Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25

ligtvis synliga i just brytpunkter, i skillnader mellan de olika utsagornas argument.
Diskursanalys innebär att fokus sätts på att identifiera motsättningar
och kontraster men dessa kan således ha förstärkts genom empirins materialitet.
Debattgenrens logik kan ha bidragit till att exempelvis konflikter blivit
synliga på ett tydligare sätt än om analysen företagits på ett annat empiriskt
material. Jag vill dock understryka att denna logik också bör betraktas som
diskursivt konstruerad. Ett exempel på det är att debattgenren är dominerad
av en manlig elit vilket i sin tur förklaras av att det journalistiska fältet i stort
förefaller präglat av en patriarkal diskurs, som innebär att män ofta ges större
auktoritet och utrymme.
Medierna kan i det här sammanhanget betraktas som de specifika verktyg
genom vilka diskurser fömedlas. Dessa är således förankrade i en materiell
praktik som i viss utsträckning påverkar hur och på vilket sätt de framträder.
Den särskilda materiella praktik som debattgenren utgör, sätter därmed ramarna
för de diskurser som skapas och genereras där. Individers handlande i
denna praktik bör betraktas som institutionellt grundade och ska inte förstås
som individuella och personliga sätt att agera. Hall konstaterar
att:”Knowledge does not operate in a void. It is put to work, through certain
technologies and strategies of application, in specific situations, historical
contexts and institutional regimes” (Hall 1997, s. 49). Diskurser sätter därmed
sin prägel på det empiriska materialet på flera olika nivåer; de sätter
villkoren för hur individer handlar på ett specifikt fält och bidrar därmed till
en viss sorts materiell och diskursiv praktik. De tar också plats och genereras
i de utsagor om folkbibliotek som ju utgör debatten. Inom en kontext eller en
materiell praktik genomsyrar diskurser således såväl språkliga som materiella
och handlingsmässiga nivåer (Kjellman 2006, s. 51). Det innebär att de
villkor som sätts av den materiella diskursiva praktiken samspelar med hur
diskurserna om folkbibliotek tar sig uttryck i debatten. I nästa kapitel kommer
jag att beskriva denna praktik närmare.
42