Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI

ningen på så sätt att de inte används i rutinsjukvården med hänsyn till att
kunskapsläget är ofullständigt.
Ett urval av rekommendationerna
Beräkningarna i detta kapitel behandlar några av de centrala rekommendationerna
i riktlinjerna. Skälet till att en viss rekommendation har inkluderats
i bedömningen är att åtgärden i fråga har fått en prioritering som kan
medföra praxisförändringar om den implementeras. Beräkningarna av de
ekonomiska konsekvenserna av de förändringar i behandlingspraxis som
strokeriktlinjerna kan förväntas leda till är av överslagsmässig karaktär. De
baseras främst på de sjukvårdskostnader som beräknas för åtgärderna i de
fall kostnadseffektanalyser finns gjorda, men också på expertgruppernas
uppfattning om dagens behandlingspraxis och en uppskattning av andelen
behandlade patienter i den mån sådana uppgifter har funnits tillgängliga.
Svårigheter vid beräkningarna
En behandling eller åtgärd kan förekomma vid flera olika indikationer som
har prioriterats helt olika. Det är därför i några fall mycket svårt att utifrån
tillgängliga uppgifter och statistik beräkna vilka konsekvenser riktlinjerna
kan få. För att kunna göra mer precisa beräkningar krävs information om
hur resursanvändningen för en viss åtgärd fördelar sig på olika indikationer.
Det finns kritik mot den här typen av beskrivningar av kostnadskonsekvenser.
Den går ut på att de besparingar som de nya åtgärderna leder till
inte kan realiseras eftersom patienttrycket är konstant, personalen fast anställd
och lokalerna finns där ändå. Kritiken kan bemötas med två olika argument.
Det första argumentet är att alla kostnader på lång sikt är rörliga
vilket innebär att resurser som personal och lokaler kan användas på olika
sätt. Till exempel antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer är den rekommendation
som beräknas ha de största kostnadsbesparande effekterna,
främst på grund av minskade kostnader för vård och rehabilitering av strokepatienter.
Om dessa besparingar ska kunna användas krävs administrativt
aktiva åtgärder. Det andra argumentet är att även om besparingar inte realiseras
och resurserna inte frigörs för alternativa verksamheter så kommer de
ändå medborgarna till godo. Det beror i sådana fall på att de frigjorda resurserna
kan användas till vård av andra patienter i samma verksamhet.
Att förebygga stroke
Ekonomiska konsekvenser
En allmänt förhöjd ambitionsnivå av primär- och sekundärprevention kräver
ett utökat samarbete mellan strokesjukvård och primärvård när det gäller att
följa riktlinjerna och att förbättra kvalitetsuppföljningen.
28