Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25

individualisering och de konsekvenser detta kan få i ett demokratiskt samhälle.
Audunson och Windfeld Lund anser i likhet med Vestheim att bibliotekens
situation i dagens samhälle är problematisk och de ställer sig frågande
till om folkbiblioteken som offentligt rum kan överleva (Audunson & Windfeld
Lund 2001, s. 6).
Bibliotekens problematiska situation och vilka möjligheter institutionen
har att välja verksamhetsinriktning diskuteras också i en rad angloamerikanska
studier. Bob Usherwood är kritisk till att biblioteken utvecklas till ett
slags underhållningscentraler och konstaterar att det är viktigt att verksamheten
upprätthåller god kvalitet och att man värnar om de traditionella värderingar
som åtminstone tidigare har präglat biblioteken. Dessa identifierar
Usherwood exempelvis med ambitionen att verksamheten ska vara inriktad
på att tjäna ”alla”. Han menar vidare att det individuella kundperspektivet
inte är en eftersträvansvärd modell för institutionen (Usherwood 2007, s. 4
ff.). Att diskutera bibliotekens roll som mötesplats står också på många forskares
agenda. Inte sällan betonas folkbibliotekens potential som en plats där
såväl sociala utbyten som politiska och intellektuella dialoger av olika slag
kan äga rum (se exempelvis antologin av Buschman & Leckie 2007).
Att vi nu befinner oss i senmoderniteten kan ha bidragit till forskares intresse
för att relatera folkbiblioteken till dagens samhällsutveckling. Framförallt
diskuteras folkbibliotekens uppdrag i förhållande till de förändringar
som samhället genomgått under de senaste decennierna. Denna avhandling
kan betraktas som ytterligare ett bidrag till diskussionen om folkbibliotekens
roll och framtid under det fortsatta 2000-talet.
Olika perspektiv på folkbibliotek
Folkbiblioteksforskningen uppvisar såväl en metodologisk som teoretisk
bredd där institutionen analyserats utifrån flera olika perspektiv. Det finns
exempel på ideologikritiska (se exempelvis Hansson 1998) och diskursanalytiska
(se exempelvis Hedemark & Hedman 2002 och Skouvig 2004) textstudier
men också på annan kvalitativ forskning som utgått från intervjuer
som empiriskt material (se exempelvis Zetterlund 2004). Även kvantitativt
inriktade studier av folkbibliotek har företagits som exempelvis Svanhild
Aabøs analys av de norska folkbibliotekens ekonomiska värde (2005). Vidare
finns det forskare som fokuserat på att studera biblioteket ur ett institutionellt
perspektiv. Ett sådant exempel är Ragnar Audunsons avhandling (1996)
som behandlar folkbibliotekens interna förändringsprocess. Här konstaterar
Audunson att bibliotekarierna själva ofta är obenägna till att förändra verksamheten
och förklarar detta med att biblioteket präglas av vissa traditionella
normer och värderingar som påverkar den institutionella praktiken.
Under de sista decennierna finns dock en tendens att dessa traditionella
normer, mot bakgrund av det senmoderna samhället, alltmer har börjat upp-
24