Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25
Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25
Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
valt att kalla den för en boklig diskurs då det så starkt betonas att tryckta<br />
böcker av god kvalitet är och ska vara bibliotekens primära verksamhet. 21<br />
<strong>Det</strong> är också en speciell genre som i debatterna vanligtvis förknippas med<br />
begreppet bok – nämligen skönlitteratur. Eftersom begreppet verksamhet<br />
inom denna argumentering likställs med att förmedla böcker och folkbildning<br />
påverkar det också synen på bibliotekariers kompetens och användare i så hög<br />
grad att jag valt att beteckna diskursen i sin helhet utifrån denna medieform.<br />
Diskursen finns närvarande i debatten, men är inte framträdande, då diskussionen<br />
framförallt präglas av uttalanden som knyter an till en helt annan<br />
argumentation. Till skillnad från Reuterswärd förespråkar nämligen företrädare<br />
för BiS att biblioteket bör bli mer av ett allaktivitetshus och att de tvärtom<br />
gärna ser att biblioteket, liksom skolan, omfattar vissa värderingar<br />
(1970:6). I ett svar till Reuterswärd betonar företrädare för BiS att:<br />
50<br />
Därför anser BIS att biblioteken bör spela en mer aktiv roll än hittills i utvecklingen<br />
mot ett demokratiskt samhälle och om möjligt fungera som en<br />
motvikt till den kommersiella apparat som dominerar vårt samhälle (1970:6,<br />
Oscarsson, K. et al., 19 april, SvD)<br />
BiS uttalande kan uppfattas som ett exempel på den förändring och det nytänkande<br />
som framförallt bör sättas i samband med begreppet verksamhet<br />
under 1970-talet. I flera utsagor understryks att biblioteken bör satsa på uppsökande<br />
service och verksamheter som inte uteslutande är kopplade till bibliotekens<br />
fysiska rum. <strong>Det</strong> finns exempel på debattörer som menar att bibliotekarier<br />
till och med bör gå ut och göra reklam för bibliotekens verksamheter<br />
(1970:5, Nyblom, B., 18 dec.).<br />
Vad är det då för nya aktiviteter som framförallt debattörerna från vänster<br />
menar att biblioteken bör fokusera på? Flera betonar vikten av att bibliotekens<br />
verksamhet inte enbart bör vara inriktad på att förmedla och hantera<br />
böcker. <strong>En</strong> hel del uttalanden uttrycker föreställningar om att biblioteken bör<br />
bli allaktivitetshus där olika typer av kulturella sysslor ska kunna bedrivas<br />
(se exempelvis 1970:2 och 1973:9). Istället för att böcker av en viss kvalitet<br />
står i huvudfokus för bibliotekens verksamhet, kan ett flertal utsagor sättas i<br />
samband med en föreställning om att biblioteket bör prioritera andra saker.<br />
Harald Swedner, som medverkar i utvärderingen av försöksverksamheterna,<br />
menar att biblioteken borde göras till allaktivitetshus där ”vi experimenterar<br />
med porr, pocket och Sigge Stark”(1970:3, Romdahl, M., 24 juli, DN).<br />
Kännetecknande för flera utsagor är att bibliotekens aktiviteter beskrivs<br />
på ett konkret och specifikt sätt och att institutionen skildras som en aktiv<br />
institution, både i förhållande till förmedlingen av böcker och i relation till<br />
de ”nya” verksamheter som biblioteken anses bedriva. I artiklarna betonas<br />
21 Begreppet bok kan, enligt Mats Dahlström definieras som en konkret, materiell textbärare<br />
med kodexbokens specifika fysiska struktur (Dahlström 2005, s. 46). <strong>Det</strong> är enligt denna<br />
definition som begreppet bok ska uppfattas i avhandlingen.