Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25

oller som olika grupper av människor kan inta i förhållande till diskurser.
Foucault menar exempelvis att en författare visserligen är en individ som
skriver och skapar en viss specifik utsaga, men att denne upptar sin tids författarposition.
Författaren talar därmed inte i egenskap av individ utan utifrån
en särskild grupps funktion så som den är positionerad i olika diskurser
(Foucault 1971/1993, s. 21). Individuella författare är således representanter
för de subjektpositioner som diskursen tillhandahåller och de upptar de utrymmen
som diskursen möjliggör.
Laclau och Mouffe menar att subjektpositioner avser vissa utrymmen som
kan intas i förhållande till en diskurs och att det också uppstår relationer
mellan olika typer av subjektpositioner (Laclau & Mouffe 1985, s. 115). Att
subjektpositioner står i särskilda förhållanden till varandra är en viktig poäng
eftersom det leder fram till begreppet makt. Även om relationerna mellan
olika positioner är föränderliga är en part ofta mer dominant än den andra.
Detta antagande har sin utgångspunkt i Halls teorier då Laclau och Moffe
snarare betonar subjektpositionernas icke-fixerade och obeständiga karaktär
(se exempelvis Laclau & Mouffe 1985, s. 115). Hall talar inte uttryckligen
om subjektpositioner utan om binära oppositionspar, vilka han menar är
effektiva analytiska redskap för att fånga den diskursiva maktdimensionen.
Exempel på sådana binära oppositionspar är svart–vit, kvinnligt–manligt och
dag–natt (Hall 1997, s. 235).
Halls sätt att använda binära oppositionspar kan appliceras på undersökningens
empiri. I analysen ställs olika subjektpositioner i relation till varandra
och deras inbördes förhållande studeras. Detta reduktionistiska sätt att
beskriva subjektpositioner har den stora fördelen att de i sina extrema former
– som två olika poler i ett par – så påtagligt visar på skillnader i makt mellan
differentierade positioner (Hall 1997, s. 235). Nackdelen är att nyanser och
mindre förändringar i relationerna mellan olika subjektpositioner inte framträder
lika klart, men jag kommer att föra en diskussion om detta löpande i texten.
Subjektpositioner relaterar inte bara till varandra, utan det finns också olika
roller som subjekt kan inta i förhållande till olika subjektpositioner. Ett
enklare sätt att beskriva det på är att en grupp som exempelvis författare kan
stå i relation till en biblioteksdiskurs på flera sätt. De kan forma och dominera
diskursen genom att vara de främsta uttalarna i den. De kan också förekomma
i diskursen som omtalade, med andra ord refereras de till och omnämns
i utsagorna som en grupp. Det finns också grupper av människor som
avses vara läsarna av eller adressaterna för utsagorna. Adressaterna behöver
inte nödvändigtvis vara andra uttalare i debatten (vilka ju också oftast är de
främsta läsarna av utsagorna), utan kan i media också vara den allmänna
opinionen.
Den sist nämnda gruppen – adressater som inte själva är uttalare – har jag
dock inte i någon högre utsträckning tagit fasta på i analysen. Detta förklaras
av att även om dessa adressater visserligen indirekt kan påverka hur argumenteringen
förs, har deras roll trots allt mindre inflytande på diskursens
36