SOU - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

SOU 2004:27 Doktorsutbildningen som process Detta exempel visar också på ett annat viktigt faktum – en samlad antagning förutsätter samlade resurser. Det är önskvärt att externa projektmedel som ska användas för studiefinansiering läggs i en gemensam pott och en samlad antagning görs. En sådan hantering försvåras om det inte finns en tillräcklig basresurs för forskarutbildning på de direkta statsanslagen som är oberoende av enskilda projektanslag. I en ny doktorsutbildning ska samlade antagningstillfällen vara regel. En bestämmelse bör skrivas in i Högskoleförordningen om att platser på doktorsutbildningen ska utlysas nationellt. Hur ofta detta sker måste kunna variera beroende på olika ämnens och högskolors förutsättningar, men vi menar att en gång per år eller termin bör vara lämpligt. 7.2.3 Urvalskriterier ska preciseras Kriteriet för urval har alltsedan 1969 varit förmågan att tillgodogöra sig forskarutbildningen. UHÄ hade preciserat detta i ett antal generella kriterier för urval, bl.a. resultat från fördjupningskurser och självständiga arbeten, mogenhet, självständighet och speciella kunskaper och färdigheter som kan underlätta studierna. Andrénska utredningen bedömde dessa kriterier som tillfyllest på central nivå, men menade att grunderna för urval borde preciseras ytterligare på lokal nivå. 7 I förarbeten till nu gällande högskoleförordning framhölls vikten av att ”de ansvariga klart anger vad som skall vara av betydelse när man bedömer förmågan att tillgodogöra sig och fullfölja forskarutbildningen och vad som ligger till grund för graderingen av denna förmåga.” 8 Enligt 8 kap. 7 § HF ska föreskrifter om urval anges i den allmänna studieplanen. Vi har tagit del av ett antal sådana och kan konstatera att ofta återges bara högskoleförordningens formulering om förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildning. Av svaren från universitet och högskolor framstår dock kriterier som i nivå motsvarar UHÄ:s tidigare kriterier som det vanligaste. De flesta framhåller då självständiga arbeten/uppsatser som den viktigaste urvalsgrunden. Projektbeskrivning, avhandlingsskiss m.m. nämns nästan lika ofta som en viktig urvalsgrund. Även intervjuer är vanligt förekommande, och arbetslivserfarenhet nämns i några fall. 7 SOU 1981:29, Forskningens framtid: Forskning och forskarutbildning i högskolan 106. 8 Prop. 1992/93:1 om universitet och högskolor – Frihet för kvalitet 50−51. 167
Doktorsutbildningen som process SOU 2004:27 Det förekommer också att forskningsprofiler och handledarnas kompetensområde samt möjligheten till studiefinansiering nämns som urvalskriterier. Med samlade antagningstillfällen kan förväntas att tydliga urvalssituationer blir mer vanliga, och att intresset för att utveckla urvalskriterier ökar. Även vid brist på sökande behövs tydliga kriterier för bedömningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen. 7.2.4 Antagning och finansiering De regler kring antagning som infördes 1998 innebar att beslut om antagning och studiefinansiering kopplades samman. Svaren från högskolorna i denna fråga ger dock uttryck för en besvärande oklarhet kring hur dessa regler ska tillämpas i praktiken. Risken för att finansieringssituationen styr urvalet på ett otillbörligt sätt är det huvudsakliga problemet. Om vissa sökande kan finansiera delar av utbildningstiden själva finns utrymme för att anta fler doktorander. Det finns då en risk för att förekomsten av egen inledande finansiering spelar en avgörande roll i urvalet. Ofta finns lokala regelverk kring detta. På vissa håll görs en strikt rangordning vid en samlad antagning och en sökande kan inte bli antagen om hon eller han rangordnats lägre än sökande som inte kan antas på grund av brist på finansiering. Något vanligare är att sökande med egen finansiering prövas på samma grunder som de doktorander som ges studiefinansiering, men antas utan att de behöver vara mer kvalificerade än sökande som inte kunnat antas. Möjligheterna att lösa problem med egen finansiering vore att antingen begränsa antagningen till dem som kan ges reguljär studiefinansiering för hela studietiden, eller att frikoppla antagning från finansiering, genom att avskaffa kravet på studiefinansiering vid antagning. Vi vill inte förorda något av de alternativen. Att låta doktorander söka studiefinansiering i konkurrens sedan de väl antagits riskerar att åter leda till en kö av ofinansierade doktorander, med längre studietider och en osäkrare situation för doktoranderna som följd. Att helt förbjuda annan finansiering än anställning som doktorand skulle skapa olyckliga låsningar. Det torde bli en svår gränsdragning att säkerställa att egen finansiering inte blir ett urvalskriterium. En samlad antagning med en rangordning av alla sökande ger de bästa förutsättningarna för 168
Page 1 and 2: 6 Den nya examensstrukturen Forskar
Page 3 and 4: SOU 2004:27 Den nya examensstruktur
Page 19 and 20: Doktorsutbildningen som process SOU
Page 23: Doktorsutbildningen som process SOU
Page 39 and 40: Forskarskolor SOU 2004:27 utsagor v
Page 41 and 42: Forskarskolor SOU 2004:27 doktorand
Page 43 and 44: Forskarskolor SOU 2004:27 speglar s
Page 45 and 46: Forskarskolor SOU 2004:27 8.4.2 Vil
Page 47 and 48: Forskarskolor SOU 2004:27 Det är i
Page 49 and 50: 9 Doktorandens studievillkor I kapi
Page 51 and 52: SOU 2004:27 Doktorandens studievill
Page 65 and 66: 10 Arbetslivet efter doktorsexamen
Page 67 and 68: SOU 2004:27 Arbetslivet efter dokto
Page 75 and 76:
SOU 2004:27 Arbetslivet efter dokto
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Jämställdhet SOU 2004:27 intryck
Page 95 and 96:
Jämställdhet SOU 2004:27 En samma
Page 97 and 98:
Jämställdhet SOU 2004:27 Detta ä
Page 99 and 100:
Jämställdhet SOU 2004:27 11.4 Öv
Page 101 and 102:
Jämställdhet SOU 2004:27 kvinnor
Page 103 and 104:
12 Internationalisering och mobilit
Page 105 and 106:
SOU 2004:27 Internationalisering oc
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
Page 119 and 120:
Examensrätt och vetenskapsområden
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
När kan förslagen genomföras SOU
Page 135 and 136:
När kan förslagen genomföras SOU
Page 137 and 138:
Litteratur och referenser SOU 2004:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145:
show all

SOU - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?