid och överallt, även i motgången: Inget får skaka dig, inget förskräcka. Allting skall klarna, Gud är densamme, vänta och vaka, allt skall du vinna Den som har Gud kan ingenting sakna. Gud ensam räcker (Teresa av Avila). (KKK 222-227) Sr Veronica Tournier OP
Familjerna Europas rikedom – illusion eller verklighet? I intervjusamtalet med Anna Dunér (Km 1/2010) uttryckte jag oro över en ”antilivsmentalitet”. Det var inte en rent subjektiv farhåga föranledd av vissa samtida, sociokulturella observationer kring aborter eller till exempel Folk - hälsoinstitutets strategier mot klamydia. Jag menar absolut inte att vifta bort sådant. Den ortodoxe teologen Jean Breck (New York och Paris, 2005) nämner siffran 1,25 miljoner aborter per år i USA. Sådant kan man inte ljuga om. Man ljuger inte heller om Auschwitz, som Williamson. Men när storsäljaren Richard Dawkins identifierar en person som ”en gen som överförts till en annan gen” får hans läsare på köpet en förenklad, materialistisk människosyn till buds, så fjärran som tänkas kan från den katolska kristna förklaringen av människan som en person som en ”enhet av kropp och ande”, som Paulus VI och Johannes Paulus II förklarar det. Varför bekymra sig om familj och fostran av barn när framtidens kloningsinstitut kan producera den livsvolym som upprätthållandet av en grön välfärdstillväxt kräver? President Obama har på nyåret markerat en politisk vilja att göra alla genusfrågor överordnade varje moralisk tveksamhet kring genusöverskridande genom att utnämna en i media känd man, som genom operation blivit kvinna, till hög tjänsteperson i den federala regeringen. Samkönade par kan förmodas bli framtidens markörer. Infertilitet är inte bara ofrivillig utan likvärdig med fertilitet, eftersom liv kan produceras ”on line”. Det är ”signalen”. Vartenda kristet institut som sedan inte uppvisar politisk korrekthet kan härefter känna sig observerat och kartlagt för sina ”åsikters” skull. Så ser religionsförföljelsen ut i vår tid. Förklaringen till att Europa, statistiskt sett, går sin befolk - ningsmässiga undergång till mötes som historisk och betydande kultur måste hypotetiskt sökas i just synen på hur viktigt eller oviktigt nytt mänskligt liv egentligen är. Individuellt kan ju människor få ut en hel del av livet som det är: upplevelser, sociala kontakter, stämningar och fysiska utmaningar, spänning! Varför binda sig vid en viss äkten- reflexion | sid. 29 skaplig trohet och kärlek till familj, när världen ändå lever vidare? Demografin säger att en befolkning lever vidare med 2,1 barn per kvinna i fertil ålder. Hur ser Europas födelsetal (2004) ut per fertil kvinna? Storbritannien 1.74, Neder - länderna 1.73, Tyskland 1.37, Italien 1.33, Spanien 1.32 och Grekland, vår kulturs vagga, 1.29. Siffrorna kommer från överrabbinen Jonathan Sacks, 2010 (Rabbin Lord Sacks, England). Sverige hade samma år 1,75 och 2008 1,9 barn per kvinna (SCB, Statistisk Årsbok). Det är klart att jag är ”oroad” – djupt oroad – men inte uppgiven! Familjerna är ju Europas rikedom. Visst, eftertanken säger att massor av människor har urusla erfarenheter av familj. Förr fick man dessutom familj oplanerat och halvt frivilligt. Nu bestämmer man. Är det inte bättre? Men hur mycket roligare blir det med ”life on command”? Hur länge håller det? Är vi uppriktiga förstår vi hur tacksamma vi egentligen måste vara för alla våra familjer som lever med Gud som Hans sanna medarbetare – både de äldre och de yngre! Jag tror egentligen att ”kärlek och liv” är – hårt arbete! Men varför inte? Det är att vara med i Herren Jesu Kristi frälsningsverk och den vägen att vandra måste per definition innebära någon form av självuppoffrande kärlek. Fotnot: Sveriges reproduktionstal enligt SCB: 2004 1,752 2005 1,769 2006 1,854, 2007 1,879 2008 1,907 Vad händer i din församling? Under rubriken ”Församlingsnytt”, på Km:s hemsida, hittar du numera axplock om det som händer i stiftets församlingar www.katolsktmagasin.se Små nyheter är inte mindre viktiga Göran Fäldt
Page 1 and 2: #2 12 februari 2010 Pris 40 kr Hopp
Page 3 and 4: Eutanasi är ett grekiskt ord, vars
Page 5 and 6: en sträng och kantig pater verkade
Page 7 and 8: 2 000 familjer, myggnät och hygien
Page 9 and 10: katolskt FORUM ett samarbete mellan
Page 11 and 12: gjort ett stort insamlingsarbete oc
Page 13 and 14: Han tycker att det känns märkligt
Page 15 and 16: Aldrig tidigare har den nordiska bi
Page 17 and 18: Stor enighet bland kyrkorna om nej
Page 19 and 20: hus med ett modernt boende för kat
Page 21 and 22: Gymnastik. Arbetsterapeuten Jolanta
Page 23 and 24: ”Vi respekterar och älskar de ga
Page 25 and 26: provision som tillskapades av Johan
Page 27: ”Glad fasta!”, önskar han mig
Page 31 and 32: Respekts jourtelefon - vi lyssnar p
Page 33 and 34: och läkarassisterad suicid som leg
Page 35 and 36: Kvickt och tänkvärt i katolska ky
Page 37 and 38: Martyrer vid böneveckan i Jönköp
Page 39 and 40: De som skrev pater Gerards dödsann
Page 41 and 42: Pontifikalmässa i Sankt Petri i Ma
Page 43 and 44: kyrktorget | sid. 43 Ansvarig: Marg
Page 45 and 46: Anna Dunér tar en paus. För famil
Page 47 and 48: esvikelse och inställningen att in

Km 2 2010 - Katolskt Magasin

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?