SOU - Regeringen

SOU 2004:27 Forskarskolor
huvudsakligen antagits som en grupp en gång om året. Det finns
också tecken på att söktrycket till forskarskolorna är högre än till
den reguljära utbildningen
Beträffande handledningen visade det sig att de flesta doktoranderna
genomför utbildningen vid samma lärosäte som sin huvudhandledare.
För mer än hälften av forskarskolorna fanns en policy
att doktoranderna ska ha minst en biträdande handledare, vilket
uppfattas som mer vanligt förekommande än vid reguljär utbildning.
Det har vanligtvis inte varit något krav att handledarna ska ha
genomgått handledarutbildning. Få doktorander har bytt handledare
och vid sådana byten har forskarskolorna fungerat som ett
extra stöd.
Varje forskarskola har någon form av styrgrupp där doktoranderna
normalt sett är representerade och som också kan fungera
som ett forum där handledarna träffas och utbyter erfarenheter. En
av de mest positiva effekterna av forskarskolorna är enligt flera
föreståndare att doktorander från flera lärosäten ingår i en gemensam
grupp som samarbetar. Ett påpekande från föreståndarna är
också att doktorander från mindre högskolor tjänar mest på att
delta i en forskarskola, eftersom alternativet skulle vara att ingå i
alltför små forskningsmiljöer.
Enligt regeringens policy för de nämnda forskarskolorna ska de
bl.a. främja samarbetet inom forskarutbildningen, både mellan olika
ämnesområden och lärosäten. Även andra forskarskolor har inrättats
med den ambitionen. Två exempel belyser på vilket sätt
gränsöverskridande verksamhet skapas genom forskarskolor, i det
ena fallet nationellt och i det andra inom ett lärosäte.
Vårdalsstiftelsens forskarskola har som mål att stödja och skapa
förutsättningar för gräns/ämnesöverskridande forskning utan att
sudda ut ämnesutbildningen och ämnesutvecklingen och att i det
avseendet vara en ”komplementär” till den sedvanliga forskarutbildningen
som fokuserar ämnet och ämnesutvecklingen. Motiven
för att inrätta forskarskolan var bl.a. att hälso- och sjukvård bygger
på komplex kunskap, att vård och omsorgsforskning har egna
problem med revir och bristande förståelse för varandras kultur,
språk m.m. och att forskningsområdet har stora behov av gränsöverskridande
kunskap samt en kultur som befrämjar arbetssätt
som tillämpas inom forskarskolan. Till den första omgången sökte
156 studenter och 18 antogs. I gruppen ingick då designvetare,
humanist, statsvetare, psykolog, folkhälsovetare, sjuksköterskor,
arbetsterapeuter och sjukgymnaster, en sammansättning som
185