Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

genomfördes med hjälp av veckobrev eller muntlig
information. Eleverna var inte delaktiga vid
planeringen av aktiviteterna. Ej heller föräldrarna
var, med något undantag, involverade. I vissa
fall kände inte föräldrarna till aktiviteterna. Det
gällde särskilt aktivteter av ”prova på – verksamhet”
eller projekt som helt och hållet var integrerade
i skolschemat. Någon särskild satsning på de
inaktiva eleverna gjordes inte.
Handslagssatsningen innebar en exponering av
föreningens verksamhet som från föreningshåll
upplevdes mycket positivt (indirekt för medlemsrekrytering).
Med hjälp av medelstillskottet
kunde föreningarna bl a förbättra anställningsförhållanden
bland del- och heltidsanställda tränare.
Ingen förening hade gjort någon medveten
satsning som direkt riktas mot gruppen inaktiva.
Handslaget kom i flera fall att innebära en hjälp
till skolans profilering, med syftet att göra
skolan konkurrenskraftig för att locka till sig
flera elever, och också en hjälp vid personal- och
lokalbrist.
När det gällde den upplevda effekten angav
samtliga föreningsrepresentanter att Handslaget
lett till en ökade medlemsrekrytering, även om
ingen statistik förts. Från skolans sida hade man
svårare för att peka på någon direkt effekt.
En omfattande del av resultatet berör intervjuer
med fysiskt inaktiva elever, varför man är fysiskt
inaktiv, vilka hinder som finns och vad som
skulle behövas för att öka den fysiska aktivitetsnivån.
Kommentarer: Studien visar att handslagssatsningen
initierat en rad samverkansprojekt mellan
idrottsrörelse och skola, där man från båda håll
företrädesvis rapporterat positiva erfarenheter.
Vad denna verksamhet konkret innehållit, och
till vilka den riktats, framgår ej. Det omfattande
resultatavsnittet med fokus på fysiskt inaktiva
eleverna bidrar i sig med intressant kunskap om
dessa ungdomars tankar och livssituation men
ger inget kunskapstillskott om, och i så fall hur,
handslagssatsningen haft någon effekt på deras
aktivitetsnivå. Det förs heller ingen diskussion i
denna sak utan man konstaterar att ingen av de
studerade föreningarna gjort någon medveten
satsning, som direkt syftar till att nå gruppen
fysiskt inaktiva. Denna iakttagelse framstår ur
utvärderingssynpunkt som ett av rapportens
viktigaste bidrag.
Projekttitel:
Arenors lokalisering, betydelse och användning.
En studie av Handslaget finansierade
arenor i Malmö
Författare:
Karin Book, Malmö högskola
Projekt nr:
2007:2
Område:
Öppna dörrarna för fler
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien
var att (1) studera och analysera vad ungdomar gör
på sin fritid, var de gör detta och hur de transporterar/förflyttar
sig mellan olika platser/aktiviteter.
(2) Vidare var syftet att utifrån det mönster
som växer fram analysera några av Handslaget
(del)finansierade näridrottsplatser. Fokus ligger
bland annat på lokalisering, utformning och
innehåll. (3) Ett tredje syfte var att studera näridrottsplatserna
som en del av den fysiska miljö de
befinner sig i. I detta sammanhang lades vikt vid
vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar
hur, och i vilken omfattning, ungdomar använder
sin närmiljö och anläggningar i denna.
Bakgrund och teoretisk referensram: I
bakgrunden betonas den fysiska miljöns betydelse
för fysisk aktivitet och där tidigare forskning
redovisas. Här utvecklas också en teoretisk
referensram där samspelet mellan individuella
faktorer, byggd miljö och fysisk aktivitet belyses
där begreppen närhet, tillgänglighet, trygghet,
attraktivitet och användbarhet lyfts fram.
Genomförande: Tre näridrottsplatser i Malmö
studerades; Rörsjöskolan, Nya Stenkulaskolan
och Örtagårdsskolan. Det empiriska materialet
insamlades genom fältstudier på och omkring de
aktuella idrottsplatserna, kartstudier, samtal med
brukare på plats, samtal med planerare och andra
som på olika sätt varit inblandade i processen,
samtal med en ansvarig för en idrottsförening,
dokumentstudier, mailkorrespondens med rektorerna
och andra ansvariga på tre utvalda skolor,
som låg nära de utvalda idrottsplatserna. Vidare
fick eleverna i två utvalda klasser vid varje skola
vid två tillfällen besvara en enkät om fritidsvanor
samt skriva dagbok över fyra dagar. Totalt deltog
125 elever i sex klasser i undersökningen vid första
datainsamlingen varvid 337 fritidsdagböcker
inkom. Vid andra datainsamlingstillfället deltog
eleverna i tio klasser i de tre utvalda skolorna.
184 elever besvarade ett frågeformulär.
Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning
9