You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
sid. 32 | kultur<br />
ett namn- och sakregister (vid sidan av<br />
det befintliga indexet över tyskspråkig<br />
litteratur av den nuvarande påven)<br />
varit välkommet.<br />
Språket flyter väl men har måhända<br />
en viss touch av cavallinskhet, något<br />
som dock huvudsakligen bidrar till<br />
bokens charm (författaren tillhör inte<br />
för inte den för det latinska språkets<br />
främjande välkända akademiska släkten<br />
Cavallin).<br />
Köp, läs och lär – och kasta samtidigt<br />
gärna ett öga i John Allens inledningsvis<br />
nämnda Cardinal Ratzinger.<br />
Där ges ytterligare biografiska detaljer<br />
– och det är därtill roande att ta del av<br />
Allens argument för att nämnde kardinal<br />
aldrig skulle kunna väljas till påve.<br />
Ulf Jonsson:<br />
Habermas, påven och tron<br />
Artos, 2009<br />
Magnus Nyman<br />
Ulf Jonsson, jesuitpater och religionsfilosof,<br />
gav i somras ut boken Habermas,<br />
påven och tron. Han utgick från en<br />
debatt i München 2004 mellan Joseph<br />
Ratzinger och Jürgen Habermas och<br />
mediekommentarerna i dess kölvatten.<br />
Habermas presenteras på baksidan som<br />
”Tysklands idag kanske mest uppburne<br />
och respekterade filosof”. Han betecknar<br />
sig religiöst som agnostiker. Ämnena<br />
var religionens roll i ett sekulärt<br />
samhälle, dess förhållande till förnuft<br />
och moral, trons och sanningens väsen.<br />
Deras sammanträffande blev en teologisk-filosofisk<br />
dialog på hög intellektuell<br />
nivå. Såväl åhörarna som debattörerna<br />
själva överraskades av hur nära de kom<br />
varandra i vissa frågor.<br />
Det känns djärvt att våga sig på en<br />
anmälan av Jonssons lärda opus. Men<br />
där finns övernog av spännande tankar,<br />
garanterat åtkomliga även för oss handi -<br />
kappade utan universitetspoäng i religionsfilosofi.<br />
Jonsson inleder med två koncisa levnadsteckningar.<br />
Inte alla visste kanske att<br />
Ratzinger år 1958 var Tysklands yngste<br />
professor, 31 år gammal. I diskussionen<br />
av visade bägge statskyrkotanken. Rat -<br />
z ing er ser däri en riskabel frestelse att<br />
identifiera kyrkan med den egna nationen.<br />
Kyrkan är transkulturell. En sekulär stat<br />
ska inte åberopa någon gudomlig aukto -<br />
ritet som står över demokratiska beslut.<br />
Sådana blir dock ogiltiga om de berövar<br />
en minoritet dess mänskliga rättigheter.<br />
På 60- och 70-talen trodde Habermas<br />
på religionens totala försvinnande i det<br />
sekulära samhället. Det tror han inte läng -<br />
re. Han har själv präglat uttrycket ”det<br />
postsekulära samhället” om vårt nu -<br />
varande. Religionen har kommit för att<br />
stanna. Den har för varje människa, även<br />
den icke religiöse, ett ”instrumentellt”<br />
värde genom att förmedla moraliska attityder.<br />
Habermas har en intressant idé om<br />
”räddande översättningar”. Härmed menas<br />
att värden från det religiösa språket kan<br />
och bör transformeras till ett seku lärt,<br />
allmänmänskligt språk, och så bli tillgängliga<br />
för alla. Som ett lyckat exempel<br />
nämner han föreställningen om människan<br />
som Guds avbild.<br />
Båda avvisade (Ratzinger mest be stämt<br />
tycktes det) varje nedvärdering av förnuftet,<br />
såväl i teologiska som natur -<br />
vetenskapliga sammanhang. Mora len är<br />
en förnuftsangelägenhet betonade Rat -<br />
zinger, eftersom den vilar på naturrätten.<br />
Han förvånade många när han medgav att<br />
evolutionsläran rentav kunde modifiera<br />
naturrättslärans grundtanke om en oför -<br />
änderlig mänsklig natur, givetvis utan att<br />
göra avkall på dess gudomliga kvalitet.<br />
(Påven är lika lite evolutionsförnekare som<br />
förintelseförnekare.)<br />
Den fortsatta diskussionen om tro och<br />
tvivel och sanningens natur låg på en<br />
något högre abstraktionsnivå. Boken<br />
behöver ställvis omläsningar, vilka vanligen<br />
ger god utdelning eftersom Jonssons<br />
text är pregnant, klar och lättflytande<br />
och känns formulerad med en pedagogisk<br />
omtanke. Trots detta skulle en<br />
kort ordlista över några mer sofistike -<br />
rade religionfilosofiska termer ytterligare<br />
ha kunnat öka bokens tillgänglighet,<br />
något som den verkligen förtjänar.<br />
Sammanfattning: en högintressant bok<br />
om ett högintressant möte med på köpet<br />
ett porträtt av en högintressant påve.<br />
Torbjörn Tännsjö:<br />
Döden är förhandlingsbar<br />
Liber, 2009<br />
Hans Nyman<br />
En uppsättning svarta schackpjäser<br />
står mot en ensam vit löpare på omslaget<br />
till Tännsjös bok. Den ensamme löparen<br />
heter, tror jag, Torbjörn Tännsjö. De<br />
svarta pjäserna symboliserar sjukvårdens<br />
praxis vad gäller vård i livets slut. Man<br />
behöver inte vara schackspelare för att<br />
inse löparens hopplösa läge. Han kan<br />
bara välja mellan att 1. känna sig besegrad,<br />
2. bjuda remi, 3. förhandla i syfte att<br />
åstadkomma en förändring. Det är alternativ<br />
3 som Tännsjö stannar för i sin<br />
bok.<br />
Alla när vi föreställningen om en<br />
önskedöd. Somliga vill dö knall och fall,<br />
andra föredrar ett döende med möjlighet<br />
till avsked fast utan smärtor och obehag,<br />
många vill dö i sömnen. Men det finns<br />
också en motsatt föreställning, en<br />
skräckdöd. Nej, så vill jag absolut inte<br />
avsluta mitt liv. Inte kopplad till maski -<br />
ner, med slangar och dropp.<br />
Vilka förutsättningar har vi att<br />
förverkliga önskedöden? Vilka är möjligheterna<br />
att förhindra skräckdöden? Är<br />
detta förhandlingsbart? Ja, menar Tänn -<br />
sjö. Praxis när det gäller vård i livets slut<br />
måste förändras. Den förändring han<br />
pläderar för är radikal och mot alla<br />
regler: innefattar såväl terminal sedering
Change language