SOU - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Den nya examensstrukturen <strong>SOU</strong> 2004:27 lärosäten undergår förändringar som innebär att viss del av utbildningen kommer att bli mer vetenskapligt orienterad. Utbildningen kommer då att innehålla forskningsförberedande moment av det slag som kommer att krävas för behörighet till doktorsutbildning. De långa lärarutbildningarna, t.ex. gymnasielärarutbildningen, är ytterligare ett exempel på en lång professionsutbildning som kan behöva viss anpassning av innehåll och genomförande för att få sådan omfattning på avancerad nivå som krävs för att utbildningen också ska kunna motsvara masterexamen om 80 poäng. Det blir viktigt att kartlägga kurser och övrigt innehåll mot bakgrund av indelningen i grundnivå och avancerad nivå. Det behöver inte vara självklart att de längre professionsutbildningarna genomgående ska innehålla 80 poäng på avancerad nivå. Förmodligen kommer möjlighet att variera kursutbudet inom ramen för en längre yrkesutbildning att finnas kvar, vilket innebär att vissa alternativa val kan ge mer av forskningsförberedande moment än andra och också större omfattning på avancerad nivå. Dagens professionsutbildningar är inte upplagda för att tillgodose det kravet och en allmän genomgång av kurser och deras inplacering på nivå kommer att bli nödvändig. Andra utbildningar är kortare än 200 poäng. För dem krävs komplettering inom ramen för masterutbildning för att nå tillträdeskrav till doktorsutbildning. Sådana påbyggnadsutbildningar kommer sannolikt att behövas även för att tillgodose det allmänt höjda kompetensbehovet i samhället och för att komma i nivå med många andra europeiska länder vad gäller grundutbildning. För t.ex. civilingenjörsutbildningen pågår redan ett intensivt samtal om behovet av en förlängning från 180 till 200 poäng av det skälet. Om Sverige ska kunna leva upp till den överenskommelse som Bolognadeklarationen innebär så bör det kravet tillgodoses, särskilt i perspektivet av att civilingenjörsutbildningen har en omfattande volym och är föremål för stor utbytesverksamhet både under och efter utbildningen. 6.5.2 Övriga konsekvenser Vi har i det föregående ställt upp kvalitetskriterier och målsättning som bör eftersträvas för examensstrukturen i den samlade högskoleutbildningen. Här redovisar vi vår syn på vilka fördelar som 156
<strong>SOU</strong> 2004:27 Den nya examensstrukturen uppnås med den föreslagna examensstrukturen i förhållande till dagens system samt vissa andra konsekvenser. Allmänt En tvåårig masterutbildning ger bättre förberedelse för forskande, utredande och andra kvalificerade arbetsuppgifter i arbetslivet. Den strukturerade form som krävs för det föreslagna systemet för examensstruktur bör leda till mer medvetna val från studenternas sida, vilket bidrar till allmän effektivisering av forskarutbildningen. Även de övriga förhållanden i forskarutbildningen, som inte är helt bra i dagens system, torde förbättras avsevärt med den föreslagna strukturen. Studiemedel Grundutbildningen som krävs för tillträde till doktorsutbildning förlängs med i genomsnitt ett år i förhållande till dagens struktur. Det betyder att en översyn måste göras av systemet för studenternas försörjning. Studiemedelssystemet av i dag är utformat så att studenterna på de längsta utbildningarna ibland får svårigheter med försörjningen. Det ligger utanför denna utrednings uppdrag att utreda detta, men vi vill peka på att frågan måste lösas. Licentiatexamen Utbildning som leder till licentiatexamen fyller i dag en funktion, särskilt inom det tekniska området. Med den föreslagna strukturen fyller den inte längre en funktion som berättigar att den finns kvar då det nya systemet är utvecklat. Det kommer att krävas ett stort arbete och relativt lång tid för att bygga upp både nya masterutbildningar och doktorsutbildningar (se kapitel 14). Under den tiden bör licentiatexamen finnas kvar och regleras inom ramen för de övergångsbestämmelser som kommer att behövas. 157
Page 1 and 2: 6 Den nya examensstrukturen Forskar
Page 3 and 4: SOU 2004:27 Den nya examensstruktur
Page 13: SOU 2004:27 Den nya examensstruktur
Page 19 and 20: Doktorsutbildningen som process SOU
Page 39 and 40: Forskarskolor SOU 2004:27 utsagor v
Page 41 and 42: Forskarskolor SOU 2004:27 doktorand
Page 43 and 44: Forskarskolor SOU 2004:27 speglar s
Page 45 and 46: Forskarskolor SOU 2004:27 8.4.2 Vil
Page 47 and 48: Forskarskolor SOU 2004:27 Det är i
Page 49 and 50: 9 Doktorandens studievillkor I kapi
Page 51 and 52: SOU 2004:27 Doktorandens studievill
Page 65 and 66:
10 Arbetslivet efter doktorsexamen
Page 67 and 68:
SOU 2004:27 Arbetslivet efter dokto
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Jämställdhet SOU 2004:27 intryck
Page 95 and 96:
Jämställdhet SOU 2004:27 En samma
Page 97 and 98:
Jämställdhet SOU 2004:27 Detta ä
Page 99 and 100:
Jämställdhet SOU 2004:27 11.4 Öv
Page 101 and 102:
Jämställdhet SOU 2004:27 kvinnor
Page 103 and 104:
12 Internationalisering och mobilit
Page 105 and 106:
SOU 2004:27 Internationalisering oc
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Examensrätt och vetenskapsområden
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
När kan förslagen genomföras SOU
Page 135 and 136:
När kan förslagen genomföras SOU
Page 137 and 138:
Litteratur och referenser SOU 2004:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145:
show all

SOU - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?