Den obligatoriska svenskan i Finland - en historisk analys
Den obligatoriska svenskan i Finland - en historisk analys
Den obligatoriska svenskan i Finland - en historisk analys
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att försöka få till stånd <strong>en</strong> kompromiss likt d<strong>en</strong> Uosukain<strong>en</strong> föreslog<br />
– m<strong>en</strong> klandrade i samma andedrag honom för att ha vänt kappan och<br />
i pl<strong>en</strong>um med tanke på det förestå<strong>en</strong>de riskdagsvalet ändå så kraftigt<br />
hade försvarat tvåspråkighet<strong>en</strong> och sv<strong>en</strong>skundervisning<strong>en</strong>. Både Hbl<br />
och Jörn Donner själv undrade på självständighetsdag<strong>en</strong> om detta var<br />
”sista strid<strong>en</strong>”, eller om frågan skulle dyka upp på nytt i lämpliga sammanhang.<br />
Enligt Donner var <strong>sv<strong>en</strong>skan</strong> hur som helst <strong>en</strong> oundgänglig<br />
bro via Nord<strong>en</strong> till Europa: med dålig <strong>en</strong>gelska kommer man ändå inte<br />
långt i mera seriösa sammanhang (jfr. sign. Bix i Vbl 18.4.1967).<br />
7. Sv<strong>en</strong>skan och finskan i gymnasiet<br />
och i stud<strong>en</strong>texam<strong>en</strong><br />
F r.o.m. slutet av 1970-talet har hälft<strong>en</strong> av årskullarna i grundskolan,<br />
med vissa fluktuationer, gått vidare till gymnasiet, av<br />
återstod<strong>en</strong> mellan 30 och 40 % till yrkesutbildning. Rest<strong>en</strong> av<br />
årskull<strong>en</strong> har i förvärvslivet eller s<strong>en</strong>are som vuxna – detta gäller<br />
naturligtvis särskilt sv<strong>en</strong>skspråkiga – ev<strong>en</strong>tuellt haft möjlighet att<br />
förkovra sig i det andra inhemska språket. I gymnasiet har mängd<strong>en</strong><br />
studier för A-<strong>sv<strong>en</strong>skan</strong>, som alltså berör bara ca 10 proc<strong>en</strong>t av<br />
eleverna, kunnat hållas någorlunda konstant i jämförelse med läroverkstid<strong>en</strong>,<br />
m<strong>en</strong> för B-<strong>sv<strong>en</strong>skan</strong>s del har d<strong>en</strong> liksom i grundskolan<br />
minskat. Det allt större antal skrib<strong>en</strong>ter som väljer att avstå från<br />
provet i sv<strong>en</strong>ska i stud<strong>en</strong>texam<strong>en</strong> studerar under gymnasietid<strong>en</strong><br />
sannolikt bara de fem <strong>obligatoriska</strong> kurserna. De som avlägger provet,<br />
studerar vanlig<strong>en</strong> mera, särskilt om de är så intresserade att de<br />
valt A-sv<strong>en</strong>ska, m<strong>en</strong> tyvärr finns det ing<strong>en</strong> samlad statistik av kursantalet<br />
för alla, alltså också för dem som väljer bort <strong>sv<strong>en</strong>skan</strong>. 36<br />
Vad kravnivån i stud<strong>en</strong>texam<strong>en</strong>sprov<strong>en</strong> i sv<strong>en</strong>ska beträffar stod A-<br />
och B-nivån för gymnasisterna i början på 1980-talet ganska nära varandra.<br />
Flera delar, också uppsatsrubriker och bedömningskriterierna<br />
för uppsatserna var gem<strong>en</strong>samma, m<strong>en</strong> med tid<strong>en</strong> har både prov<strong>en</strong>s<br />
innehåll och krav<strong>en</strong> på A- och B-nivå differ<strong>en</strong>tierats, och resultat<strong>en</strong><br />
har särskilt för B-<strong>sv<strong>en</strong>skan</strong>s del småningom blivit allt sämre. I nationalspråksrapport<strong>en</strong><br />
(utk.) kommer att visas hur stud<strong>en</strong>texam<strong>en</strong>snämnd<strong>en</strong><br />
i d<strong>en</strong> s.k. relativa slutbedömning<strong>en</strong> under <strong>en</strong> tolvårsperiod<br />
(från 1998 till 2009) ofta har varit tvung<strong>en</strong> att sänka poänggränserna<br />
36 Magma pm 1 37
Change language