Årsredovisning - Kungsbacka kommun

52
redovisningsprinciper
förvaltningsberättelse
Redovisningsprinciper
Kommunens redovisning används som en grund för framtida beslut och när ansvar ska utkrävas. Den
ska förmedla en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet. Här nedan beskriver vi de regler som vi
följt när vi redovisar resultaten.
Den kommunala redovisningen regleras genom Kommunal
redovisningslag. Den stadgar bland annat att bokföring och
redovisning ska fullgöras enligt god redovisningssed, vilket
definieras som praxis hos en kvalitativt representativ krets av
bokföringsskyldiga. Lagstiftningen kompletteras med rekommendationer
från Rådet för kommunal redovisning, RKR.
Kungsbacka kommun följer lagen och rekommendationerna
med få undantag.
Upplupen amortering på upptagna lån räknas inte som
kortfristig skuld och upplupen amortering på utlämnade lån
räknas inte som kortfristig fordran.
Kommunens pensionsåtagande redovisas sedan 2007 enligt
den så kallade fullfonderingsmodellen. Motiven för fullfondering
är att det ger en mer rättvisande bild av kommunens
finansiella ställning och att de grundläggande principerna om
öppen och tydlig redovisning följs på ett bättre sätt. Pensionsåtagandet
uppfyller de av Rådet för kommunal redovisning,
rek nr 10.1/2007, definierade villkoren för avsättningar,
även om denna rekommendation inte omfattar redovisning av
pensioner. Det finns en befintlig förpliktelse som en följd av
inträffade händelser, det är troligt att ett utflöde av resurser
kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och det går att
göra en tillförlitlig uppskattning av beloppet.
Avsättningens storlek baserar vi på KPA:s beräkning, gjord
enligt RIPS07. Den avgiftsbestämda delen redovisas som
kortfristig skuld. Vid utbetalning beräknas ålderspension till
förtroendevalda och pensionsförmån till chefspersonal av
KPA och ingår i redovisad avsättning.
Förändrade redovisningsprinciper och rättelse av fel
Från och med 2011 har vi i enlighet med RKR 20 Redovisning
av finansiella tillgångar och skulder ändrat klassificeringen
av pensionsreserven från anläggnings- till omsättningstillgång
eftersom den avsatta reserven är placerad i bank.
Jämförelsetalen för tidigare år har räknats om.
Rättelse har gjorts av semesterlöneskulden med 41,3 miljoner
kronor avseende ferie- och uppehållslöner för lärarna. Rättelse
har gjorts mot eget kapital eftersom ferie- och uppehållslönerna
aldrig inräknats i semesterlöneskulden. Jämförelsetalen
för tidigare år har inte varit möjliga att räkna om.
Avskrivningar
Vi använder nominell metod för beräkning av avskrivningar,
det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde.
Huvudprincipen är att avskrivning påbörjas månaden
efter att tillgången tas i bruk.
Årsredovisning Kungsbacka kommun 2011
För projekt som pågår över årsskiftet gäller att årets investeringar
aktiveras i samband med bokslutet, även om de inte
tagits i bruk. Undantag kan göras för större fleråriga investeringar
med beloppsgräns om minst 30 miljoner kronor.
Nyttjandeperioden bestämmer vi efter en bedömning av hur
länge tillgången beräknas användas för sitt ändamål.
Som vägledning använder vi Sveriges Kommuner och Landstings
skrift om avskrivningstider.
Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider:
• maskiner och inventarier över 50 000 kronor – 3, 5, 10 år
• fastigheter och anläggningar – 20 och 33 år
• mark och konst – ingen avskrivning
För gränsdragning mellan investering och drift tillämpar vi
att nyttjandeperioden ska överstiga tre år och en beloppsgräns
om 50 000 kronor. För gränsdragning mellan investering
och underhåll gäller att när en byggdel byts ut i sin helhet
eller nyanskaffas redovisas det som en investering. Underhåll
definieras som återställande av en byggdel, och redovisas som
driftkostnad vid anskaffningen.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar har i balansräkningen till och med
2009 tagits upp till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag
och verkställda avskrivningar. Från och med 2010
redovisas investeringsinkomster med avdrag för periodiserade
intäkter som långfristig skuld.
Lånekostnader
Lånekostnader räknar vi in i tillgångars anskaffningsvärde.
Ränta under byggtid, kreditivränta, tillämpas för projekt över
5 miljoner kronor, som pågår under mer än ett kalenderår.
Kreditivränta beräknas med samma räntesats, kommunens
internränta, för både utgifter och inkomster.
Motivet är att internräntan bättre avspeglar kommunens
kostnader över tiden och är mer fast än marknadsräntan.
Om marknadsräntor skulle användas måste olika räntesatser
tillämpas för tillgodohavanden och skulder. Under 2011 har
kreditivränta om 2,8 miljoner kronor inräknats i tillgångars
anskaffningsvärde.
Bidrag till statlig infrastruktur med mera
Under 2011 har kommunfullmäktige fattat beslut om att
lämna bidrag till statlig infrastruktur i samband med byggande
av Åsa station. Bidraget ska upplösas under 25 år. Det
preliminärt beräknade bidraget, 35-40 miljoner kronor i prisnivå
december 2010, ska enligt avtalet betalas ut 2011-2013.
35 miljoner har redovisats som en investering och en avsättning
eftersom inga utbetalningar har gjorts under 2011.
Någon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. i