Nummer 12 - Institutionen för estetiska ämnen - Umeå universitet
Nummer 12 - Institutionen för estetiska ämnen - Umeå universitet
Nummer 12 - Institutionen för estetiska ämnen - Umeå universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bild 18. Kapten Haddock. Ur:<br />
Hergé, Krabban med guldklorna.<br />
Krabban med guldklorna (Bild 18) av Hergé, placerar buteljer på platsen <strong>för</strong> ögonen.<br />
När Haddock, som här saknar ögon, får buteljer i de saknade ögonens<br />
ställe uppstår en likhet mellan buteljerna och pupillern. Men fram<strong>för</strong> allt kommer<br />
den insatta delen (buteljen) att säga något om att han bara tänker på sprit.<br />
Det mest kraftfulla brottet mot den <strong>för</strong>väntade integrationen är när delarna<br />
av ett enskilt objekt sammanfaller med delarna av ett annat objekt. Ett exempel<br />
är t.ex. marmeladreklamen (Bild 19) där marmeladburken består av apelsinskivor.<br />
Marmelad, som man kan <strong>för</strong>utsätta vara en fabriksprodukt, blir i retoriken<br />
en naturprodukt. Det beror på att det i denna typ av bilder finns en tema –<br />
rema relation. Ett rema (det som sägs om det som det talas om) kan säga något<br />
om ett tema (det som det talas om). Apelsinerna säger något om marmeladen,<br />
att den är äkta vara. Tallen säger något om miljöpartisten, att hon är en naturmänniska.<br />
Flaskorna säger något om kapten Haddock, att han är full. Kronan<br />
säger något om ginet, att det är högsta kvalitet etc.<br />
2/ Likhet/opposition<br />
Den andra retorikdimensionen gäller graden av identitet eller opposition mellan<br />
delarna i retoriken. En större likhet än <strong>för</strong>väntat gäller t.ex. i kubistiska collage<br />
30<br />
Bild 19. En stegring av integrationen av<br />
apelsin och glasflaska ger en <strong>för</strong>eställning<br />
om att marmeladen är mer<br />
naturlig. Ur: Sonesson 1992.
Change language