Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI
Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI
Beslutstöd för prioriteringar 2009 - SFAI
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vårdkostnaderna på kort sikt i riket med 19 miljoner kronor årligen. På lång<br />
sikt är behandlingen dock kostnadsinbesparande.<br />
Tidig utskrivning från sjukhus och rehabilitering i hemmet<br />
• Patient med milda till måttliga symtom kan skrivas ut från sjukhus tidigare<br />
under <strong>för</strong>utsättning att patienten får rehabilitering i hemmet av ett multidisciplinärt<br />
rehabiliteringsteam med kunskap om strokesjukvård. (prioritet<br />
3)<br />
Hemrehabilitering kan minska lokalkostnader och personalkostnader på<br />
sjukhuset. Kostnaderna <strong>för</strong> LAH/SAH (lasarett/sjukhusansluten hemsjukvård)<br />
ökar. Vad nyttoeffekten blir är osäker och beror främst på vilka inbesparingar<br />
som kan realiseras. Bedömningen är att kostnaderna ökar.<br />
Organisatoriska konsekvenser<br />
Strokevård är mycket komplex med en vårdkedja som innefattar ett flertal<br />
olika komponenter, från <strong>för</strong>ebyggande åtgärder, prehospital vård, sjukhusvård,<br />
till rehabilitering och uppföljning. De nya riktlinjerna betonar fortsatt<br />
mycket starkt betydelsen av en välfungerande organisation och effektiva<br />
vårdkedjor med kontinuitet mellan olika komponenter som grund<strong>för</strong>utsättningar<br />
<strong>för</strong> att strokevård skall vara ändamålsenlig och effektiv.<br />
Strokevårdens olika aspekter behöver följas upp i kvalitetsregister och indikatorstudier.<br />
Kvalitetsuppföljning är en integrerad del i strokevårdens organisation.<br />
Täckningsgrad och uppföljning i Riks-Stroke är fortfarande<br />
ofullständig på många sjukhus. Sjukvården med ofullständig registrering bör<br />
ifrågasätta om avsatta resurser <strong>för</strong> kvalitetsregisterarbetet är tillräckliga.<br />
De nya riktlinjerna rekommenderar akut omhändertagande, utredning och<br />
behandling av TIA – en åtgärd som getts högsta prioritet. I majoriteten fall<br />
kan detta endast åstadkommas genom inläggning på sjukhus inom ramen <strong>för</strong><br />
det etablerade omhändertagandet av patienter med stroke. Akut TIA-vård<br />
kommer att innebära en ökad belastning på den akuta sjukvården men då<br />
vårdtiderna är mycket korta (en eventuellt två dygn) innebär det endast ett<br />
marginellt ökat vårdplatsbehov (uppskattningsvis tre vårdplatser per miljon<br />
befolkning).<br />
Studier har också visat att det är en krävande uppgift att säkert diagnostisera<br />
akut TIA och skilja TIA från andra sjukdomstillstånd. Ökade utbildningsinsatser<br />
<strong>för</strong> läkare som handlägger akuta TIA och stroke kommer att<br />
behöva genom<strong>för</strong>as.<br />
Riktlinjerna betonar också fortsatt betydelsen av strokeenhetsvård som<br />
har högsta prioritet i strokeomhändertagandet. Vård på annan typ av avdelning<br />
står på icke-göra listan. Data från Riks-Stroke <strong>för</strong> år 2007 visar att cirka<br />
17 procent av alla patienter med stroke inte vårdas på strokeenhet. Andelen<br />
är ännu större på flera sjukhus, vilket talar <strong>för</strong> att patienter rutinmässigt<br />
vårdas i icke-rekommenderad vårdform på många håll. Inläggning direkt på<br />
strokeenhet, utan omvägar på observationsavdelning/intagningsavdelning,<br />
<strong>för</strong>ordas i riktlinjerna.<br />
Fluktuationer i patienttillströmning kan göra att alla patienter inte initialt<br />
kan beredas vård direkt på strokeenhet, men detta ska utgöra undantagsfall<br />
32
Change language