Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25

framförallt hur vi influeras av de verklighetsbeskrivningar media erbjuder.
Det journalistiska fältet väljer, medvetet eller omedvetet, att skildra specifika
aspekter av verkligheten vilket får som konsekvens att vissa synsätt, förhållningssätt
och föreställningar blir mer framträdande än andra. På det sättet
kan människor tänka och bilda åsikter om frågor och fenomen på väldigt
olika sätt, beroende på hur dessa gestaltas i media (Strömbäck 2004, s. 40 ff.
och Engström 2008, s. 42 f.).
Gestaltningsteorin har, som jag uppfattar det, mycket gemensamt med den
diskursteoretiska forskningstraditionen då båda ser representationer av fenomen
som centrala forskningsobjekt. Den så kallade Cultural Studiesinriktningen
kan också sättas i samband med denna tradition. Denna forskningsinriktning
är humanistisk till sin karaktär och har sin främsta fokus på
studiet av populärkultur. Utgångspunkten är framförallt att analysera medieskildringar
utifrån ett klass-, etnicitets- och genusperspektiv och företrädesvis
används olika typer av diskursteorier (Nilsson 2004, s. 260). En företrädare
för denna inriktning är Stuart Hall. Hans forskning har använts i analysen
av denna avhandlings empiriska material.
I relation till utgångspunkten för denna studie – folkbibliotek – betraktar
jag media som förmedlare och gestaltare av särskilda beskrivningar och representationer
av folkbibliotek. Detta får som konsekvens att vissa förhållningssätt
och diskurser får större utrymme än andra, vilket i sin tur kan ha
inflytande på människors inställningar till och åsikter om institutionen. I
förlängningen kan detta indirekt påverka exempelvis bibliotekens legitimitet
i samhället samt politiska beslut som rör bibliotek och användandet av bibliotek.
Av den anledningen är det av relevans att studera hur folkbiblioteket
som fenomen samt dess verksamhet och uppdrag gestaltas i media.
I detta sammanhang spelar också medierna en dubbelroll – de utgör både
en aktör och en arena för andra aktörer (Petersson & Carlberg 1990, s. 35).
Exempel på sådana i denna studie centrala aktörer är författare, biblioteksföreträdare
och politiker. I takt med att medierna, i synnerhet TV och radio,
blir alltmer kommersialiserade och styrda av försäljningssiffror kan publiken
också ses som en viktig aktör vilken, indirekt genom sin köpkraft, påverkar
innehållet i media (Glans 2006, s. 38). Medierna anses också ofta befinna sig
i ett slags spänningsfält mellan det politiska och ekonomiska fältet, vilket
innebär att alla dessa arenor på olika sätt påverkar varandra (Jönsson &
Strömbäck 2007, s. 25).
Frågeställningar
Media är således en arena där offentliga samtal mellan allmänhet, journalister,
organisationer och politiker pågår och med hjälp av nedanstående frågeställningar
har jag för avsikt att studera vad som sägs om folkbibliotek och
16