Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI
Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI
Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Rekommendationer<br />
I beslutsstödet har Socialstyrelsen valt ett antal viktiga rekommendationer<br />
som kan komma att påverka praxis och resurs<strong>för</strong>delningen inom strokesjukvården.<br />
Socialstyrelsen redovisar även åtgärder där det kan komma att krävas<br />
politiska beslut <strong>för</strong> att rekommendationerna ska kunna in<strong>för</strong>as. Vi har<br />
tagit med både högt och lågt prioriterade åtgärder.<br />
Syftet med rekommendationerna är att ge vägledning <strong>för</strong> kliniska beslut<br />
på gruppnivå. Socialstyrelsen <strong>för</strong>utsätter att rekommendationerna påverkar<br />
resurs<strong>för</strong>delningen inom strokesjukvården på så sätt att <strong>för</strong>hållandevis mer<br />
resurser <strong>för</strong>delas till högt prioriterade tillstånd och åtgärder än till dem som<br />
fått låg prioritet.<br />
Socialstyrelsen <strong>för</strong>utsätter att rekommendationerna även indirekt utgör en<br />
vägledning och ett stöd <strong>för</strong> beslut som rör enskilda patienter, även om det då<br />
självfallet kan finnas omständigheter som motiverar att man gör avsteg från<br />
dessa.<br />
De rekommendationer som Socialstyrelsen valt ut finns inom följande<br />
områden:<br />
• prevention (<strong>för</strong>ebyggande åtgärder)<br />
• diagnostik<br />
• behandling<br />
• rehabilitering<br />
I de listor som återfinns i bilaga 1 finns samtliga tillstånds- och åtgärdskombinationer<br />
beskrivna och prioriterade, alternativt hän<strong>för</strong>da till ”icke-göra”<br />
eller ”FoU”. I bilagan redovisar Socialstyrelsen både 2005 års rekommendationer,<br />
som vi uppdaterat utifrån nya vetenskapliga underlag som tillkommit<br />
under de senaste åren och <strong>2009</strong> års nytillkomna rekommendationer. I det här<br />
kapitlet redovisar vi ett urval av de nytillkomna rekommendationerna och<br />
några av de uppdaterade från 2005 års riktlinjer.<br />
Tre typer av rekommendationer<br />
De rangordnade tillstånds- och åtgärdskombinationerna har dokumenterad<br />
effekt baserat på vetenskapliga studier eller stöd i ”beprövad erfarenhet”.<br />
Socialstyrelsen redovisar dem i en skala från 1 till 10. Siffran 1 anger åtgärder<br />
med högst prioritet. Siffran 10 anger åtgärder som ger mycket liten nytta<br />
alternativt liten nytta i <strong>för</strong>hållande till kostnaden vid de aktuella hälsotillstånden.<br />
Till icke-göra <strong>för</strong> Socialstyrelsen åtgärder som hälso- och sjukvården inte<br />
bör ut<strong>för</strong>a alls. Det kan bero på att det finns god vetenskaplig dokumentation<br />
<strong>för</strong> att åtgärden inte har någon, eller sämre, effekt än annan behandling.<br />
Det kan också bero på att balansen mellan gynnsamma effekter å ena sidan<br />
och komplikationer och biverkningar å den andra sidan är ogynnsam. Även<br />
12