You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
gästgiVeriets Byggnader<br />
hur en gästgivargård kunde se ut vid 1800-talets början<br />
lämnar oss följande beskrivning av nykvarns gästgivaregård<br />
och krog uppgift om:<br />
I. en Byggning med förstuga, en sal och 4 kammare under<br />
näfver och torftak;<br />
II. en byggning för gästgifwarens behof bestående af<br />
förstuga, kök och tvänne kammare å ena och 2:ne små rum<br />
med Brygghus och Brygghuskammare å andra sidan, tillika<br />
med en af 2:ne kammare öfverbygd portgång, alltsammans<br />
under Brädtak;<br />
III. en gammal Byggning, som består af en förstuga<br />
och 2:ne stugor, af hvilka den ena nyttjas till hållstuga;<br />
IV. stall och vagnshus.<br />
47 sk spec, för ett natthärbärge för mig och betjänt då man<br />
inte kunde få varmt och ej förtärde mer än en skål varm<br />
mjölk och 4 koppar tevatten”. I följande kolumn står att<br />
läsa gäst givarens redovisning utan närmare kommentar:<br />
”1 rum med två sängar 12 sk, 1 d:o för betiänten 8, 5 brasor 10,<br />
3 ljus 3, thevatten 5, skorpor därtill 2, mjölk med skorpor 7.<br />
Taxa summa 47”. (Västerås gästgivaregård 17 oktober 1794).<br />
I september följande år klagar kapten Lemke på samma<br />
gästgiveri: ”Väntat 4 ½ timme på hästar och oaktat att jag<br />
vid min ankomst sade gästgivaren att jag var för hans<br />
Kongl. Höghet kommenderad. Ingen hållhäst fanns och<br />
gästgivaren påstod sig ej vara skyldig skaffa några hästar<br />
sedan hållet var ute. Således nödsakad angälla att en dylik<br />
försummelse måste enligt lagen beivras”. Kapten Lemke var<br />
på väg från Stockholm till Örebro. Dagböckerna bevaras<br />
idag på landsarkivet i Uppsala.<br />
år 1878 UPPhörde den under sekler för bönderna tyngande<br />
bördan att ge bidrag till personbefordran på våra vägar.<br />
Byggnader, som en gång tillhört ett gästgiveri, finns kvar<br />
på flera platser i länet. Till exempel den 1865 uppförda<br />
mangårdsbyggningen på Ekeby i Skultuna, en bodlänga<br />
från Hemmingsbo gästgivargård i Fläckebo socken står på<br />
Vallby frilufts<strong>museum</strong>, Hallsta by i Romfartuna socken,<br />
Hästbäck i Karbenning socken, Nykvarn i Björksta socken,<br />
Skrivargården i Västervåla socken, Vendle i Dingtuna,<br />
Kolbäcks gästgivargård. Där finns fler.<br />
liVsfarligt VägVal<br />
sPegeln<br />
Ur en gammal vägbeskrivning ”gussjö broar<br />
i fläckebo socken anlagda över en sank myra<br />
mellan tvenne sjöar, gussjön och fläcksjön<br />
kallade; här över har man förr ej utan livsfara<br />
kunnat färdas, men 1774 och 1775 äro dess<br />
broar av kavelvirke med stenmur och gräsfyllning<br />
fullständigt i stånd satta”.<br />
i bygden lever ännu såsom ett minne av de<br />
för färdemännen farliga myrarna i fläckebo<br />
det i Jutarnas mun lagda ordstävet:<br />
”För Gussjö myrar och Hemmingsbo putt<br />
Bevare oss Milde Herre Gud.”<br />
KÄLLA: l.l. lorichs, Vägar och gästgivaregårdar<br />
i <strong>Västmanlands</strong> län, Västerås 1932<br />
skJUtsförening<br />
det var bönder i kolbäck, svedvi, Berg, säby,<br />
rytterne och munktorp som var ansvariga för<br />
skjutshållet i kolbäck. där skulle finnas 12–15 hästar<br />
redo per dygn. år 1845 bildade bönderna i trakten<br />
kolbäcks skjutsbolag och gästgiverigård vilket<br />
kom att äga stora markområden. hela kolbäcks<br />
samhälle har vuxit upp på mark som en gång<br />
tillhört bolaget. gården och gästgiveriet arrenderades<br />
ut och arrendator fick även ta ansvar<br />
för skjutshållet.<br />
år 1875 öppnas järnvägen genom samhället<br />
och resandet till häst avtog. skjutsföreningen<br />
började sälja ut sitt stora markinnehav både<br />
till privatpersoner och till järnvägen.<br />
kolbäcks skjutsförening, som var landets sista,<br />
upplöstes så sent som 1951.<br />
Källa: kolbäcks hembygdsförening.<br />
www.kolbacksbygden.se/skildringar<br />
19
Change language