SOU - Regeringen

Doktorandens studievillkor SOU 2004:27
utsattes att doktorander bara skulle antas om försörjningen var
tillfredsställande ordnad. I förordningstexten fick det inrymmas
inom ”godtagbara studievillkor i övrigt”. Bakgrunden till 1998 års
åtstramning var att det inom vissa ämnen fortfarande antogs fler
doktorander än som kunde erbjudas ”godtagbara villkor” och var
finansierade, och att detta ledde till långa studietider eller studieavbrott.
Förordningen skärptes så att doktorander bara får antas
om de kan få anställning som doktorand eller få utbildningsbidrag,
eller har någon annan form av finansiering som fakultetsnämnden
bedömer ”kan säkras under hela utbildningen” (9 kap. 3 § HF).
9.1.1 Former för studiefinansiering i Sverige och utomlands
De studiefinansieringsformer som diskuteras i detta kapitel är de
som avser finansiering av själva studietiden. Doktorandanställning,
utbildningsbidrag, studiemedel och stipendier kan betraktas som
mer eller mindre rena former för studiefinansiering.
Tabell 9.1. Studiefinansieringsformer per vetenskapsområde höstterminen
2002. Andel av aktiva doktorander (%)
H/S Medicin Nat. SLU Teknik Totalt
Anställning som doktorand 43 28 64 64 65 49
På annat sätt av högskolan 18 17 24 12 11 16
Stipendier 10 11 6 14 5 8
Studiemedel 1 0 0 0 0 0
Utbildningsbidrag 8 18 21 5 1 10
Övrigt 34 46 14 16 24 31
Summa 113 120 128 111 106 115
Källa: NU-databasen. Procentsatserna i tabellen blir något överskattade eftersom samma person
kan ha flera finansieringsformer under en termin.
Anställning som doktorand är den vanligaste finansieringsformen
för doktorander, utom inom medicin där många har anställning
utanför högskolan. Utbildningsbidrag för doktorander, som ersatte
de tidigare doktorandstipendierna 1976, avvecklades successivt
under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, men återinfördes
1996. De sågs då som en temporär åtgärd i avvaktan på ett
nytt finansieringssystem, men i samband med 1998 års förändringar
194