SOU - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

<strong>SOU</strong> 2004:27 Doktorsutbildningen som process att lösa problemet och undantag från den principen bör inte vara möjlig att göra. 7.2.5 Särskild ordning för doktorander som finansieras av arbetsgivare Yrkesverksamma personer som inom ramen för sin anställning kan ägna sig åt forskarutbildning kan jämföras med studerande på uppdragsutbildning enligt särskild förordning eller s.k. beställd utbildning. Deras speciella situation med en arbetsgivare som finansierar studierna gör att de bör kunna antas i särskild ordning på ett parallellt spår till den reguljära antagningen, men lämpligen vid samma tillfällen. Nuvarande förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor, eller bestämmelser om beställd utbildning, kan dock inte utan vidare användas utan måste justeras. Möjligheten att genomgå doktorsutbildningen i särskild ordning ska också gälla studenter från utlandet, som betalas av företag eller myndigheter. Behörigheten och förmågan att tillgodogöra sig utbildningen för dem som arbetsgivaren föreslår ska prövas noggrant och med samma kriterier som i övrigt för doktorsutbildningen. Som regel bör de kunna bedömas vid de samlade antagningstillfällena, vilket underlättar bedömningen. Med hänsyn till arbetsgivarnas behov av planering bör det också vara möjligt med andra antagningstillfällen. Ett sådant särskilt spår i urvalsprocessen får inte inverka menligt på övrig doktorsutbildning, dvs. att andra doktorander utestängs. Om arbetsgivaren inte kan garantera ett åtagande fram till doktorsexamen kan möjligheten till antagning till licentiatexamen utnyttjas, dock endast för utbildning som betalas av arbetsgivare. Vi föreslår att begreppet ”grundläggande högskoleutbildning” ersätts med ”högskoleutbildning” i Förordningen (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Detta innebär att högskolor även får bedriva uppdragsutbildning inom forskarutbildningen, vilket nuvarande förordning inte tillåter. De förordningstekniska lösningar som därutöver krävs för att uppdragsutbildningen ska kunna bli ett effektivt verktyg även inom doktorsutbildningen bör granskas och analyseras vidare. I denna analys bör även övervägas om enskilda individer, från länder utanför EES-området, ska kunna köpa utbildning inom ramen för doktorsutbildningen. 169
Doktorsutbildningen som process <strong>SOU</strong> 2004:27 7.2.6 Prövotider Det har då och då framhållits att det är svårt att bedöma en sökandes förutsättningar att slutföra ett avhandlingsarbete, och att det därför finns behov av en prövotid före antagningen. Att studiefinansiering ges för ettårsperioder har motiverats av sådana skäl och sedan 1998 finns möjligheten att dra in resurserna för en doktorand som väsentligen åsidosatt sin individuella studieplan. Trots dessa båda möjligheter 9 finns en utbredd uppfattning om att det är omöjligt att ”bli av med doktorander”, och önskemål om prövoterminer och provanställning förs fortfarande fram. Det finns bl.a. inom det medicinska området särskilda forskningsförberedande kurser som inte har någon given plats i examensstrukturen, och den lagliga möjligheten till dessa har ifrågasatts. 10 Många av dem – t.ex. de biomedicinska ”forskarskolor” som finansierats av SSF och finns på sex orter i landet – fyller dock av allt att döma en viktig funktion, och upplevs som positiva av alla inblandade. De bör få en naturlig plats som masterutbildningar i den examensstruktur som utredningen föreslår och tjänar då samma syfte som de nu gör som forskningsförberedande kurser. Behovet av särskild prövotid bortfaller därmed med den nya doktorsutbildningen. 7.3 Handledning, planering och uppföljning 7.3.1 Handledningen är central Handledningens centrala betydelse för forskarutbildningens resultat har betonats i många sammanhang. I Doktorandbarometern från Lund uttrycker doktoranderna att den viktigaste faktorn för en framgångsrik forskarutbildning är samarbetet med hanledaren. 11 Långtifrån alla doktorander är nöjda med sin handledning. Enligt Doktorandspegeln 2003 har 40 procent av doktoranderna inte fått handledning i den utsträckning de önskar och var fjärde doktorand upplever att brister i handledningen varit ett hinder i forskarutbildningen. En av tio har allvarligt övervägt att byta handledare. 12 9 Oklarheter kring det faktum att de inte har någon koppling till varandra diskuteras i kapitel 9. 10 Högskoleverket, beslut 2002-03-12, ”Antagning till ’förberedande forskarutbildning’ m.m. vid Karolinska institutet” (reg.nr 31-480-02). 11 ”Doktorandbarometern” Lunds universitet. 12 Högskoleverket, Doktorandspegeln 33. 170
Page 1 and 2: 6 Den nya examensstrukturen Forskar
Page 3 and 4: SOU 2004:27 Den nya examensstruktur
Page 19 and 20: Doktorsutbildningen som process SOU
Page 25: Doktorsutbildningen som process SOU
Page 39 and 40: Forskarskolor SOU 2004:27 utsagor v
Page 41 and 42: Forskarskolor SOU 2004:27 doktorand
Page 43 and 44: Forskarskolor SOU 2004:27 speglar s
Page 45 and 46: Forskarskolor SOU 2004:27 8.4.2 Vil
Page 47 and 48: Forskarskolor SOU 2004:27 Det är i
Page 49 and 50: 9 Doktorandens studievillkor I kapi
Page 51 and 52: SOU 2004:27 Doktorandens studievill
Page 65 and 66: 10 Arbetslivet efter doktorsexamen
Page 67 and 68: SOU 2004:27 Arbetslivet efter dokto
Page 77 and 78:
SOU 2004:27 Arbetslivet efter dokto
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Jämställdhet SOU 2004:27 intryck
Page 95 and 96:
Jämställdhet SOU 2004:27 En samma
Page 97 and 98:
Jämställdhet SOU 2004:27 Detta ä
Page 99 and 100:
Jämställdhet SOU 2004:27 11.4 Öv
Page 101 and 102:
Jämställdhet SOU 2004:27 kvinnor
Page 103 and 104:
12 Internationalisering och mobilit
Page 105 and 106:
SOU 2004:27 Internationalisering oc
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Examensrätt och vetenskapsområden
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
När kan förslagen genomföras SOU
Page 135 and 136:
När kan förslagen genomföras SOU
Page 137 and 138:
Litteratur och referenser SOU 2004:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145:
show all

SOU - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?