25.09.2013 Views

Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI

Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI

Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

2. Rekommendationer<br />

I beslutsstödet har Socialstyrelsen valt ett antal viktiga rekommendationer<br />

som kan komma att påverka praxis och resurs<strong>för</strong>delningen inom strokesjukvården.<br />

Socialstyrelsen redovisar även åtgärder där det kan komma att krävas<br />

politiska beslut <strong>för</strong> att rekommendationerna ska kunna in<strong>för</strong>as. Vi har<br />

tagit med både högt och lågt prioriterade åtgärder.<br />

Syftet med rekommendationerna är att ge vägledning <strong>för</strong> kliniska beslut<br />

på gruppnivå. Socialstyrelsen <strong>för</strong>utsätter att rekommendationerna påverkar<br />

resurs<strong>för</strong>delningen inom strokesjukvården på så sätt att <strong>för</strong>hållandevis mer<br />

resurser <strong>för</strong>delas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder än till dem som<br />

fått låg prioritet.<br />

Socialstyrelsen <strong>för</strong>utsätter att rekommendationerna även indirekt utgör en<br />

vägledning och ett stöd <strong>för</strong> beslut som rör enskilda patienter, även om det då<br />

självfallet kan finnas omständigheter som motiverar att man gör avsteg från<br />

dessa.<br />

De rekommendationer som Socialstyrelsen valt ut finns inom följande<br />

områden:<br />

• prevention (<strong>för</strong>ebyggande åtgärder)<br />

• diagnostik<br />

• behandling<br />

• rehabilitering<br />

I de listor som återfinns i bilaga 1 finns samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer<br />

beskrivna och prioriterade, alternativt hän<strong>för</strong>da till ”icke-göra”<br />

eller ”FoU”. I bilagan redovisar Socialstyrelsen både 2005 års rekommendationer,<br />

som vi uppdaterat utifrån nya vetenskapliga underlag som tillkommit<br />

under de senaste åren och <strong>2009</strong> års nytillkomna rekommendationer. I det här<br />

kapitlet redovisar vi ett urval av de nytillkomna rekommendationerna och<br />

några av de uppdaterade från 2005 års riktlinjer.<br />

Tre typer av rekommendationer<br />

De rangordnade tillstånds- och åtgärdskombinationerna har dokumenterad<br />

effekt baserat på vetenskapliga studier eller stöd i ”beprövad erfarenhet”.<br />

Socialstyrelsen redovisar dem i en skala från 1 till 10. Siffran 1 anger åtgärder<br />

med högst prioritet. Siffran 10 anger åtgärder som ger mycket liten nytta<br />

alternativt liten nytta i <strong>för</strong>hållande till kostnaden vid de aktuella hälsotillstånden.<br />

Till icke-göra <strong>för</strong> Socialstyrelsen åtgärder som hälso- och sjukvården inte<br />

bör ut<strong>för</strong>a alls. Det kan bero på att det finns god vetenskaplig dokumentation<br />

<strong>för</strong> att åtgärden inte har någon, eller sämre, effekt än annan behandling.<br />

Det kan också bero på att balansen mellan gynnsamma effekter å ena sidan<br />

och komplikationer och biverkningar å den andra sidan är ogynnsam. Även<br />

12

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!