Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25

Hedmans studie Vad sägs om användare? Folkbibliotekens användardiskurser
i tre bibliotekstidskrifter (2002) där synen på användare och bibliotekens
uppdrag studeras så som den tar sig uttryck i bibliotekstidskrifter. Resultatet
visar att ambitionen att vara ett bibliotek för ”alla”, ofta krockar med beskrivningar
av den faktiska verksamheten. I den senare förknippas ofta användare
med problem och omak för institutionen. Det finns således en tydlig
diskrepans mellan retorik och praktik, där de tidiga folkbiblioteksidealen om
bildning och upplysning för alla svårligen låter sig omsättas i handling. Inte
minst framstår vuxenstuderande som en besvärlig grupp, menar Hedemark
och Hedman. Detta kan ha sin förklaring i att denna grupp kommit att ta allt
större biblioteksresurser i anspråk under 1990-talet. Bakgrunden till det var
en allmänpolitisk satsning på ”livslångt lärande” som innebar en ökad satsning
på vuxenutbildning och högskola (Gärdén et al 2006).
I takt med att biblioteken tagit på sig en mer pedagogisk roll har det under
de senaste åren också märkts ett större intresse av att studera folkbibliotekens
relation till lärande (se exempelvis Gärdén et al 2006). Bosse Jonsson
har i sin avhandling Medborgaren och marknaden. Pedagogisk diskurs för
folkbibliotek (2003) belyst lokala beslutsfattares, ansvariga politikers och
chefers syn på folkbibliotekens funktion. Jonsson menar att det finns en tydlig
pedagogisk diskurs som framförallt uttrycker en förhoppning om att folkbibliotek
ska spela en roll för att ge användarna verktyg att bättre förstå och
medverka till samhällets förändring; det vill säga folkbiblioteken ska utbilda
användarna till att bli goda medborgare (Jonsson 2003, s. 160). Också Hedemark
och Hedman konstaterar att folkbiblioteken gärna kopplar sitt uppdrag
till lärande och utbildning. Deras resultat visar att just i debatterna om
pedagogik kunde spåras en medvetenhet och problematisering kring användaren
och hennes roll i interaktionen med informationssystem (Hedemark &
Hedman 2002, s. 40 ff.).
Bilder av folkbibliotek
Det finns ett flertal mer eller mindre omfattande undersökningar i vilka bilden
av folkbibliotek och bibliotekarier i populärkulturen har studerats, allt
från magisteruppsatser och artiklar (se exempelvis Walker & Lawson 1993,
Kerslake & O´Brian 1999, Widenberg 2000 och Rydbeck 2003) till annoterade
bibliografier (se exempelvis Raish 2008). Det är uppenbart att bibliotekarier
ofta skildras på ett stereotypt sätt. Inte sällan framställs bibliotekarien
som en sträng, glasögonförsedd och färglös kvinna. Likaså beskrivs biblioteket
vanligtvis som en plats där tystnad och lugn råder (Rydbeck 2003).
Två speciellt intressanta artiklar i sammanhanget är Gary P. Radfords och
Marie L. Radfords ”Power, Knowledge, and Fear: Feminism, Foucault, and
the Stereotype of the Female Librarian” (1997) och ”Libraries, Librarians,
and the Discourse of Fear” (2001). Artiklarna bygger på ett omfattande em-
26