Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

More documents

Recommendations

Info

där 78 anläggningar fick bidrag första året. Bland studiens 92 respondenter fanns både anläggningar som fått bidrag från RF, och de som inte fått bidrag, representerade. Skolmiljön var den vanligaste platsen för anläggningen, men varken bostadsområden eller i anslutning till idrottsförening var ovanliga. Belyst konstgräsplan med fotbollsmål, och basketbollkorgar förekom på över hälften av näridrottsplatserna i undersökningen. Däremot var t ex frisbeegolfbana, höjdhoppsställning, vippgunga, bangolf och rutschkana ovanliga inslag och förekom i mindre än 10 procent av fallen. Den genomsnittliga kostnaden för anläggandet av näridrottsplatser var ca 1 600 000 kr men spännvidden var stor. Den billigaste angavs kosta 30 000 kr och den dyraste 20 000 000 kr. Kommunen var den vanigast förekommande aktören vid planeringen av näridrottsplatsen. Ungefär en femtedel av anläggningarna hade ett förbud mot organiserad verksamhet i form av föreningsanknutna träningar. Typanvändaren av näridrottsplatsen var en pojke i högstadieåldern som inte var ombytt och som inte har någon särskild utrustning med sig. Bland flickorna uppgav två tredjedelar att de överhuvudtaget inte har använt anläggningen, att jämföra med hälften av pojkarna. Endast en idrottsaktivitet, nämligen fotboll, utövades ibland, ganska ofta och ofta av mer än hälften av eleverna. Majoriteten av eleverna vid den näraliggande skolan uppgav att de aldrig använde näridrottsplatsen. I relation till andra specifika aktiviteter under rasttid kan det konstateras att betydligt fler elever besökte biblioteket än näridrottsplatsen. Det ska dock påpekas att det skett en väsentlig uppgång av fysisk aktivitet på skolgården efter det att näridrottsplatsen byggts. Även fritidsanvändningen av näridrottsplatsen visar ett könsuppdelat mönster. Medan 12 procent av pojkarna var flitiga användare av näridrottsplatsen under lediga dagar gällde detta endast 3 procent av flickorna. Det visade sig också att elever som ägnade sig åt föreningsidrott i betydligt högre grad använde näridrottsplatsen under kvälls- och helgtid än icke föreningsidrottande skolungdomar. Den studerade näridrottsplatsen i norr tycks inte ha inneburit några större förändringar i barns utövande av eller förhållningssätt till idrott. Fahlén summerar; ”det kan konstateras att näridrottsplatsen i varje fall inte tycks ha skapat någon mer positiv syn på fysisk träning bland skolungdomarna generellt sett”. Näridrottsplats Öst uppfördes i anslutning till en fritidsgård. Även här var typanvändaren av näridrottsplatsen en pojke i högstadieåldern som inte var ombytt och som inte hade någon särskild utrustning med sig. Aktiviteterna dominerades av fotboll. Här kunde dock positiva förändringar iakttas som kunde kopplas ihop med näridrottsplatsens tillkomst nämligen att andelen som åkte skridskor och sysslade med annan idrott hade ökat. Under fritid visade det sig att mer än hälften inte alls använde näridrottsplatsen medan en tredjedel använde den mer frekvent. Här fanns stora könsskillnader. Helt lediga dagar användes den mycket ofta av 26 procent av pojkarna och av 5 procent av flickorna. Vissa mindre förändringar beträffande fritidsvanor kunde iakttas efter det att näridrottsplatsen byggts. Det var något fler som tyckte att det var mycket roligt att träna och andelen som börjat i en idrottsförening hade ökat något. Här ska dock uppmärksammas att undersökningsgruppen inte var densamma vid undersökningstillfällena. Andelen barn bland icke föringsidrottande, som hade planer på att bli medlem i någon idrottsförening, var också ungefär densamma vid båda undersökningstillfällena. Fahlén konstaterar: ”Det enda som kan sägas är att de förväntningar om att näridrottsplatsen skall ge impulser till ett ökat föreningsidrottande ännu så länge har kommit på skam”. Det ska dock påpekas att det var färre barn som upplevde svårigheter och hinder med att träna på fritiden vid andra undersökningstillfället Diskussion: Här påpekas bl a att det kan finnas en risk med att föreningslivet får inflytande på näridrottsplatsernas utformning eftersom det inte är troligt att de barn som står utanför idrotten har samma förutsättningar, preferenser och behov som de föreningsanslutna. Fahlén påpekar också att näridrottsplatsen är långt ifrån kravlös: ”För att få nyttja näridrottsplatsen ställs krav på grupptillhörighet, ålder, kön och en kompetens i själva utövandet, krav som är minst lika om inte mer utslagsgivande än de krav på prestation som ställs i föreningsidrottens aktiviteter och i idrottsundervisningen” Den till synes oreglerade verksamheten som mycket reglerad och gynnar de äldre idrottsaktiva pojkarna. Dessa s k multianläggningar blir i praktiken enidrottsanläggning, nämligen fotboll. Själva egenorganiseringen och därmed frånvaron av ledare verkar bidra till exkluderingen av de svagare grupperna. Då ett av de främsta inkluderingskriterierna är de färdigheter och kunskaper som tillmäts betydelse av gruppen i den aktuella aktiviteten är det de individer som besitter dessa färdigheter och kunskaper som har makten över inkludering och exkludering. Satsningen på inaktiva löper alltså Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 20
på det här sättet en risk att bli en förstärkning av satsningen på dem som redan är aktiva Kommentar: Rapporten är omfattande, innehållsrik och välskriven och bidrar med ett väsentligt kunskapstillskott. De reflektioner och perspektiv som omgärdar resultaten förstärker detta intryck. En skönhetsfläck är dock att inga statistiska beräkningar genomförts viket medför att även mindre differenser, som säkerligen kan tillskrivas slumpens inflytande, uppmärksammas. Detta förtar dock inte studiens centrala innehåll och man kan i likhet med författaren fråga sig om det ens är möjligt att inrätta platser för spontan aktivitet eller om t o m själva inrättandet i sig kan bli en kontraproduktiv stimulans. Projekttitel: Handslaget: Idrottens samverkan med skolan: En utvärdering av Hallandsmodellen Författare: Hansi Hinic, Rauni Hannula och Urban Johnson, Halmstad högskola Projekt nr: 2007:10 Område: Ökat samarbete med skolan Syfte och frågeställningar: Projektets syfte är att utvärdera handslagssatsningen ”samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan” i Hallands län enligt Hallandsmodellen med hjälp av följande frågeställningar 1. Hur har personal på skolorna uppfattat handslagsprojektet enligt Hallandsmodellen? 2. Hur har personal från idrottsföreningar uppfattat handslagsprojektet enligt Hallandsmodellen? 3. Hur har eleverna uppfattat handslagsprojektet och de aktiviteter som de deltagit inom ramen för projektet? 4. Skiljer sig elever som deltagit i handslagsprojektet från dem som inte deltagit i handslagsprojektet på variabler såsom attityd till idrottsämnet i skolan, fysisk aktivitet under skoltid och fritid. Bakgrund och teoretisk referensram: I bakgrunden pekas på idrottens positiva effekter där särskilt den fysiska aktivitetens betydelse för hälsotillståndet lyfts fram. Vidare redovisas tidigare samarbetsprojekt mellan Högskolan i Halmstad och Hallands idrottsförbund. En modell för ansöknings- och redovisningsförfarande – den s k Hallandsmodellen – presenteras och som i korthet går ut på att en skola och idrottsförening kommer överens om formerna för ett samarbete, varefter en ansökan lämnas in från föreningen. Verksamheten har bl a inneburit aktiviteter under lektionstid med närvarande lärare, föreningsledda rastaktiviteter och aktiviteter i anslutning till skoldagen med fokus på elever som inte ägnar sig åt idrott på fritid. För övrigt anges ingen teoretisk referensram. Genomförande: 194 kontaktpersoner från olika skolor i Halland, 126 kontaktpersoner från idrottsrörelsen samt 213 elever, 110 i en s k aktivtetsgrupp och 103 i en s k icke aktivitetsgrupp, besvarade frågeformulär. Samtliga föreningar och skolor fanns registrerade på Hallands idrottsförbund. 300 kr ersättning per timme utgick till de föreningar som utfört handslagsaktiviteter. Resultat: Cirka 90 procent av alla skolor i Halland deltog i någon form av handslagsaktivitet under år 1-4, vilket innebar att ca 25 000 elever berördes. Ca hälften av skolornas representanter ansåg att den fysiska aktiviteten bland barnen ökat. En tredjedel hade handslagsaktiviteter en gång per vecka och 40 % någon enstaka gång. En tredjedel ansåg vidare att de mindre aktiva eleverna blivit mer aktiva och lika många tyckte att eleverna fortsatt att vara aktiva på fritid tack vara handslaget. Ungefär lika stor andel framhöll också att handslagssatsningen inneburit att de som inte deltog i de ordinarie idrottslektionerna blivit aktiverade. Överlag ansåg idrottsföreningarnas representanter att kontakterna med skolornas elever varit positiv. 70 procent hade inte upplevt några som helst problem i samarbetet med skolorna. Bland övriga nämndes bl a bristande engagemang hos skolans personal, informationsbrist, stökiga elever samt brist på närvaro. Drygt 50 procent uppgav att de kunnat rekrytera nya medlemmar. En stor majoritet ville också fortsätta samarbetet med skolorna. Handslagsmedlen hade framförallt använts till föreningens verksamhet, arvodering av handslagsledare och inköp av utrustning. En stor majoritet av eleverna i aktivitetsgruppen hade en positiv uppfattning om idrottsföreningens verksamhet i skolan. I jämförelse med dem som inte ingick i någon aktivitetsgrupp, men som gick på samma skola, önskade de i högre utsträckning mer idrott på schemat, utförde i större utsträckning aktiviteter som ledde till andfåddhet samt menade att det fanns bättre möjligheter att aktivera sig under rasterna. Det motsatta Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 21
Page 1 and 2: Forskning om Handslagets genomföra
Page 3: Forskning om Handslagets genomföra
Page 7 and 8: 1. Inledning Statens stöd till idr
Page 9 and 10: genomfördes med hjälp av veckobre
Page 11 and 12: Projekttitel: Etnicitet och kulture
Page 13 and 14: senterade och där ledarna inte had
Page 15 and 16: Författarna tolkar dessa resultat
Page 17 and 18: och ”modeller för verkligheten
Page 19: anordnade bl a skötarkurser, säke
Page 23 and 24: lästs och analyserats med avseende
Page 25 and 26: osynlig i de pojkdominerade idrotte
Page 27 and 28: Projekttitel: Handslaget - ett soci
Page 29 and 30: ansats. När det gällde verksamhet
Page 31 and 32: anpassad fysisk aktivitet är i huv
Page 33 and 34: Diskussion: Här framhålls att man
Page 35 and 36: arnen. Vidare var syftet också att
Page 37 and 38: ialet ät litet, och täcker endast
Page 39 and 40: initierats under det senaste decenn
Page 41 and 42: en på ”prova på verksamhet” r
Page 43 and 44: efter hand blivit bättre. Uppenbar
Page 45 and 46: anläggningen, att jämföra med h
Page 47 and 48: Det finns också klyftor mellan oli
Page 49: En halv procent av handslagsmedlen

Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?