Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25

3. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer tidigare folkbiblioteksforskning, framförallt nordisk
sådan, att diskuteras. Ett flertal studier av folkbiblioteket och dess framväxt i
ett historiskt perspektiv har genomförts. I följande kapitel kommer jag att
diskutera dessa, för att sedan gå över till studier som berör folkbibliotekens
senare utveckling under 1900-talet och under 2000-talet. Kapitlet är dock
inte bara en en forskningsöversikt utan har också som syfte att ge en historisk
bild av etablerandet av folkbiblioteket samt att problematisera institutionens
koppling till andra samhällsfunktioner. Även forskning där bilder av
och föreställningar om biblioteket analyserats kommer att redovisas i detta
kapitel. Fundamentalt för förståelsen för folkbibliotekens framväxt och utveckling
är också vad som brukar betecknas som det moderna projektet. Av
den anledningen kommer jag att kortfattat diskutera denna process.
Folkbibliotekens tidiga utveckling
En ansenlig del av den tidigare forskning som gjorts om folkbibliotek i Norden
har fokuserat på framväxten och den tidiga utvecklingen, det vill säga
årtiondena runt 1900 (se exempelvis Audunson 1996, Torstensson 1996,
Hansson 1998, Skouvig 2004 och Jochumsen & Hvenegaard Rasmussen
2006a). Endast i mindre utsträckning har senare tid studerats. Eftersom få
studier har gjorts av folkbibliotekens utveckling under andra hälften av
1900-talet och början av 2000-talet, kan detta ses som ytterligare ett skäl till
att jag valt att fokusera denna undersökning på framförallt 1970-, 1980-,
1990- och 2000-talet.
Folkbibliotekens roll har ända sedan de tidiga åren varit starkt präglad av
det omgivande samhället och den kulturpolitik som förts. Det exakta etableringsåret
för det första folkbiblioteket har debatterats då detta är beroende av
vilka verksamheter som inkluderas i begreppet folkbibliotek. En tidig bibliotekstyp
var sockenbibliotek som etablerades i nära relation till skolan och
kyrkan och var som vanligast under 1860-talet. Under slutet av 1800-talet
utvecklades folkrörelsernas biblioteksverksamheter, vilka hade till syfte att
bidra till bildningsarbetet. Kring 1900 uppstod också de första studiecirkelbiblioteken
(Sjösten 1993, Rydbeck 1995 och Hansson 2005).
18