Nummer 12 - Institutionen för estetiska ämnen - Umeå universitet
Nummer 12 - Institutionen för estetiska ämnen - Umeå universitet
Nummer 12 - Institutionen för estetiska ämnen - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
vad som saknas. Flera av dessa aspekter av det plastiska skiktet ger värden till<br />
den form och färg som placeras på ytan. Seendet är inte additivt utan en helhet,<br />
hjärnan ordnar bildens yta i figur respektive grund. Inom forskningen har<br />
särskilt gestaltpsykologin, med <strong>för</strong>eträdare som Rudolf Arnheim, studerat detta<br />
skikt i bilden, med begrepp som balans, gestalt, form, rum, ljus, färg, rörelse,<br />
spänning och uttryck (Arnheim 1984) samt bl.a. med hjälp av närhetslagen,<br />
likhetslagen, den goda kurvans lag och slutenhets- eller konturlagen.<br />
Inom modernismen blev det plastiska skiktet konstens primära medium.<br />
Den inflytelserike Clement Greenberg, den moderna konstens främste kritiker<br />
och ideolog, menade att ytmässigheten, tvådimensionaliteten, var det mediespecifika.<br />
Han menade alltså att bilden som medium, dvs. piktoraliteten med<br />
semiotikens begrepp, som till innehåll har illusionen av en upplevbar varseblivning,<br />
inte var av fundamental art och det mediespecifika. Istället är det<br />
<strong>för</strong> Greenberg det plastiska skiktet, med dess ytmässighet och renhet, som är<br />
konstens grundläggande nivå. Å ena sidan kan alltså 1900-talets konsthistoria<br />
med Greenberg ses som en historia där det plastiska skiktet successivt ökar sin<br />
betydelse i konsten, medan det piktorala, avbildande, tecknet nonchaleras eller<br />
problematiseras. Otaliga är de konstskolestudenter som abstraherat naturens<br />
former <strong>för</strong> att nå fram till den hållbara kompositionen. Å andra sidan har den<br />
moderna bildteknologin, med fotografi, film, och video, med dess påbyggda<br />
reproduktionsmetoder, tagit upp antikens<br />
och renässansens landvinningar,<br />
t.ex. perspektivets utveckling, och etablerat<br />
dem i den moderna medievärlden,<br />
och lyckats sprida den piktorala<br />
bilden i samhället och gjort den till allas<br />
egendom, via television och digital<br />
bild. I dagens konstvärld har den moderna<br />
bildteknologin en naturlig plats.<br />
Greenbergs modernistiska paradigm är<br />
inte längre allenarådande.<br />
14<br />
Bild 4 Karl Tuikkainen, The new large,<br />
DN 8/3 2008
Change language