Den obligatoriska svenskan i Finland - en historisk analys

48) Den tiden fastslogs examensstrukturen skilt i förordning för varje ämnesområde
(fakultet).
49) Vid högskolorna kan man genom studier el. dyl. ganska lätt få dispens från språkproven
(intyg över ersättande prestationer), men på skolnivå har man i det längsta
dragit sig för att med hänvisning till respektive dispensparagrafer befria från den
obligatoriska språkundervisningen.
50) Där ingår förutom ett skrivprov och ett muntligt förhör även hör- och textförståelsedelar,
och examenstillfällena är långa och begränsade till antalet.
51) År 1995 gällde det finskans särställning det s.k. fria nivåvalet, obundenhet till
lärokursen på vissa villkor, som ansågs kunna leda till en allmän nivåsänkning.
År 2004 var det tal om ett särskilt prov för s.k. modersmålsinriktad finska (eller
svenska) för tvåspråkiga elever, ett välmotiverat initiativ som dock inte Undervisningsministeriet
förmåddes svälja samtidigt med de andra känsliga reformerna.
52) Denna sak betonades i språklagsreformen, därför att bolagiseringen av samhällstjänsterna,
t.ex. posten och eldriften, blivit allt allmännare. Om samhällsservicen
utackorderas till affärsverk, gäller de språkliga rättigheterna och skyldigheterna
även dessa.
53) Enligt modern motivationsteori är den personliga övertygelsen om att det som
skall läras in är nödvändigt, nyttigt och intressant samt självförtroendet (självbilden)
avgörande för framgången.
54) Kiepo-projektet måste tyvärr lämnas därhän med detta ena omnämnande. Det
verkar inte tills vidare kunna leda till andra myndighetsåtgärder än de som
nämns i det nya timfördelningsförslaget. I själva verket var det ett mycket stort
och ambitiöst projekt, som på ett högskoleinitiativ utredde språkundervisningens
villkor och behovet av ett mångsidigare språkprogram på skolnivå i Finland i
liknande syfte som Språkprogramkommittén 1978. I slutrapporten granskas styrkor
och svagheter hos fem olika tänkbara modeller för ett bredare språkutbud
i grundskolan. Av dem skulle svenskan i praktiken bli valfri i två (Luukka &
Pöyhönen, s. 194–201).
Litteratur och källor
I förteckningen har upptagits även några andra verk än källorna av
allmänt intresse med tanke på ämnet. De viktigaste statliga kommittébetänkandena
och propositionerna nämns i slutet, men lagarna, och
förordningarna och tidningsartiklarna anges i texten och notapparaten
i respektive sammanhang. Riksdagsprotokollen är angivna med datum
och årtal i riksdagshandlingarna.
Cavonius, Gösta (1978): Från läroplikt till grundskola. SLS 492. Borgå.
Collinder, Björn (1935): Språkstrid och nationalitetskamp i Finland. Studentföreningen
Verdandis småskrifter nr 378. Bonniers, Stockholm.
Geber, Erik (2002): Frihet och tvång i folkskolans och grundskolans läroplaner.
Ingår i Skolhistoriskt arkiv nr 27, s. 1–63.
Geber, Erik (2003): Tradition och förnyelse i gymnasiets läroplaner. Skolhistoriskt
arkiv nr 29, s. 31–115. Helsingfors.
Geber, Erik (2005): Det finländska gymnasiets innehåll – stöpt i decennier. Skolhistoriskt
arkiv nr. 30, s. 78–140. Helsingfors.
Geber, Erik (2009): Sverigebilden i de finländska läroböckerna under självständighetstiden.
Skolhistoriskt arkiv nr. 32. Helsingfors.
Geber, Erik & Lojander-Visapää, Catharina (2007): De svenska gymnasierna i
Finland. En lägesanalys. Utbildningsstyrelsen. Helsingfors. (Innehåller bl.a. en
analys av studentexamensresultat).
Herberts, Kjell & Landgärds, Ann-Sofi (1992): Tvång eller privilegium. Debatten
[1990] om obligatorisk svenskundervisning i den finska grundskolan. IFS:s
forskningsrapport nr 17/1992. Vasa.
Höckerstedt, Leif (2006): Fuskfinnar eller östsvenskar. Söderströms, 2000.
(Andra upplagan, 2006). Helsingfors.
Iisalo, Taimo m.fl. (1979): Suomen peruskoulun synty ja toteutuminen. Turun
yliopiston kasvatustieteellisen laitoksen julkaisuja A 5. Turku.
Kaarninen, Mervi & Kaarninen, Pekka (2002): Sivistyksen portti. Ylioppi- Ylioppi-
lastutkinnnon historia. Otava. Helsinki.
Kantelinen, Ritva (1995): Ruotsin kielen opiskelumotivaatio ammatillisessa koulutuksessa.
Joensuun yliopiston kasvatustieteellisiä julkaisuja n:o 21. Joensuun
yliopisto. Joensuu.
76 Magma pm 1 77