SOU - Regeringen

SOU 2004:27 Forskarskolor
8.2 Forskarskolornas utveckling i Sverige
Amerikanska graduate schools ses ofta som förebild för de svenska
forskarskolorna och redan för forskarutbildningsreformen 1969.
Det handlade då om själva utbildningens utformning. Forskarutbildningen
skulle vara en sammanhållen utbildning med en
bestämd normalstudietid om fyra år, med ett större inslag av kurser
och en mycket intensivare handledning. Antagningen skulle
begränsas till det antal som kunde erbjudas denna mer resurskrävande
studiegång. Under 1970- och 80-talen lades förslag om att
även utbildningens organisatoriska bas skulle förändras med
amerikanska graduate schools som förebild. Det är dock först
under 1990-talet som forskarskolan vuxit fram som en alternativ
utbildningsmodell.
Högskoleverket fick 1999 i uppdrag att belysa framväxten och
förekomsten av forskarskolor. Detta gjordes bl.a. genom en enkät
till universitet och högskolor och sammanfattades i rapporten
Forskarskolor – ett regeringsuppdrag där drygt 150 forskarskolor
redovisades. 1 Cirka 45 procent av dessa forskarskolor utgjordes av
sammanhållna forskarutbildningsprogram fram till doktorsexamen.
Över 80 procent av forskarskolorna omfattade mer än ett ämne;
majoriteten omfattade dock endast ett vetenskapsområde.
Den stora tillväxten i antalet forskarskolor har skett sedan
mitten av 1990-talet. Över hälften hade tillkommit genom initiativ
från ett lärosäte, och externa finansiärer hade initierat nästan
35 procent. I 15 procent av fallen var initiativet gemensamt. Stiftelsen
för strategisk forskning (SSF) var den dominerande aktören
– 40 procent av forskarskolorna hade helt eller delvis SSF som
finansiär och 20 procent finansierades uteslutande av SSF.
Förutom SSF är Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
(KK-stiftelsen) en stor finansiär av forskarskolor. Såväl
KK-stiftelsens som SSF:s satsningar på forskarskolor syftar till
sammanhållna forskarutbildningar med både bredd och djup, dels
för att göra utbildningen mer attraktiv och effektiv, men också för
att göra doktoranderna mer lämpade för arbetsmarknaden och fylla
de behov som näringslivet har. I båda fallen poängteras samarbetet
med industrin och/eller andra sektorer av samhället. De cirka
30 SSF-stödda forskarskolorna ska utgöra en del av ett målinriktat
forskningsprogram medan KK-stiftelsen (cirka 15 forskarskolor)
kräver finansiering till minst hälften från näringslivet och att
1 Högskoleverket, Forskarskolor – ett regeringsuppdrag (Högskoleverkets rapportserie 2000:2 R).
183