Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

More documents

Recommendations

Info

utrymme för egna initiativ när det gäller medelstilldelning, vilket medfört att vissa förbund haft rejäla beslutsunderlag att utgå ifrån medan andra inte haft det. Det förekom också att man inledningsvis delade ut handslagsmedlen som ett förstärkt LOK-stöd. Eftersom inga anvisningar gavs fick det till följd att något förbund uteslutit vissa av de fem delområdena som icke möjliga att söka inom. Den decentraliserade ansökningsprocessen tycks dock på det hela taget ha fungerat tillfredställande och det tycks som man efter hand kommit tillrätta med problemen. Projektens temporära karaktär framstår som riskfylld om man inte samtidigt reser krav på uppgifter om hur verksamheten ska implementeras efter projektets slut. Förändringarna riskerar med andra ord att inte bli varaktiga. Handslagsprojekten tycks dock ha utgjort en viktig injektion för verksamheten, inte minst för de mindre idrotterna. Många projekt bedöms också leva kvar efter Handslagsprojektets slut. För att kunna göra en adekvat bedömning av handslagets effekter måste man dock ha ett längre tidsperspektiv och koppla samman flera projekt. I ett kortsiktigt perspektiv har inte Handslaget utmanat den ordinarie verksamheten utan kan mer karaktäriseras som ”mer av samma sak”. Den uppbyggda ”infrastrukturen” kan dock på sikt ge möjligheter till förändringar. Man framhåller också att handslagssatsningen kan ha bidragit till en ökad reflektion över den egna verksamheten, men betonar samtidigt att den förhärskande idrottskulturen, den som man är inskolad i, försvårar större förändringar. Vissa projekt har anställt projektledare och också arvoderat ledare. Dessa funktioner fanns spridda på både män och kvinnor. Informationen tyder på att idrottsföreningarna varit framgångsrika med att rekrytera nya medlemmar. Det finns uppgifter på att man lyckats rekrytera ca 15 barn/ungdomar per projekt, de flesta i åldersgruppen 9-12 år, medan andra är mer svävande i sina uppgifter. Det finns skäl att framhålla att denna skattning är svår att göra då man inte vet hur många som hade rekryterats om inte handslagssatsningen påbörjats. Det är ju i de flesta föreningar ett pågående både in- och utflöde av medlemmar. Dessutom finns det ett besvärande bortfall som gör skattningarna osäkra. Med dessa reservationer i minnet så indikerar ändå forskningsresultaten att handslagssatsningarna har haft en positiv effekt på rekryteringen av nya medlemmar. Resultatredovisningen visar att det i flera avseenden, från såväl RF, SF som från DF, funnits en otydlighet i mål och anvisningar för projektverksamheten. De administrativa funktionerna har heller inte fungerat helt tillfredställande när det gäller medelstilldelning, rapportering och utvärdering. Dokumentationen av de olika projektens innehåll och resultat har också varit mycket varierande. Den fördelningsnyckel som använts har inneburit att de stora förbunden, d v s specialidrotter med många föreningar, stort deltagarantal och omfattande LOK-stödsberättigad verksamhet, fått mest. Medlen tycks också i störst utsträckning ha hamnat i tätorter och i välbärgade kommuner. Det ovan sagda gäller en utvärdering på makronivå. När det gäller en närgranskning av hur en handslagssatsning kan fungera i en förening finner man att den ömsesidiga kommunikationen mellan ledare och barn är av stor betydelse för en framgångsrik verksamhet, liksom ledarnas förmåga till anpassning och förändring. Om däremot ledarna försöker anpassa barnen till en befintlig idrott, vilket är det vanliga förhållningssättet, förläggs problemet till barnet som ska passas in i sammanhanget på bästa möjliga sätt. Här måste barnet ha den rätta viljan och lusten att förkovra sig i den aktuella idrotten, annars fungerar det inte. I ett forskningsprojekt där en riktad satsning i huvudsak gjordes mot ungdomar med invandrarbakgrund i en kriminellt och socialt belastad stadsdel kunde flera positiva resultat noteras. I föreningen fanns inte bara fotboll utan också andra idrotter och verksamheter som bordtennis, dans, work-out, biljard och schack samt även video- och diskussionskvällar. Man hade också ett omfattande samarbete med kommunen, skolor och fritidsgårdar. Bredden i satsningen, idrottsligt, socialt och i samverkan med andra samhällsföreträdare, var av central betydelse för rekryteringen av nya medlemmar och ledare och för en positiv utveckling. Man bröt således upp från den traditionella förenings- och tävlingslogiken att satsa på idrottslig framgång. Studien uppvisade en sensationell samtidig brottsreduktion i området över de studerade åren. Även om kausaliteten mellan den igångsatta ledarutbildningen och nedgången i antal brott kan diskuteras, det kan ju finnas andra orsaker, är det värt att notera att detta hoppfulla resultat är kopplat till en omfattande social satsning där idrotten är medlet och inte målet. Sammanfattningsvis kan sägas att medelstilldelnings- och utvärderingsprocessen inte fungerat helt tillfredställande, även om förhållandena Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 42
efter hand blivit bättre. Uppenbarligen har dörrarna öppnats för fler även om det är svårt att med säkerhet slå fast omfattningen. Det är också rimligt att anta att man kan förvänta sig positiva framtidseffekter av handslagssatsningen, även om det krävs en mer systematisk uppföljning för att fastställa dessa förändringar. Det vore också önskvärt med fortsatta studier på mikronivå, i den enskilda föreningen, för att tydliggöra vad som sker i praktiken på idrottsplatsen eller idrottshallen, och samtidigt också studera vad som sker i det omgivande samhället. Avslutningsvis kan konstateras att Handlagsmedlen mestadels rönt stor uppskattning i föreningarna och att man på många håll kunnat visa upp verksamheter som varit viktiga ur den enskilda föreningens perspektiv. Ökat samarbete med skolan (nr 1, 4, 5, 6, 8, 10, 11, 18 och 20) Inom detta område återfanns nio forskningsprojekt. Idrottens samverkan med skolan har också enligt flera av rapporterna varit omfattande även om uppgifterna varierar kraftigt. I Örebro län uppgav ca hälften av lärarna att ett sådant samarbete utvecklats. I Halland uppgavs att 90 procent av alla skolor hade deltagit i någon form av handslagsaktivitet. I ett slumpmässigt urval bland skolor i fyra län, ca 80 skolor, uppgav omkring 40 procent av alla rektorer att de samverkat med idrottsrörelsen inom ramen för handslaget. Över hälften av dessa uppgav att det endast var vissa klasser som hade deltagit. I Malmö bedömer man att ungefär häften av samtliga skolor berörts av verksamheten, men här görs också det viktiga tillägget att endast 10 till 20 procent av eleverna berörts. Vilken utformning har då denna samverkan haft? En stor del av verksamheten bestod i ”prova-på verksamhet” eller någon form av information från idrottsföreningarna, d v s en slags marknadsföring av den egna föreningens verksamhet. Det finns också skolor där idrottsledarna deltagit i regelbunden schemalagd träning varje vecka och också haft huvudansvaret för den aktuella lektionen även om läraren varit närvarande. Det måste dock konstateras att informationen om hur, på vilket sätt, man genomfört denna samverkan överlag är otydlig. Föreningsrepresentanterna rapporterade övervägande positiva erfarenheter och menar också att verksamheten lett till ökad fysisk aktivitet och till ökad rekrytering av medlemmar. Ungefär hälften av skolornas representanter menade också att den fysiska aktiviteten bland barnen hade ökat. Det finns också andra positiva effekter av Handslaget inrapporterade, på t. ex. hälsotillstånd och beträffande inställningen till ämnet idrott och hälsa, men kausaliteten är här dock inte övertygande. Dokumentationen vad gäller iakttagna faktiska förändringar framstår överlag som otillräcklig. Flera föreningar planerade, eller hade redan påbörjat, en fortsatt samverkan med skolorna. En mindre andel hade dock ansökt om projektmedel för en fortsättning. Bland anledningar till att inte fortsätta sitt engagemang nämndes ledarbrist, brist på intresse från skolan och för mycket arbete från föreningen. Från Halland rapporterades positiva erfarenheter från elever, idrottsledare och lärare. Som bidragande orsak framhålls att idrottslärarna fått en viss avlastning i sin undervisning. Ansökningsförfarandet, den så kallade Hallandsmodellen där idrottsföreningen och skolrepresentanter gemensamt stod för ansökan, kan också ha haft en positiv effekt. Sammanfattningsvis kan noteras att idrottens samverkan med skolan har varit omfattande och i de flesta sammanhang uppskattad. Det råder dock en osäkerhet om hur detta samarbete genomförts och hur framgångsrik denna satsning har varit i ett längre perspektiv. Några särskilda satsningar hade inte gjorts på de fysiskt inaktiva eleverna eller på elever med särskilda behov. De ledare som engagerats i verksamheten hade heller ingen särskild utbildning för dessa elevkategoriers behov och efterlyste heller inte någon sådan. Handslagssatsningen har heller inte använts som ett inslag i skolornas arrangemang av daglig fysisk aktivitet. Det blir tydligt att idrotten, med det innehåll och den logik som den bygger på, flyttas in i skolan utan att någon större anpassning skett. Verksamheten torde i första hand ha nått de redan aktiva eleverna. Delta i kampen mot droger (nr 21) Endast ett forskningsprojekt hade denna rubricering. Den kartläggning som genomfördes visade att bara någon procent av alla handslagsprojekt gick till drogförebyggande arbete. Sammantaget utgjorde dock de 200 inrapporterade projekten en av de mest omfattande satsningar som gjorts inom idrottsrörelsen på föreningsnivå när det gäller denna verksamhet. Satsningen fick också ett nationellt genomslag men det fanns stora regio- Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 43
Page 1 and 2: Forskning om Handslagets genomföra
Page 3: Forskning om Handslagets genomföra
Page 7 and 8: 1. Inledning Statens stöd till idr
Page 9 and 10: genomfördes med hjälp av veckobre
Page 11 and 12: Projekttitel: Etnicitet och kulture
Page 13 and 14: senterade och där ledarna inte had
Page 15 and 16: Författarna tolkar dessa resultat
Page 17 and 18: och ”modeller för verkligheten
Page 19 and 20: anordnade bl a skötarkurser, säke
Page 21 and 22: på det här sättet en risk att bl
Page 23 and 24: lästs och analyserats med avseende
Page 25 and 26: osynlig i de pojkdominerade idrotte
Page 27 and 28: Projekttitel: Handslaget - ett soci
Page 29 and 30: ansats. När det gällde verksamhet
Page 31 and 32: anpassad fysisk aktivitet är i huv
Page 33 and 34: Diskussion: Här framhålls att man
Page 35 and 36: arnen. Vidare var syftet också att
Page 37 and 38: ialet ät litet, och täcker endast
Page 39 and 40: initierats under det senaste decenn
Page 41: en på ”prova på verksamhet” r
Page 45 and 46: anläggningen, att jämföra med h
Page 47 and 48: Det finns också klyftor mellan oli
Page 49: En halv procent av handslagsmedlen

Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?