Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI
Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI
Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ålder och kön i sig ska inte ha någon betydelse vid framtagande av Socialstyrelsens<br />
rekommendationer. Däremot har <strong>för</strong>väntad effekt av behandling,<br />
som till exempel <strong>för</strong>väntad ökad överlevnad och <strong>för</strong>väntad <strong>för</strong>bättring<br />
av livskvalitet, stor betydelse vid prioriteringen.<br />
Den totala bedömningen av patienten avgör insatsen<br />
Det är den totala bedömningen av patientens behov och hur patienten kan<br />
tillgodogöra sig vården som ska avgöra insatsen. Där<strong>för</strong> är det viktigt att<br />
skilja mellan biologisk och kronologisk ålder. En persons kronologiska ålder<br />
är den tid som <strong>för</strong>flutit sedan personen föddes, medan den biologiska<br />
åldern är den ålder som motsvarar personens biologiska status. Det skulle<br />
strida mot de etiska principerna att särbehandla någon enbart på grund av<br />
dennes kronologiska ålder. Däremot ingår det att bedöma patientens biologiska<br />
status eftersom det påverkar patientens möjlighet att tillgodogöra sig<br />
vissa medicinska åtgärder [2].<br />
En äldre person kan ha sämre <strong>för</strong>utsättningar att klara en viss behandling.<br />
Riskerna vid vissa operationer ökar när kroppens kondition avtar och då kan<br />
riskerna med behandling bli större än vinsterna. Här i strokeriktlinjerna är<br />
den vanligaste operationen karotiskirurgi <strong>för</strong> symtomgivande eller icke symtomgivande<br />
karotisstenos (<strong>för</strong>trängning av halspulsådern). En viktig princip<br />
här är att den <strong>för</strong>väntade överlevnaden ska vara tillräckligt lång så att patienten<br />
hinner tillgodogöra sig de <strong>för</strong>ebyggande vinsterna av behandlingen.<br />
För att undvika både under- eller överbehandling, bör sjukvården följaktligen<br />
göra skillnad beroende på om patienten har en lång eller kort <strong>för</strong>väntad<br />
överlevnad och också bedöma behandlingens möjligheter att <strong>för</strong>bättra livskvaliteten<br />
<strong>för</strong> patienten. I den kliniska situationen måste sjukvården alltid<br />
göra en individuell bedömning av patientens <strong>för</strong>väntade livslängd och livskvalitet.<br />
Ålder som grund <strong>för</strong> prioritering i strokesjukvården<br />
Det skulle alltså innebära avsteg från människovärdesprincipen att särbehandla<br />
någon enbart på grund av kronologisk ålder. Den enskilde patientens<br />
<strong>för</strong>måga att tillgodogöra sig en behandling måste vara det viktigaste i bedömningen.<br />
Riks-Strokes uppföljning 2007 visade att medelåldern <strong>för</strong> strokepatienter<br />
som vårdas på strokeenhet var 75 år medan medelåldern <strong>för</strong> strokepatienter<br />
som vårdas på vanlig vårdavdelning var 79 år. Hög ålder i sig är inte ett skäl<br />
att nedprioritera patienter <strong>för</strong> vård på strokeenhet eftersom det finns studier<br />
som visar att alla ålderskategorier har lika mycket nytta av denna vård. Däremot<br />
kan samtidig <strong>för</strong>ekomst av annan svår sjukdom, till exempel demenssjukdom<br />
eller malign sjukdom i sent skede, vara ett rimligt skäl till att avstå<br />
från vård på strokeenhet [3].<br />
I hög biologisk ålder <strong>för</strong>skjuts ofta fokus i behandlingen från långsiktiga,<br />
<strong>för</strong>ebyggande till tydligt livskvalitetshöjande insatser. Många äldre har ett<br />
stort antal läkemedel. Även om varje enskilt läkemedel skulle ha stöd i Nationella<br />
riktlinjer, kan sjukvården behöva göra avsteg från vad Socialstyrelsen<br />
rekommenderar <strong>för</strong> att den sammantagna <strong>för</strong>skrivningen inte ska bli<br />
8
Change language