Kommunals värdegrund och vision

1Kommunals
Tre STuDiehäFTen För KOmmunalS arbeTSplaTSOmbuD
värdegrund och vision

Innehåll
TILLHÖR:
Kommunals Värdegrund och vision 4
Visionen 4
Värdegrunden 4
FaKta: Mål – så säger stadgarna 5
Rättvisa och solidaritet
är riktmärken 7
Fem fackliga grundvärderingar 8
FaKta: Den generella
välfärdspolitikens fyra delar 9
Den svenska modellen 10
FaKta: Kamp och samverkan 11
att vara Kommunal
på arbetsplatsen 12
FaKta: Arbetsplatsombud 13
Vi lär av varandra 17
FaKta: Förtroendemannalagen 15
alla samtal blir inte samtal 17
Ett bra samtal 20
att kunna påverka –
att ha inflytande 21
FaKta: Ny i Kommunal 21
Kommunals organisation 22
Vägar till praktiskt inflytande 23
Att värva medlemmar 23

Visionen
Kommunal känner inga gränser för kampen.
Kommunal med många och olika medlemmar
är en stark kraft i utvecklingen av samhället.
Vår förmåga och närhet skapar
trygghet i en föränderlig värld.
Värdegrunden
alla människors lika värde
Frihet
rättvisa
Solidaritet
Demokrati

4
Kommunals värdegrund
och vision
Visionen
Kommunal känner inga gränser för kampen.
Kommunal med många och olika medlemmar är en stark kraft i
utvecklingen av samhället. Vår förmåga och närhet skapar trygghet på
arbetsplatsen och samhörighet i en föränderlig värld.
Värdegrunden
alla människors lika värde
Frihet
rättvisa
Solidaritet
Demokrati
En vision är ett sätt att göra tydligt för oss själva och för andra hur vi vill
ha det i vår värld. Visionen ska vara en källa till inspiration och glädje och
hjälpa oss att gå i riktning mot en mer meningsfull verksamhet. Ovan kan
du läsa Kommunals vision.
Våra värderingar beskriver vad vi sätter värde på och vilket förhållande vi
har till oss själva och till omgivningen. Det ska vara verkliga riktlinjer som
hjälper oss att leva livet på det sätt vi vill.

Vi är en kamporganisation!
Kommunal är en kamporganisation som tar strid när mänskliga värden hotas.
Vi är varmhjärtade
Vi är varmhjärtade och bryr oss om allas rätt till välfärdstjänster.
Vi är öppna och tillgängliga!
Vi är öppna och tillgängliga. Lyhörda både utåt och inåt men också
lätta att nå i hela landet.
Vi är effektiva
Vi är kostnadsmedvetna och har ett tydligt ledarskap.
MÅL – SÅ SÄGER STADGARNA
4Kommunal ska också verka för en samhällsutveckling på
demokratisk, socialistisk grundval, innebärande social rättvisa,
generell välfärdspolitik, full sysselsättning, jämställdhet mellan
kvinnor och män samt internationell facklig solidaritet.
(Stadgarna §2, moment 2)
Samtala om!
– Diskutera hur ni konkret skulle kunna förändra
den fackliga verksamheten och fackets arbetsformer
så att de passar även medlemmar med
läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
– Hur vill du definiera en värdegrund och en
vision för
A) Dig som person ?
B) För vårt samhälle?
C) Vad är syftet med att Kommunal har en
tydlig värdegrund och vision?
5

Y
Vi måste lära oss
att lyssna till varandra
Vi måste lära oss
att förstå varandras drömmar
om hur världen skall förvandlas
Vi måste lära oss
att tala om våra drömmar
om den värld där vi skall leva
Vi måste lära oss
så att vi tillsammans
kan ta makten
över våra liv och över världen
Vi måste lära oss
så att drömmarna blir verklighet
så att människornas värld blir allas
så att människornas värld blir vår
Vi måste lära oss
att det är vi som har makten
tillsammans
Vi måste lära oss
att det är vi som har ansvaret
var och en.
Demokratisk lärodikt,
av BeNKT-eRIK HeDIN
D) Ett fackligt arbete är också ett politiskt
arbete: vi vill förändra och förbättra villkoren
för medlemmarna på arbetsplatsen och i
samhället – det hänger ihop. Delar du den
uppfattningen?
1) om JA – utveckla ditt resonemang!
2) om NEJ – varför inte?
– Hur stämmer Kommunals nyckelbegrepp/
värdegrund överens med dina egna värderingar?
– Kan det uppstå situationer där din egen
värdegrund inte stämmer överens med
Kommunals – kan du ge exempel?
Samtala om!
Bengt-Erik Hedin är så angelägen att få fram
sitt budskap att han upprepar ordet måste.
Vad händer om vi byter måste mot vill.

Rättvisa och solidaritet
är riktmärken
Vad som är rättvisa för dig kanske inte är det för mig i alla detaljer.
men vi kanske kan enas om att rättvisa med fackliga förtecken innebär
att skillnaderna i samhället inte får vara för stora och att alla människor
har rätt till en plats i det gemensamma; ingen ska lämnas utanför.
en mycket stor del av vår vakna tid befinner vi oss på arbetsplatsen.
Villkoren på arbetsplatsen är avgörande för vårt välbefinnande. när vi
trivs och arbetskamrater och arbetsledare lyssnar på våra uppfattningar
då ökar livskvaliteten. Det goda arbetet, mönsterarbetsplatsen, är ett
av Kommunals mål.
Mönsterarbetsplatsen handlar om människosyn. På mönsterarbetsplatsen
lockas människors kraft och förmåga fram – här finns ingen piska. Här bryts
det toppstyrda systemet och de anställda är aktiva i förändringar och har
inflytande över det egna arbetet.
Kommunals ordförande Ylva Thörn utmanade under en förbundskongress
kommunalrådet i Nyköping att införa mönsterarbetsplatsen i kommunen,
i nära samarbete med Kommunal och SKTF lokalt. Det har hänt en del
– nu några år senare visar mätningar att de anställdas inflytande över den
egna arbetsplatsen har ökat påtagligt.
Vi kan också lära oss av Ylva Thörns utmaning att den goda arbetsplatsen
inte kostar mer än den dåliga, snarare tvärtom. En arbetsplats där de anställda
känner tillfredsställelse och uppskattning är lönsam i flera meningar,
både mänskligt och ekonomiskt.
Y
I en hierarki skjuts ansvaret alltid nedåt:
det är till sist alltid de därnere som får betala.
Frågan om Människovärdet,
av BeNgT NeRMAN
7

8
1.
2.
3.
4.
5.
Fem fackliga grundvärderingar
Social rättvisa är både ett mål och ett medel i Kommunals arbete. Uppfattningen
att alla människor har lika värde leder till att vi kämpar mot
sociala och ekonomiska orättvisor var de än uppstår. Varje människa ska
behandlas med respekt och likvärdigt både på arbetsplatsen och i samhället.
I arbetet mot sociala och ekonomiska klyftor söker Kommunal stöd hos
likasinnade organisationer för att öka kraften i sina förslag till förbättrade
villkor för medlemmarna.
Kommunal ser som en självklar uppgift att kritisera orättvisor, markera
och agitera för sin syn på vad som är anständiga förhållanden på arbetsplatserna
och i samhället.
Generell välfärdspolitik är ett verkningsfullt medel för att skapa goda och
rättvisa sociala och ekonomiska villkor för alla medborgare. Den generella,
skattefinansierade, välfärdspolitiken är ett effektivt sätt att utjämna
inkomstklyftor. Men orättvisor finns fortfarande kvar. Inom en del sektorer
i samhället ökar klyftorna. Vi har fortfarande långt att gå utan att vi
förnekar de framsteg som gjorts. Många medlemmar har alltför låga löner.
Många medborgare lever i svåra sociala och ekonomiska förhållanden.
Vi måste spänna bågen ytterligare och flytta fram medlemmarnas
positioner och agera för att stärka den generella välfärdspolitiken, att
minska maskorna i det sociala skyddsnätet.
Full sysselsättning är fackföreningsrörelsens viktigaste krav sedan många
år. Arbetet ger självkänsla och ekonomiska trygghet. Arbetslöshet vidgar
ekonomiska och sociala klyftor. Arbetslöshet skapar ofta ohälsa. När samhällsekonomin
växer ökar resurserna för utjämningspolitik och trygghetspolitik.
Kommunal kämpar för arbete åt alla, solidarisk lönepolitik, rejäla
utbildnings- och folkbildningsinsatser och en aktiv folkbildningspolitik.
Kollektivavtalet fastställer reglerna.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en svensk paradgren i internationella
jämförelser. Sverige toppar nästan alla jämförelser om jämställdhet
och jämlikhet. Det är naturligtvis något vi inom fackföreningsrörelsen kan
vara stolta över. Den svenska fackföreningsrörelsen har varit (och är) en av
de allra viktigaste pådrivarna. Men vi som lever och arbetar i Sverige vet
att vi har en lång väg kvar innan vi är nöjda.
Kommunal påverkar lagar och avtal. ”Jämställdhetspotten” i 2007 års
avtalsrörelse är ett aktuellt framsteg. Löner och anställningsvillkor ska
inte avgöras efter kön. Diskriminering av olika skäl: kön, etnisk tillhörighet,
sexuell läggning, funktionshinder, är helt oacceptabel. Jämställdhet i
arbetslivet, i hemmet och i familjelivet är målet.
Internationell facklig solidaritet handlar om både solidaritet och egenintresse.
Sverige är en stor exportnation och som sådan mycket beroende
av omvärlden. Detta beroende är positivt och ibland komplicerat.

Numera är vi medlemmar av Europeiska Unionen, ett av 27 länder. EU
påverkar allt mer svensk vardag genom lagar och regler och öppna gränser.
Vi har en välfärdsmodell att försvara och vi har en strid att ta mot dem
som vill konkurrera med låga löner, utan avtal.
Samarbete mellan europeiska fackföreningar stärker svenska löntagares
ställning, ökar tryggheten för Kommunals medlemmar.
Samtala om!
Självbilder är viktiga och intressanta. Att vi har
olika bilder av Sverige är naturligt. Att omvärldens
bilder av vårt land också skiljer sig åt är
lika självklart. Betraktarens/bedömarens samhällssyn
och människosyn spelar en mycket
stor roll för värderingen och därmed för
beskrivningen.
- Hur ser dina bilder av Sverige ut?
- Vilka är de positiva bilderna av Sverige?
- Vilka är de negativa?
- Vilka olika bilder tror ni/vet ni att omvärlden
har av vårt land, varför?
DEN GENERELLA vÄLfÄRDSpoLiTikENS fyRA DELAR
4Samhället garanterar medborgarna välfärdstjänster av god
kvalitet som utbildning, vård och omsorg. De fördelas efter
behov och inte efter köpkraft.
4Inkomsttrygghet vid ålderdom, sjukdom, arbetslöshet, arbetsskada,
föräldraledighet m m. Avgifterna sätts i relation till inkomsten och
inkomstbortfallet ersätts. ersättningarna är så höga att privata
försäkringar inte ska behövas.
4ett antal bidrag som barnbidrag och folkpension betalas generellt
med enhetliga belopp.
4De behovsprövade bidragen, som bostadsbidrag och socialbidrag
(försörjningsstöd), finns som en ”sista utväg” men ska vara en så
liten del som möjligt av välfärdspolitiken.
9

Bertil Kugelberg var vd för Svenska arbetsgivarföreningen
(SAF, nuvarande Svenskt Näringsliv)
1947–19 . Han var en av dem som internationellt
marknadsförde ”den svenska modellen”,
dvs den ”samförståndsanda” som präglade
parterna på arbetsmarknaden.
10
Foto: Lennart Nilsson
Den svenska modellen
Sverige är en välfärdsstat och det betyder att den generella och solidariska
välfärden i huvudsak finansieras med skatter. Vi talar om hälso- och sjukvården,
barn- och äldreomsorgen, skolan, socialförsäkringarna, stödet till
barnfamiljerna och annan gemensam välfärdsservice.
Detta är ett stort socialt skyddsnät med små maskor, ett skyddsnät som
alltså finansieras med skattepengar och är grundtryggheten för svenska
medborgare – den generella välfärdspolitiken.
De flesta medborgare i vårt land har en livsvandring på 75–80 år. Under
den tiden behöver vi trygghet om livet ska bli gott. Vi behöver omsorg av
föräldrar och samhälle som små. Vi behöver utbildning och senare i livet
arbete och egen bostad. Vi behöver sjukvård och vi behöver omtanke och
omsorg på ålderns höst. Vi behöver helt enkelt trygghet hela livet.
Trygghet och utvecklingschanser är två hörnpelare i den svenska formen
av välfärdspolitik. Tryggheten är grundläggande om vi ska kunna utvecklas
som individer och fungera positivt i samarbete med andra.
För oss som individer löper livet i en dialog, i ett pendlande, mellan att
ge och få, mellan att behöva och att dela med sig – solidaritet!
Att försvara och argumentera för den svenska modellen är en angelägen
facklig uppgift. Här följer några viktiga motiv för den generella välfärdspolitiken
formulerade bland annat i kongressrapporter från både LO och
Kommunal (jämför faktarutan på sid 9):
Den är rättvis. Alla medborgare får del av statens och kommunernas
insatser oavsett inkomster. Alla garanteras inkomsttrygghet, till exempel
sjukförsäkring, föräldraförsäkring och pension.
Den ger möjlighet till omfördelning. Alla är med och betalar den generella
välfärdspolitiken via skattsedeln och alla har därmed intresse av att den
fungerar väl. Medborgarna dras in i ett nätverk av rättigheter och skyldigheter
och blir därigenom själva en garanti för hållbara försäkringssystem,
sjukvård, barnomsorg, äldreomsorg, och så vidare.
Den skyddar den svagaste. Den generella välfärdspolitiken bygger på att
återbäringen från skatterna ges i form av barnbidrag, pensioner, skola. Vård
och omsorg. Detta är garanterat för dem som behöver och att den som
behöver mest kan få mest.
Den skapar frihet och ger oberoende. Varje individ vet vad som gäller
ekonomiskt vid till exempelvis sjukdom, arbetslöshet och föräldraledighet.
Motsatsen är en behovsprövning av varje individ, en form som fanns förr
och som fackföreningsrörelsen mot bakgrund av medlemmarnas erfarenheter
tar starkt avstånd från. Den ger därmed självständighet.
Den ger rörelsefrihet. Ingen är beroende av en enda arbetsgivare och
ingen behöver bo kvar på en och samma ort mot sin vilja. Den generella
välfärdspolitiken följer med individen från Ystad till Haparanda och numera
även i stora delar av övriga Europa.

I den svenska modellen ingår också en grundläggande uppslutning hos
parterna kring arbetsmarknadens spelregler. Staten, arbetsgivarna och
fackföreningarna tolkar i huvudsak lagar, avtal och regler på ett likartat
sätt. Även om parterna kämpar för att stärka sina respektive positioner och
roller, så är respekten för arbetsrätten stor och det stärker den enskilde
löntagarens situation på arbetsmarknaden.
Den svenska modellen bygger i grunden mer på respekt och samverkan
än strid: att vi har mer gemensamt än som skiljer i ambitionerna att bygga
ett anständigt samhälle för alla medborgare. Kollektivavtalet är en hörnsten
i den svenska modellen.
kAMp och SAMvERkAN
4Den svenska modellen utmärks av att facket och arbetsgivarna
kommer överens om spelreglerna i avtal – i andra länder finns de
flesta reglerna i stället i lagar.
4Avtal betyder att det finns två parter som tar ansvar för att
reglerna efterlevs – och det ligger i bådas intresse att relationerna
fungerar smidigt.
4Om lag skulle ersätta avtal – vem tar då ansvaret? När ett lagbrott
dras inför rätta dömer domstolen strikt efter lagen – där finns
inget utrymme för kompromisser.
arbete Rättvisa
Regering Stram ekonomisk Generell
politik välfärdspolitik
aktiv arbetsmarknadspolitik
Fack Samordning Solidarisk
ansvar lönepolitik
Samtala om!
rationalitet Det goda arbetet
ny teknik
Varför ska jag som inte har barn, varken i barnomsorg
eller skola, betala andras barns behov
av omsorg och utbildning?
11

12
Ulla JöhnK
Arbetsplatsombud i Stockholm
och barnskötare
Att vara Kommunal
på arbetsplatsen
Tiderna förändras, men det fackliga löftet – som medlemmarna tog i
hand på när Svenska Kommunalarbetareförbundet bildades 1910 –
gäller än idag.
löftet går ut på att medlemmarna lovar att inte konkurrera med
varandra om jobben med sämre löner och sämre villkor. Fackföreningen
är det organiserade löftet, och kollektivavtalet det skrivna löftet.
Varje dag tar Kommunal kamp för löftet på olika sätt:
Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter
arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra.
Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi håller detta
löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.
Ulla JöhnK äR aRbEtSplatSoMbUD i Stockholm, i Spånga-Tensta. Ulla är
barnskötare:
” Min viktigaste uppgift är att vara ett stöd för våra medlemmar i fackliga
frågor, att förmedla all den information som kommer till mig, att vara
en länk mellan arbetskamrater och fack. Hos oss är arbetsplatsombudet
också med i löneförhandlingar. En annan viktig uppgift är att stimulera
medlemmarna att vara fackligt aktiva och förstå sina rättigheter och skyldigheter.
Uppdraget som arbetsplatsombud är personligt stimulerande. Jag
får bra kunskaper om det fackliga arbetet och facktes olika roller. Mycket i

uppdraget handlar också om att få en del medlemmar att förstå och känna att
facket – det är vi. Just nu, vintern 2007/2008, tvingas jag ägna tid åt att få en
del sviktande arbetskamrater att stanna kvar i Kommunal. För att stärka den
fackliga verksamheten och medlemsaktiviteten planerar vi att bilda en klubb.”
Att vara arbetsplatsombud och företräda dina arbetskamrater innebär inte
att du ska vara expert på Kommunal. Som arbetsplatsombud kan du naturligtvis
inte svara på alla frågor som medlemmar ställer till dig. Men du vet
var du kan få reda på svaren – hos klubben, hos sektionens företrädare eller
hos avdelningen.
En viktig uppgift för arbetsplatsombudet är att vara lyhörd för medlemmarnas
synpunkter, att lyssna och samtala, informera och för medlemmarnas
synpunkter vidare, både de besvarade och obesvarade:
Tillsammans är vi starka! Tillsammans kan vi försvara medlemmarnas
intressen. Tillsammans kan vi flytta fram medlemmarnas positioner på
arbetsplatsen och skapa bättre anställningsvillkor.
Arbetsplatsombudets uppgifter är:
• I första hand kommunikatörens: att förmedla information från facket till
medlemmarna, att föra medlemmarnas obesvarade frågor vidare för att
räta ut frågetecken.
• Att vara ett stöd för arbetskamrater i fackliga frågor: att med hjälp av avtalet
och personlig eftertanke besvara frågor och lösa problem på arbetsplatsen.
• Att förklara meningen med facket och fackets värdegrund: att praktiskt
och pedagogiskt göra klart att gruppen är starkare än den ensamme, att
markera att samarbete för att nå ett mål ger bättre resultat för alla, än att
var och en går fram för sig. Att informera om fackliga studier.
• Att rekrytera medlemmar till Kommunal: ju starkare facket är, desto
större framgångar kan vi nå för medlemmarna, desto bättre arbetsplatser
kan vi skapa.
• Att vara en länk mellan arbetskamrater och Kommunal: att vara
Kommunal på arbetsplatsen, att föra en aktiv dialog.
ARBETSpLATSoMBUD
4Sektionen/klubben utser arbetsplatsombud för tre år på förslag av
medlemmarna på arbetsplatsen.
4Arbetsplatsombudet kan och bör också vara skyddsombud.
4För att du ska ha det skydd som lagen ger, ska sektionen anmäla
uppdragen som arbetsplatsombud och skyddsombud till arbetsgivaren.
Uppdragen ska också noteras i Kommunals medlemsregister.
4På många arbetsplatser, men inte på alla, är den tid du kan arbeta
fackligt reglerad i avtal.
13

Y
Lär mig ordens rötter
låt mig leka med dina ord
låt mig skapa
nya konstiga meningar med dem
låt mig ge orden
nya färger
nya dimensioner
låna mig ditt språk
dina substantiv
låt mig ta dem med på en äventyrlig resa.
Låna mig ditt språk,
av JILA MOSSAeD
14
Vi lär av varandra
Allt fler av våra medlemmar har inte svenska som första språk. De kommer
dessutom oftast från sociala, kulturella, politiska miljöer som skiljer sig
från de invanda svenska. De bär ofta med sig traditioner som vi ibland har
svårt att förstå, kanske rent av svårt att respektera. Hur agerar vi då för att
kunna samarbeta och skapa ömsesidig respekt? Vi befinner ju oss trots allt
på samma arbetsplats!
nästan elva procent av medborgarna i Sverige är födda utomlands.
Ytterligare nio procent har minst en utlandsfödd förälder. Segregation
och främlingsfientlighet ökar i landet. Misstron mot det annorlunda ger
medvind till det högerextrema partiet sverigedemokraterna.
I en stor undersökning som genomfördes år 2007 ställdes frågan: ”Hur
upplever du att din arbetsplats påverkas av att det finns invandrare där?”
Ungdomar i åldern 18–24 år var något mer negativa än äldre. I undersökningen
som helhet (alla åldrar) svarade 55 procent att invandrare på
arbetsplatsen är positivt. 43 procent ansåg att arbetsplatsen inte påverkas
alls. 3 procent ansåg att invandrare har negativ effekt.
21 procent av medlemmarna i Kommunal har sina rötter i andra länder.
De utlandsfödda kvinnorna i LO-förbunden är i dag den grupp som har
allra högst organisationsgrad. De ser uppenbarligen facket som ett nödvändigt
verktyg för att ta tillvara sin rättigheter på arbetsmarknaden.
Samtala om!
- Hur fungerar samarbetet mellan arbetskamraterna
på din arbetsplats?
- Bemötande är en central fråga. Hur vill du bli
bemött i en situation som präglas av allvar och
personlig integritet?

föRTRoENDEMANNALAGEN
4Lagen om facklig förtroendeman gäller på arbetsplatser där det
finns eller brukar finnas kollektivavtal.
4Lagen gäller för dig som förtroendevald när du utsetts av sektionen
eller klubben – du ska vara anmäld till arbetsgivaren (meddela
alla uppdrag). Lagen gäller även för skyddsombud.
4Lagen ger dig som förtroendevald rätt att arbeta med fackliga
frågor och även gå fackliga kurser på arbetstid. Den fackliga tiden ska
vara rimlig – ibland är den reglerad i avtal.
4Fackliga frågor som gäller den egna arbetsplatsen (inklusive viss
utbildning) ska kunna bedrivas på betald arbetstid.
4Som förtroendevald har du ett förstärkt anställningsskydd och
även ett skydd för anställningsförmåner.
ChRIStIna SöDlInG, FöRtRoEnDEValD verksamhetsansvarig hos
Kommunal Nyköping:
” Vårt krav är att ingen får bli arbetsplatsombud utan att ha gått grundutbildningen.
Denna utbildning är viktig. Men grunden är ändå medlemsutbildningarna,
eftersom medlemmarna måste stötta arbetsplatsombudet.
Vi kan utbilda arbetsplatsombuden hur mycket som helst, men de blir inte
starkare än medlemmarnas kunskaper och vilja. Det är ju medlemmarna
som utser dem och det är genom medlemmarnas ambitioner och respekt
för arbetsplatsombuden som de kan spela en roll.”
anDERS StEnbERG, FöRhanDlInGSChEF i Nyköpings kommun:
” Självklart har arbetsplatsombudet en viktig uppgift och visst är det så
att arbetsplatsombudet kan sätta större kraft bakom orden i en diskussion
med arbetsgivaren än den enskilde anställde, den enskilde medlemmen.”
alltid
NÄR DU ÄR koMMUNALS
föRETRÄDARE:
4förbered ditt budskap
4var tydlig och konkret
4tala sanning
4tänk på att du företräder
hela Kommunal.
4Visa respekt för andra
människor
aldrig
NÄR DU ÄR koMMUNALS
föRETRÄDARE:
4sälj inte ut Kommunal
4ljug inte
4spekulera inte
4ta inte på dig andras an-
svar, t ex arbetsgivarens.
4Förminska aldrig din egen
och Kommunals insats.
CHRISTINA SÖDLINg
Förtroendevald i Nyköping
verksamhetsansvarig
ANDeRS STeNBeRg,
Förhandlingschef i Nyköping
15

1
JONAS WIDegReN
Arbetsplatsombud inom divisionen
Vård och omsorg i Nyköping
Samtala om!
Vilka tankar får du när du läser Alltid och
Aldrig?
JonaS WIDEGREn äR aRbEtSplatSoMbUD inom divisionen Vård och
omsorg i Nyköping:
” En viktig uppgift är att vara ett stöd för mina kolleger på arbetsplatsen
när de vill ha hjälp med frågor som är fackliga. En del frågor för jag
vidare till den fackliga klubb vi har inom Vård och omsorgsdivisionen. Jag
är också skyddsombud och en del frågor från kollegorna hanterar jag i den
rollen. Man blir något av en ledare på arbetsplatsen.”
I den bästa av världar är ambitionen att arbetsplatsombudet ska
4 Värva medlemmar.
4 Tillvarata medlemmarnas intressen.
4 Lyssna och vara lyhörd, kunna föra en dialog.
4 Kunna sina rättigheter och skyldigheter.
4 Verka för att det fackliga ”löftet” är levande för medlemmarna.
Samtala om!
Hur uppfattar du dina uppgifter som arbetsplatsombud?
Vad betyder förtroendemannalagen för dina
möjligheter att verka som arbetsplatsombud?

Alla samtal blir inte samtal
”Den första regeln lyder: i ett samtal är det lika viktigt att lyssna till
vad andra säger som det är att tala själv så att andra lyssnar.
Den andra regeln är lätt att säga men svår att handla efter. Den
lyder: akta Dig för prat, säg inte annat än det som faktiskt har betydelse
och för samtalet framåt.
Den tredje regeln lyder: Var naturlig och tala naturligt.”
Samtalets konst, av Gunnar Hirdman.
Ett tips:
Säg: ”jag förstår inte vad du menar” eller ”jag hör vad du säger men
jag håller inte med dig”.
Säg inte: ”du fattar ju inte” eller ”du har fel”. Att anklaga någon är ett
effektivt sätt att få slut på ett fruktbart samtal.
Y
”Den reella demokratin bygger på
visionen av människor som talar med
varandra, delger varandra erfarenhet,
lyssnar, jämför sina beskrivningar och
föreställningar och på den grunden väljer
och fattar beslut.”
Frågan om Människovärdet,
av BeNgT NeRMAN
17

18
Samtalar gör vi ständigt, mer eller mindre, beroende på personlig karaktär,
sociala förhållanden och villkoren på arbetsplatsen. En del av oss är
mer talföra än andra. Några undviker samtal, andra älskar att prata.
Vi har förtroliga samtal, vänner emellan. Vi talar vardagligt med arbetskamrater.
Vi har formella samtal med chefen. Vi har strama partssamtal
när vi förhandlar.
Undvik främmande ord. Var särskilt försiktig med modeord, ibland
kallade nysvenska ord, ofta med engelskt ursprung. De här orden och
uttrycken blir allt vanligare i offentliga och halvoffentliga sammanhang,
inte minst i talarstolar. Här några exempel:
agenda, betyder på svenska Dagordning.
Event, betyder på svenska Evenemang.
Context, betyder på svenska Sammanhang.
transparent, betyder på svenska Genomskinlig,
synlig, tillgänglig.
hR-avdelning betyder på svenska personalavdelning.
(human resource)
Samtala om!
- När du granskar ditt personliga sätt att tala,
hur ofta använder du då främmande ord som du
inte är helt säker på att omgivningen förstår?
- Hur uppfattar du en person som strör
främmande ord omkring sig när hon/han talar?
- Varför tror du att en person ofta använder
främmande ord: för att briljera, för att markera
ett avstånd, för att göra sig märkvärdig, för att
hon/han är osäker?

Det manliga språket dominerar ofta över det kvinnliga. Det är vanskligt att
generalisera, men här är några exempel på vanliga skillnader:
hon
4talar mindre
4har kortare repliker
4talar om människor
4behåller inte ordet
särskilt länge
4frågar ofta
4ger många stödsignaler
till talaren.
han
4talar mycket
4har långa repliker
4talar om saker
4behåller ordet länge
4avbryter mer
4frågar inte – och undviker
att avslöja okunskap
4är opersonlig
4använder svåra ord
4ger få stödsignaler till
talaren (nick, hummanden).
Till dessa skillnader kommer olika attityder, vanor och sociala miljöer
beroende på om personerna är unga, gamla, har bakgrund i annan kulturtradition
än den svenska.
OBS! Grov
generalisering.
19

20
Samtala om!
Vilka erfarenheter har ni av problem och tillgångar
i samtal mellan män – kvinnor, unga
– gamla, skilda kulturtraditioner?
ett bra samtal
Som arbetsplatsombud kanske du är ”samtalsledare” i mindre eller större
mening. En grundläggande utgångspunkt är att alla har något att ge i ett
samtal: kunskaper, erfarenheter och värderingar. Det är ofta bra strategi
om du själv:
4kan ämnet
4har förmåga att ställa utvecklande frågor
4har förmåga att ibland ställa dig själv och dina idéer åt sidan för att låta
de andra komma till tals
4lyssnar aktivt på vad de andra har att säga
4har förmåga att styra samtalet inom rimliga gränser, så att alla kommer
till tals och håller sig till ämnet
4kan sammanfatta samtalet/diskussionen vid lämplig tidpunkt och
avslutar.
Stanna upp och fundera:
- på om du är en uppgiftsorienterad och/eller
samspelsorienterad person?

Att kunna påverka – att ha
inflytande
Samtala om!
Beskriv hur du upplever maktförhållandena på
din arbetsplats!
Ny i koMMUNAL?
4När du går med i Kommunal omfattas du automatiskt av
hemförsäkringen, fritidsförsäkringen och inkomstförsäkringen.
4Du kommer också med i a-kassan om du har arbetat tillräckligt
mycket under den senaste månaden. Om du skulle ha flera
anställningar kan du vara med i flera fackföreningar men bara i
en a-kassa.
4Medlemsavgiften betalas av de flesta genom löneavdrag. Där
det inte är möjligt är autogiro ett bra alternativ.
Y
Jo jo
sa den gamla damen
knäppte mej på näsan
Jag nådde
tyvärr
inte upp till hennes
SIV WIDeRBeRg
21

22
Kommunals organisation
Medlemmarna är Kommunal. 2008 hade Svenska Kommunalarbetareförbundet
mer än 500 000 medlemmar.
arbetsplatsombuden är basen för Kommunal. Det finns mer än 31 000
arbetsplatsombud. De är valda av sina arbetskamrater och har den närmaste
fackliga kontakten med medlemmarna. Om det inte finns något
arbetsplatsombud är det sektionen som medlemmen ska vända sig till.
Skyddsombudet är ofta också arbetsplatsombud. Skyddsombudet värnar
om arbetsmiljön och företräder medlemmarna inom ett visst skyddsområde,
som till exempel kan vara en avdelning på ett sjukhus eller ett bussgarage.
Klubbarna är nästa nivå inom Kommunal – där det finns en klubb. En
klubb består för det mesta av kommunalare med samma yrke som arbetar
nära varandra. I klubben tar man upp frågor som direkt rör medlemmarna
och deras arbetsplats. År 2007 fanns det 342 klubbar.
Sektionerna består oftast av medlemmar inom en förvaltning eller en
arbetsplats eller en kommun. Där det finns klubbar ingår de i sektionen.
Sektionerna tar upp fackliga frågor som rör alla, men också enskilda medlemmars
frågor. År 2007 fanns det 467 sektioner i Kommunal.
avdelningarna är 23 till antalet, en i varje län (tre i Västra Götalands län).
Alla sektioner i länet ingår i avdelningen, som samordnar sektionernas
arbete så att hela Kommunal arbetar mot samma mål. Hos avdelningarna
finns bland annat heltidsanställda ombudsmän och andra personer som
arbetar för medlemmarna.
Förbundsledningen leder Kommunal mot de mål som kongressen, förbundsmöten
och förbundsstyrelsen bestämmer. Ledningen består av fyra
personer som väljs av kongressen. De arbetar på det centrala förbundskontoret.
Förbundsstyrelsen väljs av kongressen på tre år. De 12 ledamöterna plus
förbundets ordförande möts var tredje vecka och fattar beslut som rör hela
Kommunal.
Kongressen är Kommunals högsta beslutande organ. Till kongressen utser
avdelningarna 188 ombud. Kongressen samlas vart tredje år. Då tar ombuden
beslut utifrån motioner som lämnats in och utredningar som gjorts på
förbundet. Alla medlemmar kan påverka Kommunal genom att sända in
motioner till kongressen.
De år det inte är kongress samlas samma ombud till ett förbundsmöte,
som bl a beslutar om budget och medlemsavgift.

Vägar till praktiskt inflytande
Hur bär jag mig åt när jag vill påverka förhållandena på min arbetsplats
eller ändra fackets arbetssätt? Så här kan det gå till.
Jag är medlem och vill förändra situationen på min arbetsplats:
1. Det första jag gör är att ta upp frågan på en arbetsplatsträff och diskuterar
saken med mina arbetskamrater och arbetsledningen.
2. Om jag vill föra frågan vidare, antingen för att jag inte nådde framgång
vid diskussionerna på arbetsplatsträffen, eller att jag vill att förändringen
skall beröra andra arbetsplatser; då vänder jag mig till samverkansgruppen/
basenhetsrådet/personalmötet, och där för arbetsplatsombudet min
talan.
Jag är medlem och vill påverka Kommunal:
1. Jag talar med arbetsplatsombudet.
2. Jag deltar på bransch- och yrkesträffar och medlemsmöten (klubbmöten
eller sektionsmöten) i Kommunal. Jag tar upp frågan direkt på mötet.
3. Om frågan är av den karaktär att jag vill att den ska behandlas av för
bundet så för jag frågan, genom en skriven motion, till sektionen, som
behandlar den och för den vidare till avdelningen, som yttrar sig och
lämnar den till förbundet, antingen till förbundsmötet eller till kongressen.
Att värva medlemmar
Arbetsplatsombudet är den bästa medlemsvärvaren.
Ulla Jöhnk, barnskötare, Stockholm: ”Självklart pratar jag med alla
nyanställda om medlemskapets värde för att få med dem i Kommunal.”
Jonas Widegren, vård och omsorg, Nyköping: ”Min första uppgift är att
fånga upp de nyanställda och få dem att bli medlemmar i Kommunal.”
toMMy nIlSSon, äR REGIonalt FaCKlIGt oMbUD för sektionen ’Djur och
natur’ i Skåne.
” Det gäller naturligtvis att vara målmedveten och finurlig. Vi har sju
gröna gymnasier i Skåne och vi riktar in oss på att fånga upp ungdomarna
under studietiden. Vi har nått en hel del framgångar och lagt grunden för
en facklig känsla och fått många nya studerandemedlemmar, inte minst
’hästtjejer’. Det går att nå dem med ett fackligt budskap på skolorna. Det
är mycket svårare att fånga upp dem på alla de små arbetsplatserna när
de har lämnat skolan. Den privata sektorn växer inom Kommunal och vi
måste ha fungerande strategier för medlemsvärvning.”
Det kan låta som en klyscha, men är inte desto mindre sant: Tillsammans
är vi starka. Det är när vi gör någonting ihop som vi når resultat.
Fortsättning följer…
Kommunals värdegrund och vision, Tre studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud
TOMMy NILSSON
Regionalt fackligt ombud för
sektionen ’Djur och natur’
FÖRFATTARe: Ulf-göran Widdqvist. gula faktarutor: Lasse Wallman PRODUKTION: Kommunals kommunikations- och organisationsutvecklingsenheter,
Hemma Annonsbyrå och Jupiter Reklam, April 2008, ISBN 978 91 7141 781 7
23

Kommunals värdegrund och vision
”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter
arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi har lovat
varandra.Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi
alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav.”
Så lyder det fackliga löftet. Och det behövs en bra facklig verksamhet
på alla arbetsplatser för att vi ska kunna förverkliga det. Tre
studiehäften för Kommunals arbetsplatsombud vill skapa en grund
för ditt uppdrag.
Detta första häfte handlar om Kommunals värdegrund och vision
– och vad det kan betyda i vardagen.
Fortsättning följer…
2Kollektivavtalet
– det skrivna löftet
Tre STuDiehäfTen för KOmmunalS arbeTSplaTSOmbuD
Det andra studiehäftet sätter
fokus på kollektivavtalet
som vårt grundläggande
regelverk för villkoren på
arbetsplatsen. Samtala
kring avtalen och diskutera
hur Kommunals värderingar
återspeglar sig i tillämpningen
av avtalen.
3
Tre STuDiehäfTen för KOmmunalS arbeTSplaTSOmbuD
Fackligt aktiv
på arbetsplatsen
Det tredje studiehäftet
sätter fokus på det fackliga
arbetet på arbetsplatsen
och hur vi kan agera för att
skapa förändringar.
ISBN 978 91 7141 787 7. April 2008.