Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25

människor är (i alla fall enligt dem själva) TV, tidningar och radio centrala
medier för att nå kunskap om samhället (Strömbäck 2004, s. 15). Siffror från
2004 upplyser om att svensken i genomsnitt ägnar 7 timmar av sin dag åt
mediekonsumtion. Närmare 80 procent av medborgarna uppger medier som
den främsta källan för information om politik och politiska frågor (Glans
2006, s. 36). Trots det växande utbudet medieformat och möjligheter att
genom Internet ta del av nyhetssajter när det passar människor själva bäst,
har användningen av traditionella medier varit relativt stabil sedan mitten av
1980-talet. SOM-institutet (Samhälle Opinion Massmedia) vid Göteborgs universitet
visar i sin opinionsmätning från 2007 att ca 80 procent av befolkningen
tar del av nyheter från olika dagstidningar. Nyhetsprogram i Sveriges Television
(SVT) ses av ca hälften av befolkningen medan radions rikssända nyheter hörs
av ca 25 procent av befolkningen (Färdigh & Sternvik 2008, s. 301–302).
Medias betydelse
Uppfattningen om i vilken utsträckning medier påverkar människor och det
omgivande samhället har varierat inom medie- och kommunikationsforskningen.
James Curran konstaterar i artikeln ”En ny syn på masskommunikation”
att trots olika forskningstraditioner är många ändå ense om att medierna
fungerar som centrala förstärkare (1999, s. 212). Genom att de styr associationsbanorna
i vissa specifika riktningar har de på ett subtilt sätt inflytande
över samhällets opinionsbildning (Bengtsson 2001, s. 59). Medierna
betraktas inte sällan som ett slags symboliska offentliga rum som erbjuder
olika föreställningar, tolkningar och förklaringar. Många menar att media är
den viktigaste källan till representationer 4 av fenomen och att dessa i sin tur
är helt centrala för hur våra uppfattningar om verkligheten formas och gestaltas
(Strömbäck 2004, s. 28 ff. och Engström 2008, s. 40 ff.). Pierre Bourdieu
hävdar exempelvis att televisionen har monopol på att utforma världsbilden
för en stor del av befolkningen. De journalistiska redskap som TV är
ett exempel på, utger sig oftast för att vara instrument genom vilka verkligheten
återges. I själva verket, understryker Bourdieu, är de instrument som
istället skapar verkligheten (Bourdieu 1996/2000, s. 31–36).
Det är samtidigt viktigt att inte överdriva mediernas betydelse för hur attityder
och föreställningar formas i ett samhälle. Medier är en källa till informationshämtning
och trots att de i många fall är en viktig sådan, har troligen
de flesta medborgare fler kognitiva auktoriteter att vända sig till. Wilson
4 Stuart Hall använder sig av begreppet representation som kortfattat kännetecknar den process
där språk i vid mening (det kan också handla om bilder eller ljud) används för att förmedla
tankar och idéer till andra människor. Hall skriver att det är genom språk vi förstår vår
omvärld och också genom vilket betydelse och mening produceras och förmedlas (1997, s. 1).
Språk fungerar således som representation därför att det står för något annat – det representerar.
14