Nummer 12 - Institutionen för estetiska ämnen - Umeå universitet

Konst sett från konstvärldens perspektiv
Tolkningar av bild som inbegriper konstvärldens sätt att se på konst har ett delvis
annat fokus än att se enbart till livsvärlden vid tolkningen. Vi har förflyttat
oss till en kulturnivå i stället för en livsvärldsnivå. En förståelse av konstvärlden
ingår i grundskolans kursplan i bild, i de kulturorienterande uppnåendemålen.
Också eftersom skolan är en social och kulturell mötesplats kan bildämnet ge
plats åt studier av konstvärlden. Genrer, ismer och stilar kan alltså behandlas.
Inte sällan görs det i grundskolan i bildämnet i samband med skapande
arbete, t.ex. när elever gör parafraser av andra bilder. Studiet av andra bilder
kombineras alltså med en egen bildproduktion. Lindström et al. (1999) har studiet
av förebilder som en av de dimensioner som ska bedömas när det gäller
elevers skapande i bild. I en socio-kulturell syn på barns och ungdomars bildskapande
skapas bilder med en bakgrund i en kulturs sätt att se på bild. Man
talar ofta om post-production (Manovitch 2002) och re-design (Michl 2002) när
man ur en förebildskultur framställer nya bilder, inte endast i termer av reproduktion,
utan också i relation till kreativt skapande genom nya kombinationer
ur olika befintliga kulturer. Också medievärlden erbjuder fonder för skapande
som inbegriper barn- och ungdomskultur som eleverna är mer bekanta med än
konstvärlden. Skapande sker alltså inte endast praktiskt, med penslar, färg och
på papper, utan bygger på delvis immateriella värden, på en repertoar och på
raserandet av en kanon.
Konstpedagogik
Sett utifrån ett kultursemiotiskt perspektiv kan konstpedagogik ses som ett
kulturmöte mellan elevernas kultur och konstvärlden. Eleverna utgår i mötet
dels från sitt eget livsvärldsperspektiv, men också från ett barn- och ungdomskulturperspektiv.
Till detta kommer också ett didaktiskt perspektiv in i mötet,
om konstpedagogiken utövas i skolans värld. Konstpedagogik, som också
kan förekomma på t.ex. ett museum, kan ligga längre från skolans kultur, och
närmare konstvärlden. T.ex. Projektet Zon Moderna, där ungdomar enskilt
kan ansluta till projektet, som bedrivs i små grupper, under ledning av bl.a.
konstnärer och med autentisk tillgång till verken på Moderna Museet (Örtegren
2008). En relation mellan konstvärlden, uppfattad som en kultur, och
elevernas kultur, förväntas bli ett resultat av det konstpedagogiska mötet. Det
kan ses som en potentiell dialogisk situation.
54