Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

More documents

Recommendations

Info

nala skillnader i innehåll och utformningen av projekten. Efter projektens slut var det dock bara ett fåtal projekt som hade förslag om ett fortsatt arbete med denna inriktning. Inrapporteringen till RF:s databas stämde inte alls överens med det faktiska antalet genomförda projekt, vilket pekar på att registreringssystemet måste stramas upp. Anvisningarna om hur specialidrottsförbunden skulle organisera administration och hantering av föreningarnas projektansökningar och rapporter var också knapphändiga. Studien hade inte som syfte att besvara frågan om det drogförebyggande arbetet haft någon effekt på användningen av t ex alkohol och tobak. En sådan studie skulle kräva ett helt annat och longitudinellt upplägg. Huruvida idrottsrörelsen har varit framgångsrik med sina insatser i sådant avseende går därför inte att uttala sig om. Studien ger ändå en god överblick över de insatser som genomförts, och pekar på vissa brister i den administrativa hanteringen, och kan därför utgöra en bra plattform för fortsatta satsningar. Hålla tillbaka avgifterna (nr 17) Inom detta område fanns också endast ett projekt. Även om många frågor av självklara skäl måste lämnas obesvarade görs här många intressanta iakttagelser och problematiseringar. Författarna menar bl a ”att hålla tillbaka kostnaderna” vore en mer adekvat etikett då det i grunden handlar om att skapa en ekonomisk effektiv balans mellan intäkter och kostnader. De erhållna projektmedlen i föreningarna hade uppenbarligen kommit till användning. Endast sex procent hade kunnat fullfölja sin ursprungliga plan om medel inte erhållits. Två huvudstrategier kunde urskiljas när det gällde medlens användning. Antingen hade medlen gått till långsiktiga satsningar för att på ett strategiskt sätt bearbeta ekonomiskt/administrativa problem eller också hade de använts till att bekosta operativ verksamhet som aktiviteter (läger mm) eller som kostnadsteckning för utgifter (som hyror mm) och materielinköp. Närmare tre fjärdedelar av ledarna ansåg att kostnaderna hade en hämmande effekt på nyrekrytering. Hälften ansåg också att man nu hade lyckats rekrytera fler medlemmar. Material och utrustning var bland de mest betungande kostnaderna följt av hyror för lokaler och tränings- och tävlingsverksamhet. Förutsättningarna för att bedriva verksamheten var mer betungande än verksamheten själv. Närmare hälften av respondenterna angav att aktivitetsstödet var en av de tre viktigaste inkomstkällorna följt av medlemsavgifter och sponsorer. Bingo och bingolotto hade en relativt liten betydelse. Rapporten visar också att man från RF:s sida inte varit tillräckligt tydlig i sina direktiv för projektansökningar. I framtida satsningar bör man skilja mellan att söka bidrag för å ena sidan investeringar i kapitalvaror och punktinsatser och å den andra sidan strategiska satsningar för att utveckla kunskap för idrottsrörelsens framtida ekonomiska arbete. Om inga ansträngningar görs i det senare avseendet är det i högsta grad tveksamt om insatserna på sikt är kostnadseffektiva. Näridrottsplatser (nr 2 och 9) Det finns två relativt omfattande projekt, som har näridrottsplatsen som studieobjekt. I RF:s egen förteckning över fördelade bidrag noterades 111 anläggningar i landet, där 78 anläggningar fick bidrag första året. Bland studiens (nr 9) 92 respondenter fanns både anläggningar som fått bidrag från RF, och de som inte fått bidrag, representerade. Skolmiljön var den vanligaste platsen för anläggningen, men varken bostadsområden eller i anslutning till idrottsförening var ovanliga. Belyst konstgräsplan med fotbollsmål, och basketbollkorgar förekom på över hälften av näridrottsplatserna i undersökningen. Däremot var t ex frisbeegolfbana, höjdhoppsställning, vippgunga, bangolf och rutschkana ovanliga inslag och förekom i mindre än 10 procent av fallen. Kommunen var den vanligast förekommande aktören vid planeringen av näridrottsplatsen. Ungefär en femtedel av anläggningarna hade ett förbud mot organiserad verksamhet i form av föreningsanknutna träningar. Merparten av anläggningarna kunde således idrottsföreningarna utnyttja. Den vanligast förekommande aktiviteten var fotboll vilket inte är att förvåna då anlagda fotbollsplaner, som nämnts ovan, var vanligt förekommande. Typanvändaren av näridrottsplatsen var en pojke i högstadieåldern som inte var ombytt och som inte har någon särskild utrustning med sig. I en studie uppgav två tredjedelar av flickorna att de överhuvudtaget inte hade använt Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 44
anläggningen, att jämföra med hälften av pojkarna. Majoriteten av eleverna vid den näraliggande skolan uppgav att de aldrig använde näridrottsplatsen. I relation till andra specifika aktiviteter under rasttid kan det konstateras att betydligt fler elever besökte biblioteket än näridrottsplatsen. Det visade sig också att elever som ägnade sig åt föreningsidrott i betydligt högre grad använde näridrottsplatsen under kvälls- och helgtid än icke föreningsidrottande skolungdomar. Någon ökad tillströmning till idrottsföreningarna kunde dock inte förmärkas. Vid en av de studerade näridrottsplatserna kunde stora könsskillnader iakttas. Helt lediga dagar användes den mycket ofta av 26 procent av pojkarna och av 5 procent av flickorna. Å andra sidan visade en annan studie av en multisportarena att de könsmässiga skillnaderna var betydligt mindre. Förklaringen till detta torde vara att det just är en spontanidrottsplats och lättillgänglig för spontan aktivitet. Denna arena är belägen i ett lugnt område som nås relativt lätt av många i området. Arenan tycks vara en del av ungdomarnas vardag och lätt att uppehålla sig vid på väg hem från skolan. Näridrottsplatsens utformning tycks med andra ord vara central för användandet. Om före- ningslivet får ett stort inflytande över näridrottsplatsernas utformning är det inte troligt att de barn som står utanför idrotten lockas att delta. De har inte samma förutsättningar, preferenser och behov som de föreningsanslutna. Man skulle också kunna påstå att genom idrottsplatsens utformning så skrivs också den förväntade aktiviteten in. Finns en fotbollsplan med mål eller en basketplan med korgar är aktivitetsformerna givna. Näridrottsplatsen ställer i detta fall krav på grupptillhörighet, ålder, kön och en kompetens i själva utövandet, som är minst lika, om inte mer, utslagsgivande än de krav på prestation som ställs i föreningsidrottens aktiviteter eller i idrottsundervisningen. Den till synes oreglerade verksamheten blir i själva verket reglerad och gynnar de äldre idrottsaktiva pojkarna. Dessa s k multianläggningar blir i praktiken fotbollsanläggningar om inte särskilda arrangemang vidtas. Själva egenorganiseringen och därmed frånvaron av ledare kan med andra ord bidra till exkluderingen av de svagare grupperna. Då ett av de främsta inkluderingskriterierna är de färdigheter och kunskaper som tillmäts betydelse av gruppen i den aktuella aktiviteten är det de individer som besitter dessa färdigheter och kunskaper som har makten över inkludering och exkludering. Satsningen på inaktiva löper alltså på det här sättet en risk att bli en förstärkning av satsningen på dem som redan är aktiva Den fråga som måste ställas är hur näridrottsplatsen skall utformas så att inte själva inrättandet i sig blir en kontraproduktiv åtgärd som motar bort dem som man främst ville nå, nämligen de inaktiva. Genus och kulturell mångfald . (nr 7, 12 och 13) Under denna rubrik sammanfattas det enda projekt som fanns med direkt inriktning mot ”satsa på flickors idrottande” samt två projekt med inriktning mot kulturell mångfald. Ett av dessa hade ”öppna dörrarna för fler” som rubrik och ett hade erhållit medel från ”speciella insatser”. Anledningen till att de sammanfogats i denna redovisning är att de i flera avseenden identifierar samma typ av problematik. I en analys av inkomna ansökningar om att satsa på flickors idrott valdes tre idrotter ut som var pojk-/mansdominerade och tre som var flick- /kvinnodominerade. Det visade sig att bland de senare så utmålades främst tonårsflickan som problematisk. Risken fanns, menar man, att hon skulle lämna idrotten för mindre uppbyggliga aktiviteter. Som motmedel vill man arrangera andra, icke idrottsliga, aktiviteter. När det gällde flickor i de pojkdominerade idrotterna kommer yngre flickor i blickfånget. Flickorna framställs här som annorlunda. De är inte som pojkar och därför måste särskilda insatser göras, som t ex att tränarna bör ha speciella kunskaper. Det handlar således inte om att ändra idrottens utformning. Ett kritiskt perspektiv till idrottens manligt präglade normer saknas i stort sett och man uppehåller sig vid de egenskaper man menar präglar flickor. I ytterligare en analys av ansökningshandlingar, som i det fallet gällde mångfald och integration, beskrivs i merparten av projekten mottagande grupp i termer av etnicitet och som passiva mottagare som behöver kunskap. I en fjärdedel av ansökningshandlingarna vände man dock på utgångspunkten och beskriver hur idrotten behöver deltagare från en bredare mångfald för att utvecklas. Det kan även handla om att med idrotten som bas kunna bidra till att utveckla hela samhällen. Minoritetsgrupperna beskrivs fortfarande som målgrupp, men inte utifrån att dessa tillhör en passiv, svag etnisk och social kategori. Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 45
Page 1 and 2: Forskning om Handslagets genomföra
Page 3: Forskning om Handslagets genomföra
Page 7 and 8: 1. Inledning Statens stöd till idr
Page 9 and 10: genomfördes med hjälp av veckobre
Page 11 and 12: Projekttitel: Etnicitet och kulture
Page 13 and 14: senterade och där ledarna inte had
Page 15 and 16: Författarna tolkar dessa resultat
Page 17 and 18: och ”modeller för verkligheten
Page 19 and 20: anordnade bl a skötarkurser, säke
Page 21 and 22: på det här sättet en risk att bl
Page 23 and 24: lästs och analyserats med avseende
Page 25 and 26: osynlig i de pojkdominerade idrotte
Page 27 and 28: Projekttitel: Handslaget - ett soci
Page 29 and 30: ansats. När det gällde verksamhet
Page 31 and 32: anpassad fysisk aktivitet är i huv
Page 33 and 34: Diskussion: Här framhålls att man
Page 35 and 36: arnen. Vidare var syftet också att
Page 37 and 38: ialet ät litet, och täcker endast
Page 39 and 40: initierats under det senaste decenn
Page 41 and 42: en på ”prova på verksamhet” r
Page 43: efter hand blivit bättre. Uppenbar
Page 47 and 48: Det finns också klyftor mellan oli
Page 49: En halv procent av handslagsmedlen

Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?