You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VECKANS AFFÄRER | NR 7 | 13 FEBRUARI 2006<br />
10<br />
<strong>Veckans</strong> Avärer<br />
Ett stegrande oljepris, kärnkraftshot från Iran, Toshibas<br />
50-miljardersköp av kärnkraftsbolaget Westinghouse med<br />
över 800 anställda i Sverige, nyladdade reaktorer i Finland<br />
samt nya svenska fackliga kärnkraftskrav – allt är exempel<br />
på att kärnkraften återigen har blivit en av de hetaste<br />
frågorna i både näringsliv och politik.<br />
I raumo<br />
strax norr om åbo vid<br />
den fi nska kusten byggs just nu världens<br />
största kärnkraftverk. Det handlar<br />
om en tredje reaktor till de redan<br />
två som byggdes av Asea Atom i slutet<br />
av 1970-talet. I dag är det franska<br />
Areva, världens största kärnkraftsbolag,<br />
som ansvarar för bygget. Det är för<br />
övrigt också den första reaktorn som byggs i<br />
västvärlden på 15 år.<br />
Nästan 30 miljarder kronor kostar den nya<br />
tredje reaktorn och är därmed den största industriinvesteringen<br />
någonsin i Finland. Bakom<br />
det fi nska kärnkraftsbygget fi nns några<br />
av landets största företag som skogsbolagen<br />
Storaenso och UPM-Kymmene via kraftbolaget<br />
Pohjolan Voima.<br />
Raumoreaktorn är bara ett exempel på<br />
kärnkraftens framryckning just nu. Det var<br />
länge gårdagens energikälla, en helt död idé<br />
för bara något år sedan. Nu har det skakats liv i<br />
kärnkraften igen i spåren av skenande oljepris,<br />
kampen mot växthuseffekten och den ökade<br />
världspolitiska osäkerheten.<br />
Frankrike är det andra undantaget i det i övrigt<br />
mycket kärnkraftsskeptiska EU i spåren<br />
efter Tjernobylkatastrofen 1986. Det var inte<br />
bara i Sverige utan även i länder som Italien,<br />
Tyskland och Belgien som allt fokus hamnade<br />
på avveckling och det blev tvärstopp för ny<br />
kärnkraft. Italien stängde sitt sista kärnkraftverk<br />
1987. Men i Frankrike har tron på atomenergin<br />
aldrig dött och där pågår nu också<br />
förberedelserna inför ett nytt reaktorbygge.<br />
I Storbritannien beslutade premiärminister<br />
Tony Blair så sent som i november om en ny,<br />
grundlig energipolitisk utredning och landets<br />
energiminister Malcolm Wicks har förklarat<br />
att det är dags att ta i den brännheta frågan<br />
om kärnkraften igen. Storbritannien står<br />
nämligen inför stora omställningar på energiområdet<br />
de närmaste åren i takt med att den<br />
<strong>Nukleär</strong> C
för landet så viktiga Nordsjögasen sinar snabbare<br />
än väntat samtidigt som fl era av landets<br />
gamla kol- och kärnkraftverk ska stängas av<br />
ålders- och miljöskäl. I dag har Storbritannien<br />
tio kärnkraftverk som tillsammans genererar<br />
en fjärdedel av landets elenergi.<br />
Även i Tyskland börjar det bubbla i kärnkraftsgrytan<br />
igen efter regeringsskiftet. Den<br />
nya förbundskanslern Angela Merkels kristdemokratiska<br />
CDU är visserligen bundet vid<br />
en överenskommelse med koalitionspartnern<br />
socialdemokraterna att det gamla avvecklingsbeslutet<br />
ska ligga fast. Det innebär<br />
att den tyska kärnkraften ska stängas senast<br />
2020. Men nu trycker fl era partikolleger och<br />
regeringschefer ute i delstaterna på för att få<br />
till stånd en ny syn på kärnkraften i landet, något<br />
som har drivits på av naturgaskonfl ikten<br />
mellan Ryssland och Ukraina kring nyår.<br />
Även på andra sidan Atlanten har kärnkraften<br />
hgar gjort <strong>comeback</strong> på den politiska<br />
agendan. I George W Bushs årliga tal till nationen<br />
i början av denna månad var USA:s,<br />
som han uttryckte det sjukliga oljeberoende<br />
ett viktigt inslag. Presidenten lovade att invetestera<br />
mer på utvecklingen av andra alternativa<br />
energislag som sol- och vindkraft, renare<br />
kolkraftverk – och ny kärnkraft.<br />
Efter olyckan i Harrisburg 1979 har det<br />
inte byggts några nya kärnkraftverk i USA.<br />
I takt med det globalt nymornade intresset<br />
för atomkraften börjar det också röra på<br />
sig igen i kärnkraftsindustrin. Häromveckan<br />
köpte det japanska industrikonglomeratet<br />
Toshiba kärnkraftsbolaget Westinghouse<br />
av statliga, brittiska BNFL. I Westinghouse<br />
ingår numera också det tidigare ABB Atom<br />
med 800 anställda som bland annat tillverkar<br />
kärnbränsle i Västerås.<br />
Toshiba har byggt Japans två senaste kärnkraftsreaktorer<br />
som togs i drift så sent som<br />
förra året. I Asien som, än så länge, inte har<br />
haft några kärnkraftsolyckor av den typen<br />
som inträffade i Tjernobyl och Harrisburg har<br />
kärnkraftsoptimismen aldrig rubbats.<br />
Också i Kina, Sydkorea, Taiwan och Ryssland<br />
är nya kärnkraftverk just nu under konstruktion.<br />
Kina har i dag nio kärnkraftverk och<br />
bygger i år två nya. Ytterligare 30 är planerade.<br />
Men även med en så pass massiv<br />
satsning anses ändå inte kärnkraften<br />
svara för mer än omkring 5 procent av<br />
landets enorma energibehov 2030.<br />
I det här nya klimatet börjar den<br />
statliga svenska energijätten Vattenfalls<br />
vd Lars G Josefsson vädra morgonluft.<br />
Bolaget har i dag kärnkraft<br />
i både Tyskland och Sverige. I Tysk-<br />
land har man delägande i tre kärnkraftverk.<br />
”Intresset för kärnkraften har ökat kraftfullt<br />
den senaste tiden”, konstaterar Lars G Josefsson<br />
och pekar på tre faktorer som förklaring<br />
till renässansen.<br />
”Det ena är klimatproblemet, kärnkraften<br />
är ju en icke-växtgasutsläppande energiform.<br />
Dessutom har försörjningstryggheten blivit<br />
allt viktigare efter det rysk-ukrainska gasbråket.<br />
Och slutligen har de kraftigt stigande<br />
olje- och gaspriserna lett till ökade kostnader<br />
för energi över hela världen och därmed har<br />
kärnkraften kommit i ett ekonomiskt fördelaktigare<br />
ljus.”<br />
I ett globalt perspektiv är han övertygad om<br />
att kärnkraften kommer att öka men börjar<br />
också skönja öppningar på Vattenfalls marknader.<br />
”Diskussionen är också i högsta grad levande<br />
i Tyskland. Vi har ju växthuseffekten som<br />
ställer sina krav och om man ska ersätta kärnkraftverken<br />
i Tyskland med andra kraftverk så<br />
kommer man med all säkerhet att få stora ökningar<br />
av koldioxid. Det är kolkraftverk som<br />
är det ekonomiska alternativet.”<br />
När tror han då att den svenska kärnkraftsdebatten<br />
kommer i gång igen?<br />
”Vissa anser nog att vi har en debatt redan.<br />
Industrin är ju väldigt tydlig och LO gick också ▼<br />
KÄRNPROBLEM.<br />
Följer Forsmark<br />
Finlands exempel?<br />
OMEBACK<br />
11<br />
VECKANS AFFÄRER | NR 7 | 13 FEBRUARI 2006
▼<br />
VECKANS AFFÄRER | NR 7 | 13 FEBRUARI 2006<br />
KÄRNKRAFT<br />
”Det är tyvärr tvärstopp i alliansen.<br />
Vi har krävt att det ska tillsättas en<br />
sjunde arbetsgrupp om energin och<br />
kärnkraften, men det har fortfarande<br />
inte skett. Centern måste deklarera att<br />
de inte längre står bakom uppgörelsen<br />
med socialdemokraterna” LARS LEIJONBORG<br />
ut häromdagen. Men riktigt skarpt tror jag inte<br />
att det blir förrän i slutet av nästa valperiod.”<br />
Faktum är att det kan hetta till betydligt<br />
snabbare än så.<br />
Regeringen förslog i december att den så<br />
kallade tankeförbudsparagrafen ska tas bort<br />
ur kärntekniklagen. Den som lyder: ”Ingen<br />
får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna<br />
kostnader, beställa utrustning eller vidta sådana<br />
förberedande åtgärder i syfte att inom<br />
landet uppföra en kärnkraftsreaktor.”<br />
Det betyder inte fritt fram för ny svensk<br />
kärnkraft, men det är i alla fall tecken på början<br />
till islossning i frågan.<br />
SOCIALDEMOKRATIN är splittrad när det gäller<br />
kärnkraften. I LO:s näringspolitiska program<br />
som presenterades i förra veckan var som sagt<br />
ett av kraven att kärnkraften inte avvecklas i<br />
förtid.<br />
Med en mer kärnkraftsvänligt inställd socialdemokrati<br />
kan Göran Persson tänkas söka en<br />
12<br />
ny energiuppgörelse med den borgerliga alliansen<br />
där kärnkraftsfrågan också snart måste<br />
lösas.<br />
Centern har sakta men säkert börjat svänga<br />
om i kärnkraftsfrågan, en av partiets verkliga<br />
hjärtefrågor, efter uppgörelsen med socialdemokraterna<br />
och vänsterpartiet, och i dag kräver<br />
centern inte längre den snabba avveckling<br />
som var partiets linje i folkomröstningen 1980.<br />
Men samtidigt motsätter sig de övriga partierna<br />
i den borgerliga alliansen över huvud<br />
taget en förtida avveckling och kärnkraften<br />
är därför fortfarande en av de stora knäckfrågorna<br />
för alliansen inför höstens val.<br />
”Det är tyvärr tvärstopp i alliansen. Vi har<br />
krävt att det ska tillsättas en sjunde arbetsgrupp<br />
om energin och kärnkraften, men det<br />
har fortfarande inte skett”, säger folkpartiledaren<br />
Lars Leijonborg som har gått i bräschen<br />
och försökt väcka liv i den svenska kärnkraftsdebatten<br />
igen.<br />
SCANPIX<br />
”Centern måste deklarera att de inte längre<br />
står bakom uppgörelsen med socialdemokraterna.”<br />
Folkpartiet känner också att den opinionsmässiga<br />
motvinden i kärnkraftsfrågan börjar<br />
mojna. En färsk opinionsundersökning från<br />
EU-kommissionen, Eurobarometern, visar att<br />
av alla EU-länderna är det i Sverige som kärnkraften<br />
har det starkaste folkliga stödet just<br />
nu. Här är 32 procent av befolkningen positivt<br />
inställd till ökad kärnkraftsutbyggnad som ett<br />
alternativ till fossila bränslen som olja, kol och<br />
gas. EU-snittet ligger på bara 12 procent kärnkraftsförespråkare.<br />
DET ÄR INTE SÅ KONSTIGT. Även bland dem<br />
som till och med utesluter miljö- och samhällskostnaderna<br />
ur kalkylen finns lönsamhetsskeptiker.<br />
Kärnkraften kräver enorma<br />
initiala investeringar som kräver finansiering.<br />
De ekonomiska förespråkarna pekar på att dagens<br />
reaktorer är så mycket enklare och billigare<br />
än tidigare generationers samtidigt som<br />
det finns mycket att vinna på mer av standardisering,<br />
att bygga flera kraftverk av samma<br />
typ vilket sällan har varit fallet tidigare.<br />
När det gäller hanteringen av det radioaktiva<br />
avfallet däremot verkar inte utvecklingen<br />
ha kommit så mycket längre.<br />
I Barsebäck producerar de två reaktorerna<br />
inte längre någon el. Den andra och sista reaktorn<br />
stängdes i maj förra året och nu planeras<br />
det långa och mödosamma arbetet med att<br />
riva och montera ner anläggningen. Någon<br />
rivning kan det dock inte bli förrän 2020. Tidsplanen<br />
för det definitiva slutförvaret av det<br />
problematiska kärnavfallet sträcker sig ändå<br />
längre in i framtiden. Först 2045 beräknas en<br />
slutförvaringsplats stå klar. Sverige är inte ensamt<br />
om att fortfarande inte ha löst slutförvaringsfrågan.<br />
Det har inte ett enda av världens<br />
dryga 30 kärnkraftsländer gjort.<br />
Uranrusch<br />
I EN VÄRLD med såväl gruv- och<br />
råvarufeber som en ny kärnkraftsvår<br />
i sikte blir naturligtvis också uran, den<br />
viktiga råvaran till atomenergin, allt intressantare.<br />
Uranpriset har rusat<br />
i höjden med nästan 300 procent på tre<br />
år. I den svenska berggrunden anses<br />
15 procent av världens totala<br />
uranfyndigheter gömma sig.<br />
Det betyder uran värt uppskattningsvis<br />
400 miljarder kronor. Det finns redan<br />
flera stora internationella gruvbolag som<br />
är igång och prospekterar framför allt i<br />
trakterna i södra Norrland.<br />
Det stora kruxet är att det krävs<br />
tillstånd från regeringen för att<br />
bryta uran på svensk mark.<br />
SCANPIX
Kärnkraften i siffror<br />
2045<br />
443<br />
150<br />
32 som enligt en färsk<br />
ÅRET som den svenska<br />
slutförvaringsplatsen för<br />
utbränt kärnbränsle ska stå klar.<br />
TOTALT ANTAL kärnkraft-<br />
reaktorer i världen just nu.<br />
ANTALET nya kärnkraftverk<br />
som är planerade eller<br />
under uppbyggnad i världen.<br />
ANDELEN procent svenskar<br />
opinionsundersökning inom EU är<br />
positivt inställda till kärnkraften.<br />
ANTALET kinesiska<br />
30 kärnkraftverk<br />
som är planerade.<br />
ANTAL miljarder kronor<br />
18 Vattenfall satsar för att<br />
bland annat höja effekten<br />
i reaktorerna i de svenska<br />
kärnkraftverken Forsmark<br />
och Ringhals.<br />
ANDEL procent av världens<br />
16 samlade elkraft som<br />
genereras från kärnkraften.<br />
TROENDE. Vattenfall,<br />
med vd Lars G<br />
Josefsson, har kärnkraft<br />
i både Sverige<br />
och Tyskland.<br />
Den senaste tiden har också de geopolitiska<br />
riskerna och kopplingen kärnkraft–kärnvapen<br />
aktualiserats på nytt. Irans planer på att<br />
på egen hand utveckla kärnkraft för energiändamål,<br />
vilket av fl era västländer med USA<br />
i spetsen misstänks vara kärnvapenförberedande,<br />
har varit en världspolitisk följetong i<br />
åratal men frågan har kommit i nytt fokus de<br />
senaste månderna.<br />
FN:s kärnenergiorgan IAEA, Säkerhetsrådet<br />
och EU, alla har de varit inblandade i<br />
frågan som också anses ha hjälpt till att driva<br />
på oljepriset till dagens höga nivåer på oron<br />
om eventuella sanktioner och ett handelskrig.<br />
De senaste dagarnas polarisering mellan den<br />
muslimska världen och väst, med de danska<br />
karikatyrteckningarna som en utlösande<br />
faktor, anses också ha konfl ikten kring Irans<br />
kärnenergiprogram som viktigt bränsle. ■<br />
PER OLOF LINDSTEN<br />
pol@va.se<br />
SCANPIX<br />
JURIDIK<br />
Advokat kan<br />
slippa bokmål<br />
Förundersökningen mot Joachim Poseners<br />
advokat, Stefan Häge, för oredlighet mot borgenär,<br />
riskerar att läggas ned.<br />
I<br />
ett brev till hovrätten, i tvisten<br />
om Nya Trustors fordringar, påstår Stefan<br />
Häge att varken han eller Joachim Posener<br />
känt till att Joachim Posener har varit försatt<br />
i konkurs sedan 1995.<br />
Därmed ökar bevisbördan mot Stefan Häge,<br />
hittills den enda som delgivits misstanke om<br />
oredlighet sedan det stod klart att TV 3 betalade<br />
en halv miljon för den intervjusom Joachim<br />
Posener ställde upp på hösten 2004.<br />
Stefan Häge har länge företrätt Joachim Posener<br />
i olika affärer. Bland annat gjorde han<br />
klart för ansvariga på tv-produktionsbolaget<br />
MTV Mastiff att det gick att ordna en intervju<br />
med Joachim Posener mot betalning innan<br />
TV 3 kom in i bilden.<br />
Nu tar Stefan Häge alltså bladet från munnen<br />
och påstår att inte ens Joachim Posener visste<br />
att han var försatt i personlig konkurs. Därmed<br />
skulle de ha uppfattat det som helt oproblematiskt<br />
att betala ut pengar till Joachim Posener.<br />
Och för åklagaren, Berndt Berger vid<br />
Ekobrottsmyndigheten, betyder det<br />
ytterligare ett huvudbry.<br />
Det är en sak att tidningar gång på<br />
gång har skrivit att Joachim Posener<br />
är försatt i konkurs, till exempel i DI redan<br />
1997. Artikeln handlade om fl era konkurser<br />
i bolag med Joachim Posener inblandad och<br />
avslutades med hans personliga konkurs efter<br />
bedrägerier i Danmark i halvmiljardklassen.<br />
Det behöver inte betyda att det juridiska<br />
ombudet i ett antal ekonomiska tvister, Stefan<br />
Häge, har läst eller har skaffat sig sådan kunskap<br />
om sin klient. Åklagaren ska bevisa att<br />
advokaten faktiskt har haft den kunskapen.<br />
MEN ETT MYSTERIUM kvarstår dock: Om Stefan<br />
Häge inte har haft kunskap om konkursen, då<br />
har det heller inte varit något hinder att betala<br />
ut pengar till honom. Ändå har Stefan Häge<br />
medverkat till att pengarna från TV 3:s intervju<br />
har gått till bolaget IM Rätt Media, där<br />
Stefan Häge sitter i styrelsen.<br />
Åklagaren, Berndt Berger, har all anledning<br />
att fundera kring Stefan Häges manövrer. Hur<br />
advokaten själv har tänkt att få ekvationen att<br />
gå ihop, är svårt att veta. Efter fl era försök att<br />
kontakta honom, via telefon och e-post, lyser<br />
han fortfarande med sin frånfrånvaro. ■<br />
CHRISTER BERGLUND<br />
red@va.se<br />
13<br />
VECKANS AFFÄRER | NR 7 | 13 FEBRUARI 2006
Change language