Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25

utvecklingen mot ett demokratiskt samhälle. Bibliotekets koppling till moderniteten
uttrycktes också genom att det fick en övervakningsfunktion. Med
utgångspunkt i Michel Foucaults teorier lyfter både Alistair Black och Skouvig
fram just bibliotekets övervakande funktion (Skouvig 2004 och Black
2001). Att disciplinera människan blev en del av det framväxande marknadsekonomiska
samhälle som kännetecknat det moderna projektet. Övervakning
spelade här en central roll vilket Foucault exemplifierat med Jeremy
Benthams idé om panoptikonfängelset från slutet av 1700-talet. Detta var
organiserat efter en princip om ständig övervakning av de intagna som själva
dock aldrig skulle veta när och hur de blev övervakade. Tanken var att denna
osäkerhet skulle leda till ett slags inre självdisciplinering (Foucault
1974/1998). Black menar att en sådan idé också låg bakom biblioteksrummets
organisering (2001).
Om Foucault annars är en forskare som främst förknippas med sen- eller
postmodernitet, sätts Jürgen Habermas teorier ofta i samband med modernitet.
Han har analyserat modernitetens utveckling utifrån en offentlighetsteori
där idealet är det fria, rationella samtalet som han betraktar som villkoret för
en reell demokrati. I takt med en ökad modernisering ser dock Habermas att
intressen från den så kallade systemvärlden har kommit att påverka denna
eftersträvansvärda kommunikation. Exempel på sådana intressen är massmedia,
makt, pengar och expertkunskap (Vestheim 1997 och Nilsson 2003).
Geir Vestheim har använt Habermas teorier för att problematisera folkbibliotekens
uppdrag och legitimitet i samhället (se exempelvis Vestheim
1997, 1999 och 2003). Han menar att biblioteket idag är en institution för
offentlighet, men dess funktioner har förändrats till såväl innehåll som omfång.
Ett exempel är att dess fokus på underhållning har ökat (Vestheim
1997, s. 94–95). Vestheim understryker i artikeln ”Ideologi og folkebibliotekspolitikk
– eit demokratispørsmål” (1999) att det under de senaste tio åren
blivit alltmer påtagligt att folkbiblioteken ställts inför en problematisk situation,
eftersom det idag kommit in nya värderingar på biblioteken. Dessa
handlar framförallt om ett ökat marknadsekonomiskt tänkande vilket fått till
följd att politiker exempelvis försöker motivera folkbibliotekens verksamhet
med hjälp av instrumentella argument. En konsekvens av det är att relationen
mellan användare och bibliotek kan komma att förändras. Istället för att vara
en institution som erbjuder dialoger som bygger på praktiskt handlande,
finns en risk att mötet mellan användare och bibliotek blir instrumentellt
präglat. Den senare relationen är då karakteriserad av pragmatiskt handlande
där biblioteket producerar en vara för en kund. Eftersom det föreligger en
skillnad mellan att handla i en social relation med en medmänniska och att
handla instrumentellt, befarar Vestheim att förhållandet mellan bibliotek och
användare kan komma att avhumaniseras om denna grundas på marknadsekonomiska
argument (1999, s. 193–195).
Samtidigt menar den amerikanske forskaren John E. Buschman att det
ända sedan 1970-talet funnits en uppfattning om att biblioteken befinner sig i
22