Kommunals värdegrund och vision
Kommunals värdegrund och vision
Kommunals värdegrund och vision
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
1<strong>Kommunals</strong><br />
Tre STuDiehäFTen För KOmmunalS arbeTSplaTSOmbuD<br />
<strong>värdegrund</strong> <strong>och</strong> <strong>vision</strong>
Innehåll<br />
TILLHÖR:<br />
<strong>Kommunals</strong> Värdegrund <strong>och</strong> <strong>vision</strong> 4<br />
Visionen 4<br />
Värdegrunden 4<br />
FaKta: Mål – så säger stadgarna 5<br />
Rättvisa <strong>och</strong> solidaritet<br />
är riktmärken 7<br />
Fem fackliga grundvärderingar 8<br />
FaKta: Den generella<br />
välfärdspolitikens fyra delar 9<br />
Den svenska modellen 10<br />
FaKta: Kamp <strong>och</strong> samverkan 11<br />
att vara Kommunal<br />
på arbetsplatsen 12<br />
FaKta: Arbetsplatsombud 13<br />
Vi lär av varandra 17<br />
FaKta: Förtroendemannalagen 15<br />
alla samtal blir inte samtal 17<br />
Ett bra samtal 20<br />
att kunna påverka –<br />
att ha inflytande 21<br />
FaKta: Ny i Kommunal 21<br />
<strong>Kommunals</strong> organisation 22<br />
Vägar till praktiskt inflytande 23<br />
Att värva medlemmar 23
Visionen<br />
Kommunal känner inga gränser för kampen.<br />
Kommunal med många <strong>och</strong> olika medlemmar<br />
är en stark kraft i utvecklingen av samhället.<br />
Vår förmåga <strong>och</strong> närhet skapar<br />
trygghet i en föränderlig värld.<br />
Värdegrunden<br />
alla människors lika värde<br />
Frihet<br />
rättvisa<br />
Solidaritet<br />
Demokrati
4<br />
<strong>Kommunals</strong> <strong>värdegrund</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>vision</strong><br />
Visionen<br />
Kommunal känner inga gränser för kampen.<br />
Kommunal med många <strong>och</strong> olika medlemmar är en stark kraft i<br />
utvecklingen av samhället. Vår förmåga <strong>och</strong> närhet skapar trygghet på<br />
arbetsplatsen <strong>och</strong> samhörighet i en föränderlig värld.<br />
Värdegrunden<br />
alla människors lika värde<br />
Frihet<br />
rättvisa<br />
Solidaritet<br />
Demokrati<br />
En <strong>vision</strong> är ett sätt att göra tydligt för oss själva <strong>och</strong> för andra hur vi vill<br />
ha det i vår värld. Visionen ska vara en källa till inspiration <strong>och</strong> glädje <strong>och</strong><br />
hjälpa oss att gå i riktning mot en mer meningsfull verksamhet. Ovan kan<br />
du läsa <strong>Kommunals</strong> <strong>vision</strong>.<br />
Våra värderingar beskriver vad vi sätter värde på <strong>och</strong> vilket förhållande vi<br />
har till oss själva <strong>och</strong> till omgivningen. Det ska vara verkliga riktlinjer som<br />
hjälper oss att leva livet på det sätt vi vill.
Vi är en kamporganisation!<br />
Kommunal är en kamporganisation som tar strid när mänskliga värden hotas.<br />
Vi är varmhjärtade<br />
Vi är varmhjärtade <strong>och</strong> bryr oss om allas rätt till välfärdstjänster.<br />
Vi är öppna <strong>och</strong> tillgängliga!<br />
Vi är öppna <strong>och</strong> tillgängliga. Lyhörda både utåt <strong>och</strong> inåt men också<br />
lätta att nå i hela landet.<br />
Vi är effektiva<br />
Vi är kostnadsmedvetna <strong>och</strong> har ett tydligt ledarskap.<br />
MÅL – SÅ SÄGER STADGARNA<br />
4Kommunal ska också verka för en samhällsutveckling på<br />
demokratisk, socialistisk grundval, innebärande social rättvisa,<br />
generell välfärdspolitik, full sysselsättning, jämställdhet mellan<br />
kvinnor <strong>och</strong> män samt internationell facklig solidaritet.<br />
(Stadgarna §2, moment 2)<br />
Samtala om!<br />
– Diskutera hur ni konkret skulle kunna förändra<br />
den fackliga verksamheten <strong>och</strong> fackets arbetsformer<br />
så att de passar även medlemmar med<br />
läs- <strong>och</strong> skrivsvårigheter/dyslexi.<br />
– Hur vill du definiera en <strong>värdegrund</strong> <strong>och</strong> en<br />
<strong>vision</strong> för<br />
A) Dig som person ?<br />
B) För vårt samhälle?<br />
C) Vad är syftet med att Kommunal har en<br />
tydlig <strong>värdegrund</strong> <strong>och</strong> <strong>vision</strong>?<br />
5
Y<br />
Vi måste lära oss<br />
att lyssna till varandra<br />
Vi måste lära oss<br />
att förstå varandras drömmar<br />
om hur världen skall förvandlas<br />
Vi måste lära oss<br />
att tala om våra drömmar<br />
om den värld där vi skall leva<br />
Vi måste lära oss<br />
så att vi tillsammans<br />
kan ta makten<br />
över våra liv <strong>och</strong> över världen<br />
Vi måste lära oss<br />
så att drömmarna blir verklighet<br />
så att människornas värld blir allas<br />
så att människornas värld blir vår<br />
Vi måste lära oss<br />
att det är vi som har makten<br />
tillsammans<br />
Vi måste lära oss<br />
att det är vi som har ansvaret<br />
var <strong>och</strong> en.<br />
Demokratisk lärodikt,<br />
av BeNKT-eRIK HeDIN<br />
D) Ett fackligt arbete är också ett politiskt<br />
arbete: vi vill förändra <strong>och</strong> förbättra villkoren<br />
för medlemmarna på arbetsplatsen <strong>och</strong> i<br />
samhället – det hänger ihop. Delar du den<br />
uppfattningen?<br />
1) om JA – utveckla ditt resonemang!<br />
2) om NEJ – varför inte?<br />
– Hur stämmer <strong>Kommunals</strong> nyckelbegrepp/<br />
<strong>värdegrund</strong> överens med dina egna värderingar?<br />
– Kan det uppstå situationer där din egen<br />
<strong>värdegrund</strong> inte stämmer överens med<br />
<strong>Kommunals</strong> – kan du ge exempel?<br />
Samtala om!<br />
Bengt-Erik Hedin är så angelägen att få fram<br />
sitt budskap att han upprepar ordet måste.<br />
Vad händer om vi byter måste mot vill.
Rättvisa <strong>och</strong> solidaritet<br />
är riktmärken<br />
Vad som är rättvisa för dig kanske inte är det för mig i alla detaljer.<br />
men vi kanske kan enas om att rättvisa med fackliga förtecken innebär<br />
att skillnaderna i samhället inte får vara för stora <strong>och</strong> att alla människor<br />
har rätt till en plats i det gemensamma; ingen ska lämnas utanför.<br />
en mycket stor del av vår vakna tid befinner vi oss på arbetsplatsen.<br />
Villkoren på arbetsplatsen är avgörande för vårt välbefinnande. när vi<br />
trivs <strong>och</strong> arbetskamrater <strong>och</strong> arbetsledare lyssnar på våra uppfattningar<br />
då ökar livskvaliteten. Det goda arbetet, mönsterarbetsplatsen, är ett<br />
av <strong>Kommunals</strong> mål.<br />
Mönsterarbetsplatsen handlar om människosyn. På mönsterarbetsplatsen<br />
lockas människors kraft <strong>och</strong> förmåga fram – här finns ingen piska. Här bryts<br />
det toppstyrda systemet <strong>och</strong> de anställda är aktiva i förändringar <strong>och</strong> har<br />
inflytande över det egna arbetet.<br />
<strong>Kommunals</strong> ordförande Ylva Thörn utmanade under en förbundskongress<br />
kommunalrådet i Nyköping att införa mönsterarbetsplatsen i kommunen,<br />
i nära samarbete med Kommunal <strong>och</strong> SKTF lokalt. Det har hänt en del<br />
– nu några år senare visar mätningar att de anställdas inflytande över den<br />
egna arbetsplatsen har ökat påtagligt.<br />
Vi kan också lära oss av Ylva Thörns utmaning att den goda arbetsplatsen<br />
inte kostar mer än den dåliga, snarare tvärtom. En arbetsplats där de anställda<br />
känner tillfredsställelse <strong>och</strong> uppskattning är lönsam i flera meningar,<br />
både mänskligt <strong>och</strong> ekonomiskt.<br />
Y<br />
I en hierarki skjuts ansvaret alltid nedåt:<br />
det är till sist alltid de därnere som får betala.<br />
Frågan om Människovärdet,<br />
av BeNgT NeRMAN<br />
7
8<br />
1.<br />
2.<br />
3.<br />
4.<br />
5.<br />
Fem fackliga grundvärderingar<br />
Social rättvisa är både ett mål <strong>och</strong> ett medel i <strong>Kommunals</strong> arbete. Uppfattningen<br />
att alla människor har lika värde leder till att vi kämpar mot<br />
sociala <strong>och</strong> ekonomiska orättvisor var de än uppstår. Varje människa ska<br />
behandlas med respekt <strong>och</strong> likvärdigt både på arbetsplatsen <strong>och</strong> i samhället.<br />
I arbetet mot sociala <strong>och</strong> ekonomiska klyftor söker Kommunal stöd hos<br />
likasinnade organisationer för att öka kraften i sina förslag till förbättrade<br />
villkor för medlemmarna.<br />
Kommunal ser som en självklar uppgift att kritisera orättvisor, markera<br />
<strong>och</strong> agitera för sin syn på vad som är anständiga förhållanden på arbetsplatserna<br />
<strong>och</strong> i samhället.<br />
Generell välfärdspolitik är ett verkningsfullt medel för att skapa goda <strong>och</strong><br />
rättvisa sociala <strong>och</strong> ekonomiska villkor för alla medborgare. Den generella,<br />
skattefinansierade, välfärdspolitiken är ett effektivt sätt att utjämna<br />
inkomstklyftor. Men orättvisor finns fortfarande kvar. Inom en del sektorer<br />
i samhället ökar klyftorna. Vi har fortfarande långt att gå utan att vi<br />
förnekar de framsteg som gjorts. Många medlemmar har alltför låga löner.<br />
Många medborgare lever i svåra sociala <strong>och</strong> ekonomiska förhållanden.<br />
Vi måste spänna bågen ytterligare <strong>och</strong> flytta fram medlemmarnas<br />
positioner <strong>och</strong> agera för att stärka den generella välfärdspolitiken, att<br />
minska maskorna i det sociala skyddsnätet.<br />
Full sysselsättning är fackföreningsrörelsens viktigaste krav sedan många<br />
år. Arbetet ger självkänsla <strong>och</strong> ekonomiska trygghet. Arbetslöshet vidgar<br />
ekonomiska <strong>och</strong> sociala klyftor. Arbetslöshet skapar ofta ohälsa. När samhällsekonomin<br />
växer ökar resurserna för utjämningspolitik <strong>och</strong> trygghetspolitik.<br />
Kommunal kämpar för arbete åt alla, solidarisk lönepolitik, rejäla<br />
utbildnings- <strong>och</strong> folkbildningsinsatser <strong>och</strong> en aktiv folkbildningspolitik.<br />
Kollektivavtalet fastställer reglerna.<br />
Jämställdhet mellan kvinnor <strong>och</strong> män är en svensk paradgren i internationella<br />
jämförelser. Sverige toppar nästan alla jämförelser om jämställdhet<br />
<strong>och</strong> jämlikhet. Det är naturligtvis något vi inom fackföreningsrörelsen kan<br />
vara stolta över. Den svenska fackföreningsrörelsen har varit (<strong>och</strong> är) en av<br />
de allra viktigaste pådrivarna. Men vi som lever <strong>och</strong> arbetar i Sverige vet<br />
att vi har en lång väg kvar innan vi är nöjda.<br />
Kommunal påverkar lagar <strong>och</strong> avtal. ”Jämställdhetspotten” i 2007 års<br />
avtalsrörelse är ett aktuellt framsteg. Löner <strong>och</strong> anställningsvillkor ska<br />
inte avgöras efter kön. Diskriminering av olika skäl: kön, etnisk tillhörighet,<br />
sexuell läggning, funktionshinder, är helt oacceptabel. Jämställdhet i<br />
arbetslivet, i hemmet <strong>och</strong> i familjelivet är målet.<br />
Internationell facklig solidaritet handlar om både solidaritet <strong>och</strong> egenintresse.<br />
Sverige är en stor exportnation <strong>och</strong> som sådan mycket beroende<br />
av omvärlden. Detta beroende är positivt <strong>och</strong> ibland komplicerat.
Numera är vi medlemmar av Europeiska Unionen, ett av 27 länder. EU<br />
påverkar allt mer svensk vardag genom lagar <strong>och</strong> regler <strong>och</strong> öppna gränser.<br />
Vi har en välfärdsmodell att försvara <strong>och</strong> vi har en strid att ta mot dem<br />
som vill konkurrera med låga löner, utan avtal.<br />
Samarbete mellan europeiska fackföreningar stärker svenska löntagares<br />
ställning, ökar tryggheten för <strong>Kommunals</strong> medlemmar.<br />
Samtala om!<br />
Självbilder är viktiga <strong>och</strong> intressanta. Att vi har<br />
olika bilder av Sverige är naturligt. Att omvärldens<br />
bilder av vårt land också skiljer sig åt är<br />
lika självklart. Betraktarens/bedömarens samhällssyn<br />
<strong>och</strong> människosyn spelar en mycket<br />
stor roll för värderingen <strong>och</strong> därmed för<br />
beskrivningen.<br />
- Hur ser dina bilder av Sverige ut?<br />
- Vilka är de positiva bilderna av Sverige?<br />
- Vilka är de negativa?<br />
- Vilka olika bilder tror ni/vet ni att omvärlden<br />
har av vårt land, varför?<br />
DEN GENERELLA vÄLfÄRDSpoLiTikENS fyRA DELAR<br />
4Samhället garanterar medborgarna välfärdstjänster av god<br />
kvalitet som utbildning, vård <strong>och</strong> omsorg. De fördelas efter<br />
behov <strong>och</strong> inte efter köpkraft.<br />
4Inkomsttrygghet vid ålderdom, sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada,<br />
föräldraledighet m m. Avgifterna sätts i relation till inkomsten <strong>och</strong><br />
inkomstbortfallet ersätts. ersättningarna är så höga att privata<br />
försäkringar inte ska behövas.<br />
4ett antal bidrag som barnbidrag <strong>och</strong> folkpension betalas generellt<br />
med enhetliga belopp.<br />
4De behovsprövade bidragen, som bostadsbidrag <strong>och</strong> socialbidrag<br />
(försörjningsstöd), finns som en ”sista utväg” men ska vara en så<br />
liten del som möjligt av välfärdspolitiken.<br />
9
Bertil Kugelberg var vd för Svenska arbetsgivarföreningen<br />
(SAF, nuvarande Svenskt Näringsliv)<br />
1947–19 . Han var en av dem som internationellt<br />
marknadsförde ”den svenska modellen”,<br />
dvs den ”samförståndsanda” som präglade<br />
parterna på arbetsmarknaden.<br />
10<br />
Foto: Lennart Nilsson<br />
Den svenska modellen<br />
Sverige är en välfärdsstat <strong>och</strong> det betyder att den generella <strong>och</strong> solidariska<br />
välfärden i huvudsak finansieras med skatter. Vi talar om hälso- <strong>och</strong> sjukvården,<br />
barn- <strong>och</strong> äldreomsorgen, skolan, socialförsäkringarna, stödet till<br />
barnfamiljerna <strong>och</strong> annan gemensam välfärdsservice.<br />
Detta är ett stort socialt skyddsnät med små maskor, ett skyddsnät som<br />
alltså finansieras med skattepengar <strong>och</strong> är grundtryggheten för svenska<br />
medborgare – den generella välfärdspolitiken.<br />
De flesta medborgare i vårt land har en livsvandring på 75–80 år. Under<br />
den tiden behöver vi trygghet om livet ska bli gott. Vi behöver omsorg av<br />
föräldrar <strong>och</strong> samhälle som små. Vi behöver utbildning <strong>och</strong> senare i livet<br />
arbete <strong>och</strong> egen bostad. Vi behöver sjukvård <strong>och</strong> vi behöver omtanke <strong>och</strong><br />
omsorg på ålderns höst. Vi behöver helt enkelt trygghet hela livet.<br />
Trygghet <strong>och</strong> utvecklingschanser är två hörnpelare i den svenska formen<br />
av välfärdspolitik. Tryggheten är grundläggande om vi ska kunna utvecklas<br />
som individer <strong>och</strong> fungera positivt i samarbete med andra.<br />
För oss som individer löper livet i en dialog, i ett pendlande, mellan att<br />
ge <strong>och</strong> få, mellan att behöva <strong>och</strong> att dela med sig – solidaritet!<br />
Att försvara <strong>och</strong> argumentera för den svenska modellen är en angelägen<br />
facklig uppgift. Här följer några viktiga motiv för den generella välfärdspolitiken<br />
formulerade bland annat i kongressrapporter från både LO <strong>och</strong><br />
Kommunal (jämför faktarutan på sid 9):<br />
Den är rättvis. Alla medborgare får del av statens <strong>och</strong> kommunernas<br />
insatser oavsett inkomster. Alla garanteras inkomsttrygghet, till exempel<br />
sjukförsäkring, föräldraförsäkring <strong>och</strong> pension.<br />
Den ger möjlighet till omfördelning. Alla är med <strong>och</strong> betalar den generella<br />
välfärdspolitiken via skattsedeln <strong>och</strong> alla har därmed intresse av att den<br />
fungerar väl. Medborgarna dras in i ett nätverk av rättigheter <strong>och</strong> skyldigheter<br />
<strong>och</strong> blir därigenom själva en garanti för hållbara försäkringssystem,<br />
sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, <strong>och</strong> så vidare.<br />
Den skyddar den svagaste. Den generella välfärdspolitiken bygger på att<br />
återbäringen från skatterna ges i form av barnbidrag, pensioner, skola. Vård<br />
<strong>och</strong> omsorg. Detta är garanterat för dem som behöver <strong>och</strong> att den som<br />
behöver mest kan få mest.<br />
Den skapar frihet <strong>och</strong> ger oberoende. Varje individ vet vad som gäller<br />
ekonomiskt vid till exempelvis sjukdom, arbetslöshet <strong>och</strong> föräldraledighet.<br />
Motsatsen är en behovsprövning av varje individ, en form som fanns förr<br />
<strong>och</strong> som fackföreningsrörelsen mot bakgrund av medlemmarnas erfarenheter<br />
tar starkt avstånd från. Den ger därmed självständighet.<br />
Den ger rörelsefrihet. Ingen är beroende av en enda arbetsgivare <strong>och</strong><br />
ingen behöver bo kvar på en <strong>och</strong> samma ort mot sin vilja. Den generella<br />
välfärdspolitiken följer med individen från Ystad till Haparanda <strong>och</strong> numera<br />
även i stora delar av övriga Europa.
I den svenska modellen ingår också en grundläggande uppslutning hos<br />
parterna kring arbetsmarknadens spelregler. Staten, arbetsgivarna <strong>och</strong><br />
fackföreningarna tolkar i huvudsak lagar, avtal <strong>och</strong> regler på ett likartat<br />
sätt. Även om parterna kämpar för att stärka sina respektive positioner <strong>och</strong><br />
roller, så är respekten för arbetsrätten stor <strong>och</strong> det stärker den enskilde<br />
löntagarens situation på arbetsmarknaden.<br />
Den svenska modellen bygger i grunden mer på respekt <strong>och</strong> samverkan<br />
än strid: att vi har mer gemensamt än som skiljer i ambitionerna att bygga<br />
ett anständigt samhälle för alla medborgare. Kollektivavtalet är en hörnsten<br />
i den svenska modellen.<br />
kAMp <strong>och</strong> SAMvERkAN<br />
4Den svenska modellen utmärks av att facket <strong>och</strong> arbetsgivarna<br />
kommer överens om spelreglerna i avtal – i andra länder finns de<br />
flesta reglerna i stället i lagar.<br />
4Avtal betyder att det finns två parter som tar ansvar för att<br />
reglerna efterlevs – <strong>och</strong> det ligger i bådas intresse att relationerna<br />
fungerar smidigt.<br />
4Om lag skulle ersätta avtal – vem tar då ansvaret? När ett lagbrott<br />
dras inför rätta dömer domstolen strikt efter lagen – där finns<br />
inget utrymme för kompromisser.<br />
arbete Rättvisa<br />
Regering Stram ekonomisk Generell<br />
politik välfärdspolitik<br />
aktiv arbetsmarknadspolitik<br />
Fack Samordning Solidarisk<br />
ansvar lönepolitik<br />
Samtala om!<br />
rationalitet Det goda arbetet<br />
ny teknik<br />
Varför ska jag som inte har barn, varken i barnomsorg<br />
eller skola, betala andras barns behov<br />
av omsorg <strong>och</strong> utbildning?<br />
11
12<br />
Ulla JöhnK<br />
Arbetsplatsombud i Stockholm<br />
<strong>och</strong> barnskötare<br />
Att vara Kommunal<br />
på arbetsplatsen<br />
Tiderna förändras, men det fackliga löftet – som medlemmarna tog i<br />
hand på när Svenska Kommunalarbetareförbundet bildades 1910 –<br />
gäller än idag.<br />
löftet går ut på att medlemmarna lovar att inte konkurrera med<br />
varandra om jobben med sämre löner <strong>och</strong> sämre villkor. Fackföreningen<br />
är det organiserade löftet, <strong>och</strong> kollektivavtalet det skrivna löftet.<br />
Varje dag tar Kommunal kamp för löftet på olika sätt:<br />
Vi lovar <strong>och</strong> försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter<br />
arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra.<br />
Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi håller detta<br />
löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.<br />
Ulla JöhnK äR aRbEtSplatSoMbUD i Stockholm, i Spånga-Tensta. Ulla är<br />
barnskötare:<br />
” Min viktigaste uppgift är att vara ett stöd för våra medlemmar i fackliga<br />
frågor, att förmedla all den information som kommer till mig, att vara<br />
en länk mellan arbetskamrater <strong>och</strong> fack. Hos oss är arbetsplatsombudet<br />
också med i löneförhandlingar. En annan viktig uppgift är att stimulera<br />
medlemmarna att vara fackligt aktiva <strong>och</strong> förstå sina rättigheter <strong>och</strong> skyldigheter.<br />
Uppdraget som arbetsplatsombud är personligt stimulerande. Jag<br />
får bra kunskaper om det fackliga arbetet <strong>och</strong> facktes olika roller. Mycket i
uppdraget handlar också om att få en del medlemmar att förstå <strong>och</strong> känna att<br />
facket – det är vi. Just nu, vintern 2007/2008, tvingas jag ägna tid åt att få en<br />
del sviktande arbetskamrater att stanna kvar i Kommunal. För att stärka den<br />
fackliga verksamheten <strong>och</strong> medlemsaktiviteten planerar vi att bilda en klubb.”<br />
Att vara arbetsplatsombud <strong>och</strong> företräda dina arbetskamrater innebär inte<br />
att du ska vara expert på Kommunal. Som arbetsplatsombud kan du naturligtvis<br />
inte svara på alla frågor som medlemmar ställer till dig. Men du vet<br />
var du kan få reda på svaren – hos klubben, hos sektionens företrädare eller<br />
hos avdelningen.<br />
En viktig uppgift för arbetsplatsombudet är att vara lyhörd för medlemmarnas<br />
synpunkter, att lyssna <strong>och</strong> samtala, informera <strong>och</strong> för medlemmarnas<br />
synpunkter vidare, både de besvarade <strong>och</strong> obesvarade:<br />
Tillsammans är vi starka! Tillsammans kan vi försvara medlemmarnas<br />
intressen. Tillsammans kan vi flytta fram medlemmarnas positioner på<br />
arbetsplatsen <strong>och</strong> skapa bättre anställningsvillkor.<br />
Arbetsplatsombudets uppgifter är:<br />
• I första hand kommunikatörens: att förmedla information från facket till<br />
medlemmarna, att föra medlemmarnas obesvarade frågor vidare för att<br />
räta ut frågetecken.<br />
• Att vara ett stöd för arbetskamrater i fackliga frågor: att med hjälp av avtalet<br />
<strong>och</strong> personlig eftertanke besvara frågor <strong>och</strong> lösa problem på arbetsplatsen.<br />
• Att förklara meningen med facket <strong>och</strong> fackets <strong>värdegrund</strong>: att praktiskt<br />
<strong>och</strong> pedagogiskt göra klart att gruppen är starkare än den ensamme, att<br />
markera att samarbete för att nå ett mål ger bättre resultat för alla, än att<br />
var <strong>och</strong> en går fram för sig. Att informera om fackliga studier.<br />
• Att rekrytera medlemmar till Kommunal: ju starkare facket är, desto<br />
större framgångar kan vi nå för medlemmarna, desto bättre arbetsplatser<br />
kan vi skapa.<br />
• Att vara en länk mellan arbetskamrater <strong>och</strong> Kommunal: att vara<br />
Kommunal på arbetsplatsen, att föra en aktiv dialog.<br />
ARBETSpLATSoMBUD<br />
4Sektionen/klubben utser arbetsplatsombud för tre år på förslag av<br />
medlemmarna på arbetsplatsen.<br />
4Arbetsplatsombudet kan <strong>och</strong> bör också vara skyddsombud.<br />
4För att du ska ha det skydd som lagen ger, ska sektionen anmäla<br />
uppdragen som arbetsplatsombud <strong>och</strong> skyddsombud till arbetsgivaren.<br />
Uppdragen ska också noteras i <strong>Kommunals</strong> medlemsregister.<br />
4På många arbetsplatser, men inte på alla, är den tid du kan arbeta<br />
fackligt reglerad i avtal.<br />
13
Y<br />
Lär mig ordens rötter<br />
låt mig leka med dina ord<br />
låt mig skapa<br />
nya konstiga meningar med dem<br />
låt mig ge orden<br />
nya färger<br />
nya dimensioner<br />
låna mig ditt språk<br />
dina substantiv<br />
låt mig ta dem med på en äventyrlig resa.<br />
Låna mig ditt språk,<br />
av JILA MOSSAeD<br />
14<br />
Vi lär av varandra<br />
Allt fler av våra medlemmar har inte svenska som första språk. De kommer<br />
dessutom oftast från sociala, kulturella, politiska miljöer som skiljer sig<br />
från de invanda svenska. De bär ofta med sig traditioner som vi ibland har<br />
svårt att förstå, kanske rent av svårt att respektera. Hur agerar vi då för att<br />
kunna samarbeta <strong>och</strong> skapa ömsesidig respekt? Vi befinner ju oss trots allt<br />
på samma arbetsplats!<br />
nästan elva procent av medborgarna i Sverige är födda utomlands.<br />
Ytterligare nio procent har minst en utlandsfödd förälder. Segregation<br />
<strong>och</strong> främlingsfientlighet ökar i landet. Misstron mot det annorlunda ger<br />
medvind till det högerextrema partiet sverigedemokraterna.<br />
I en stor undersökning som genomfördes år 2007 ställdes frågan: ”Hur<br />
upplever du att din arbetsplats påverkas av att det finns invandrare där?”<br />
Ungdomar i åldern 18–24 år var något mer negativa än äldre. I undersökningen<br />
som helhet (alla åldrar) svarade 55 procent att invandrare på<br />
arbetsplatsen är positivt. 43 procent ansåg att arbetsplatsen inte påverkas<br />
alls. 3 procent ansåg att invandrare har negativ effekt.<br />
21 procent av medlemmarna i Kommunal har sina rötter i andra länder.<br />
De utlandsfödda kvinnorna i LO-förbunden är i dag den grupp som har<br />
allra högst organisationsgrad. De ser uppenbarligen facket som ett nödvändigt<br />
verktyg för att ta tillvara sin rättigheter på arbetsmarknaden.<br />
Samtala om!<br />
- Hur fungerar samarbetet mellan arbetskamraterna<br />
på din arbetsplats?<br />
- Bemötande är en central fråga. Hur vill du bli<br />
bemött i en situation som präglas av allvar <strong>och</strong><br />
personlig integritet?
föRTRoENDEMANNALAGEN<br />
4Lagen om facklig förtroendeman gäller på arbetsplatser där det<br />
finns eller brukar finnas kollektivavtal.<br />
4Lagen gäller för dig som förtroendevald när du utsetts av sektionen<br />
eller klubben – du ska vara anmäld till arbetsgivaren (meddela<br />
alla uppdrag). Lagen gäller även för skyddsombud.<br />
4Lagen ger dig som förtroendevald rätt att arbeta med fackliga<br />
frågor <strong>och</strong> även gå fackliga kurser på arbetstid. Den fackliga tiden ska<br />
vara rimlig – ibland är den reglerad i avtal.<br />
4Fackliga frågor som gäller den egna arbetsplatsen (inklusive viss<br />
utbildning) ska kunna bedrivas på betald arbetstid.<br />
4Som förtroendevald har du ett förstärkt anställningsskydd <strong>och</strong><br />
även ett skydd för anställningsförmåner.<br />
ChRIStIna SöDlInG, FöRtRoEnDEValD verksamhetsansvarig hos<br />
Kommunal Nyköping:<br />
” Vårt krav är att ingen får bli arbetsplatsombud utan att ha gått grundutbildningen.<br />
Denna utbildning är viktig. Men grunden är ändå medlemsutbildningarna,<br />
eftersom medlemmarna måste stötta arbetsplatsombudet.<br />
Vi kan utbilda arbetsplatsombuden hur mycket som helst, men de blir inte<br />
starkare än medlemmarnas kunskaper <strong>och</strong> vilja. Det är ju medlemmarna<br />
som utser dem <strong>och</strong> det är genom medlemmarnas ambitioner <strong>och</strong> respekt<br />
för arbetsplatsombuden som de kan spela en roll.”<br />
anDERS StEnbERG, FöRhanDlInGSChEF i Nyköpings kommun:<br />
” Självklart har arbetsplatsombudet en viktig uppgift <strong>och</strong> visst är det så<br />
att arbetsplatsombudet kan sätta större kraft bakom orden i en diskussion<br />
med arbetsgivaren än den enskilde anställde, den enskilde medlemmen.”<br />
alltid<br />
NÄR DU ÄR koMMUNALS<br />
föRETRÄDARE:<br />
4förbered ditt budskap<br />
4var tydlig <strong>och</strong> konkret<br />
4tala sanning<br />
4tänk på att du företräder<br />
hela Kommunal.<br />
4Visa respekt för andra<br />
människor<br />
aldrig<br />
NÄR DU ÄR koMMUNALS<br />
föRETRÄDARE:<br />
4sälj inte ut Kommunal<br />
4ljug inte<br />
4spekulera inte<br />
4ta inte på dig andras an-<br />
svar, t ex arbetsgivarens.<br />
4Förminska aldrig din egen<br />
<strong>och</strong> <strong>Kommunals</strong> insats.<br />
CHRISTINA SÖDLINg<br />
Förtroendevald i Nyköping<br />
verksamhetsansvarig<br />
ANDeRS STeNBeRg,<br />
Förhandlingschef i Nyköping<br />
15
1<br />
JONAS WIDegReN<br />
Arbetsplatsombud inom di<strong>vision</strong>en<br />
Vård <strong>och</strong> omsorg i Nyköping<br />
Samtala om!<br />
Vilka tankar får du när du läser Alltid <strong>och</strong><br />
Aldrig?<br />
JonaS WIDEGREn äR aRbEtSplatSoMbUD inom di<strong>vision</strong>en Vård <strong>och</strong><br />
omsorg i Nyköping:<br />
” En viktig uppgift är att vara ett stöd för mina kolleger på arbetsplatsen<br />
när de vill ha hjälp med frågor som är fackliga. En del frågor för jag<br />
vidare till den fackliga klubb vi har inom Vård <strong>och</strong> omsorgsdi<strong>vision</strong>en. Jag<br />
är också skyddsombud <strong>och</strong> en del frågor från kollegorna hanterar jag i den<br />
rollen. Man blir något av en ledare på arbetsplatsen.”<br />
I den bästa av världar är ambitionen att arbetsplatsombudet ska<br />
4 Värva medlemmar.<br />
4 Tillvarata medlemmarnas intressen.<br />
4 Lyssna <strong>och</strong> vara lyhörd, kunna föra en dialog.<br />
4 Kunna sina rättigheter <strong>och</strong> skyldigheter.<br />
4 Verka för att det fackliga ”löftet” är levande för medlemmarna.<br />
Samtala om!<br />
Hur uppfattar du dina uppgifter som arbetsplatsombud?<br />
Vad betyder förtroendemannalagen för dina<br />
möjligheter att verka som arbetsplatsombud?
Alla samtal blir inte samtal<br />
”Den första regeln lyder: i ett samtal är det lika viktigt att lyssna till<br />
vad andra säger som det är att tala själv så att andra lyssnar.<br />
Den andra regeln är lätt att säga men svår att handla efter. Den<br />
lyder: akta Dig för prat, säg inte annat än det som faktiskt har betydelse<br />
<strong>och</strong> för samtalet framåt.<br />
Den tredje regeln lyder: Var naturlig <strong>och</strong> tala naturligt.”<br />
Samtalets konst, av Gunnar Hirdman.<br />
Ett tips:<br />
Säg: ”jag förstår inte vad du menar” eller ”jag hör vad du säger men<br />
jag håller inte med dig”.<br />
Säg inte: ”du fattar ju inte” eller ”du har fel”. Att anklaga någon är ett<br />
effektivt sätt att få slut på ett fruktbart samtal.<br />
Y<br />
”Den reella demokratin bygger på<br />
<strong>vision</strong>en av människor som talar med<br />
varandra, delger varandra erfarenhet,<br />
lyssnar, jämför sina beskrivningar <strong>och</strong><br />
föreställningar <strong>och</strong> på den grunden väljer<br />
<strong>och</strong> fattar beslut.”<br />
Frågan om Människovärdet,<br />
av BeNgT NeRMAN<br />
17
18<br />
Samtalar gör vi ständigt, mer eller mindre, beroende på personlig karaktär,<br />
sociala förhållanden <strong>och</strong> villkoren på arbetsplatsen. En del av oss är<br />
mer talföra än andra. Några undviker samtal, andra älskar att prata.<br />
Vi har förtroliga samtal, vänner emellan. Vi talar vardagligt med arbetskamrater.<br />
Vi har formella samtal med chefen. Vi har strama partssamtal<br />
när vi förhandlar.<br />
Undvik främmande ord. Var särskilt försiktig med modeord, ibland<br />
kallade nysvenska ord, ofta med engelskt ursprung. De här orden <strong>och</strong><br />
uttrycken blir allt vanligare i offentliga <strong>och</strong> halvoffentliga sammanhang,<br />
inte minst i talarstolar. Här några exempel:<br />
agenda, betyder på svenska Dagordning.<br />
Event, betyder på svenska Evenemang.<br />
Context, betyder på svenska Sammanhang.<br />
transparent, betyder på svenska Genomskinlig,<br />
synlig, tillgänglig.<br />
hR-avdelning betyder på svenska personalavdelning.<br />
(human resource)<br />
Samtala om!<br />
- När du granskar ditt personliga sätt att tala,<br />
hur ofta använder du då främmande ord som du<br />
inte är helt säker på att omgivningen förstår?<br />
- Hur uppfattar du en person som strör<br />
främmande ord omkring sig när hon/han talar?<br />
- Varför tror du att en person ofta använder<br />
främmande ord: för att briljera, för att markera<br />
ett avstånd, för att göra sig märkvärdig, för att<br />
hon/han är osäker?
Det manliga språket dominerar ofta över det kvinnliga. Det är vanskligt att<br />
generalisera, men här är några exempel på vanliga skillnader:<br />
hon<br />
4talar mindre<br />
4har kortare repliker<br />
4talar om människor<br />
4behåller inte ordet<br />
särskilt länge<br />
4frågar ofta<br />
4ger många stödsignaler<br />
till talaren.<br />
han<br />
4talar mycket<br />
4har långa repliker<br />
4talar om saker<br />
4behåller ordet länge<br />
4avbryter mer<br />
4frågar inte – <strong>och</strong> undviker<br />
att avslöja okunskap<br />
4är opersonlig<br />
4använder svåra ord<br />
4ger få stödsignaler till<br />
talaren (nick, hummanden).<br />
Till dessa skillnader kommer olika attityder, vanor <strong>och</strong> sociala miljöer<br />
beroende på om personerna är unga, gamla, har bakgrund i annan kulturtradition<br />
än den svenska.<br />
OBS! Grov<br />
generalisering.<br />
19
20<br />
Samtala om!<br />
Vilka erfarenheter har ni av problem <strong>och</strong> tillgångar<br />
i samtal mellan män – kvinnor, unga<br />
– gamla, skilda kulturtraditioner?<br />
ett bra samtal<br />
Som arbetsplatsombud kanske du är ”samtalsledare” i mindre eller större<br />
mening. En grundläggande utgångspunkt är att alla har något att ge i ett<br />
samtal: kunskaper, erfarenheter <strong>och</strong> värderingar. Det är ofta bra strategi<br />
om du själv:<br />
4kan ämnet<br />
4har förmåga att ställa utvecklande frågor<br />
4har förmåga att ibland ställa dig själv <strong>och</strong> dina idéer åt sidan för att låta<br />
de andra komma till tals<br />
4lyssnar aktivt på vad de andra har att säga<br />
4har förmåga att styra samtalet inom rimliga gränser, så att alla kommer<br />
till tals <strong>och</strong> håller sig till ämnet<br />
4kan sammanfatta samtalet/diskussionen vid lämplig tidpunkt <strong>och</strong><br />
avslutar.<br />
Stanna upp <strong>och</strong> fundera:<br />
- på om du är en uppgiftsorienterad <strong>och</strong>/eller<br />
samspelsorienterad person?
Att kunna påverka – att ha<br />
inflytande<br />
Samtala om!<br />
Beskriv hur du upplever maktförhållandena på<br />
din arbetsplats!<br />
Ny i koMMUNAL?<br />
4När du går med i Kommunal omfattas du automatiskt av<br />
hemförsäkringen, fritidsförsäkringen <strong>och</strong> inkomstförsäkringen.<br />
4Du kommer också med i a-kassan om du har arbetat tillräckligt<br />
mycket under den senaste månaden. Om du skulle ha flera<br />
anställningar kan du vara med i flera fackföreningar men bara i<br />
en a-kassa.<br />
4Medlemsavgiften betalas av de flesta genom löneavdrag. Där<br />
det inte är möjligt är autogiro ett bra alternativ.<br />
Y<br />
Jo jo<br />
sa den gamla damen<br />
knäppte mej på näsan<br />
Jag nådde<br />
tyvärr<br />
inte upp till hennes<br />
SIV WIDeRBeRg<br />
21
22<br />
<strong>Kommunals</strong> organisation<br />
Medlemmarna är Kommunal. 2008 hade Svenska Kommunalarbetareförbundet<br />
mer än 500 000 medlemmar.<br />
arbetsplatsombuden är basen för Kommunal. Det finns mer än 31 000<br />
arbetsplatsombud. De är valda av sina arbetskamrater <strong>och</strong> har den närmaste<br />
fackliga kontakten med medlemmarna. Om det inte finns något<br />
arbetsplatsombud är det sektionen som medlemmen ska vända sig till.<br />
Skyddsombudet är ofta också arbetsplatsombud. Skyddsombudet värnar<br />
om arbetsmiljön <strong>och</strong> företräder medlemmarna inom ett visst skyddsområde,<br />
som till exempel kan vara en avdelning på ett sjukhus eller ett bussgarage.<br />
Klubbarna är nästa nivå inom Kommunal – där det finns en klubb. En<br />
klubb består för det mesta av kommunalare med samma yrke som arbetar<br />
nära varandra. I klubben tar man upp frågor som direkt rör medlemmarna<br />
<strong>och</strong> deras arbetsplats. År 2007 fanns det 342 klubbar.<br />
Sektionerna består oftast av medlemmar inom en förvaltning eller en<br />
arbetsplats eller en kommun. Där det finns klubbar ingår de i sektionen.<br />
Sektionerna tar upp fackliga frågor som rör alla, men också enskilda medlemmars<br />
frågor. År 2007 fanns det 467 sektioner i Kommunal.<br />
avdelningarna är 23 till antalet, en i varje län (tre i Västra Götalands län).<br />
Alla sektioner i länet ingår i avdelningen, som samordnar sektionernas<br />
arbete så att hela Kommunal arbetar mot samma mål. Hos avdelningarna<br />
finns bland annat heltidsanställda ombudsmän <strong>och</strong> andra personer som<br />
arbetar för medlemmarna.<br />
Förbundsledningen leder Kommunal mot de mål som kongressen, förbundsmöten<br />
<strong>och</strong> förbundsstyrelsen bestämmer. Ledningen består av fyra<br />
personer som väljs av kongressen. De arbetar på det centrala förbundskontoret.<br />
Förbundsstyrelsen väljs av kongressen på tre år. De 12 ledamöterna plus<br />
förbundets ordförande möts var tredje vecka <strong>och</strong> fattar beslut som rör hela<br />
Kommunal.<br />
Kongressen är <strong>Kommunals</strong> högsta beslutande organ. Till kongressen utser<br />
avdelningarna 188 ombud. Kongressen samlas vart tredje år. Då tar ombuden<br />
beslut utifrån motioner som lämnats in <strong>och</strong> utredningar som gjorts på<br />
förbundet. Alla medlemmar kan påverka Kommunal genom att sända in<br />
motioner till kongressen.<br />
De år det inte är kongress samlas samma ombud till ett förbundsmöte,<br />
som bl a beslutar om budget <strong>och</strong> medlemsavgift.
Vägar till praktiskt inflytande<br />
Hur bär jag mig åt när jag vill påverka förhållandena på min arbetsplats<br />
eller ändra fackets arbetssätt? Så här kan det gå till.<br />
Jag är medlem <strong>och</strong> vill förändra situationen på min arbetsplats:<br />
1. Det första jag gör är att ta upp frågan på en arbetsplatsträff <strong>och</strong> diskuterar<br />
saken med mina arbetskamrater <strong>och</strong> arbetsledningen.<br />
2. Om jag vill föra frågan vidare, antingen för att jag inte nådde framgång<br />
vid diskussionerna på arbetsplatsträffen, eller att jag vill att förändringen<br />
skall beröra andra arbetsplatser; då vänder jag mig till samverkansgruppen/<br />
basenhetsrådet/personalmötet, <strong>och</strong> där för arbetsplatsombudet min<br />
talan.<br />
Jag är medlem <strong>och</strong> vill påverka Kommunal:<br />
1. Jag talar med arbetsplatsombudet.<br />
2. Jag deltar på bransch- <strong>och</strong> yrkesträffar <strong>och</strong> medlemsmöten (klubbmöten<br />
eller sektionsmöten) i Kommunal. Jag tar upp frågan direkt på mötet.<br />
3. Om frågan är av den karaktär att jag vill att den ska behandlas av för<br />
bundet så för jag frågan, genom en skriven motion, till sektionen, som<br />
behandlar den <strong>och</strong> för den vidare till avdelningen, som yttrar sig <strong>och</strong><br />
lämnar den till förbundet, antingen till förbundsmötet eller till kongressen.<br />
Att värva medlemmar<br />
Arbetsplatsombudet är den bästa medlemsvärvaren.<br />
Ulla Jöhnk, barnskötare, Stockholm: ”Självklart pratar jag med alla<br />
nyanställda om medlemskapets värde för att få med dem i Kommunal.”<br />
Jonas Widegren, vård <strong>och</strong> omsorg, Nyköping: ”Min första uppgift är att<br />
fånga upp de nyanställda <strong>och</strong> få dem att bli medlemmar i Kommunal.”<br />
toMMy nIlSSon, äR REGIonalt FaCKlIGt oMbUD för sektionen ’Djur <strong>och</strong><br />
natur’ i Skåne.<br />
” Det gäller naturligtvis att vara målmedveten <strong>och</strong> finurlig. Vi har sju<br />
gröna gymnasier i Skåne <strong>och</strong> vi riktar in oss på att fånga upp ungdomarna<br />
under studietiden. Vi har nått en hel del framgångar <strong>och</strong> lagt grunden för<br />
en facklig känsla <strong>och</strong> fått många nya studerandemedlemmar, inte minst<br />
’hästtjejer’. Det går att nå dem med ett fackligt budskap på skolorna. Det<br />
är mycket svårare att fånga upp dem på alla de små arbetsplatserna när<br />
de har lämnat skolan. Den privata sektorn växer inom Kommunal <strong>och</strong> vi<br />
måste ha fungerande strategier för medlemsvärvning.”<br />
Det kan låta som en klyscha, men är inte desto mindre sant: Tillsammans<br />
är vi starka. Det är när vi gör någonting ihop som vi når resultat.<br />
Fortsättning följer…<br />
<strong>Kommunals</strong> <strong>värdegrund</strong> <strong>och</strong> <strong>vision</strong>, Tre studiehäften för <strong>Kommunals</strong> arbetsplatsombud<br />
TOMMy NILSSON<br />
Regionalt fackligt ombud för<br />
sektionen ’Djur <strong>och</strong> natur’<br />
FÖRFATTARe: Ulf-göran Widdqvist. gula faktarutor: Lasse Wallman PRODUKTION: <strong>Kommunals</strong> kommunikations- <strong>och</strong> organisationsutvecklingsenheter,<br />
Hemma Annonsbyrå <strong>och</strong> Jupiter Reklam, April 2008, ISBN 978 91 7141 781 7<br />
23
<strong>Kommunals</strong> <strong>värdegrund</strong> <strong>och</strong> <strong>vision</strong><br />
”Vi lovar <strong>och</strong> försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter<br />
arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi har lovat<br />
varandra.Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi<br />
alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.”<br />
Så lyder det fackliga löftet. Och det behövs en bra facklig verksamhet<br />
på alla arbetsplatser för att vi ska kunna förverkliga det. Tre<br />
studiehäften för <strong>Kommunals</strong> arbetsplatsombud vill skapa en grund<br />
för ditt uppdrag.<br />
Detta första häfte handlar om <strong>Kommunals</strong> <strong>värdegrund</strong> <strong>och</strong> <strong>vision</strong><br />
– <strong>och</strong> vad det kan betyda i vardagen.<br />
Fortsättning följer…<br />
2Kollektivavtalet<br />
– det skrivna löftet<br />
Tre STuDiehäfTen för KOmmunalS arbeTSplaTSOmbuD<br />
Det andra studiehäftet sätter<br />
fokus på kollektivavtalet<br />
som vårt grundläggande<br />
regelverk för villkoren på<br />
arbetsplatsen. Samtala<br />
kring avtalen <strong>och</strong> diskutera<br />
hur <strong>Kommunals</strong> värderingar<br />
återspeglar sig i tillämpningen<br />
av avtalen.<br />
3<br />
Tre STuDiehäfTen för KOmmunalS arbeTSplaTSOmbuD<br />
Fackligt aktiv<br />
på arbetsplatsen<br />
Det tredje studiehäftet<br />
sätter fokus på det fackliga<br />
arbetet på arbetsplatsen<br />
<strong>och</strong> hur vi kan agera för att<br />
skapa förändringar.<br />
ISBN 978 91 7141 787 7. April 2008.