Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

More documents

Recommendations

Info

Det framgår tydligt, menar författarna, att ledarna har barnens bästa för ögonen men att det finns fog för att säga att ledarna inte beaktar barnens behov i alla lägen. Man framhåller också att ”Som ledare klarar man sig långt genom att visa hur något ska gå till. En tolkning är därför att ledarna inte är särskilt vana vid att berätta om hur de agerar eller att i ord uttrycka hur de utövar sitt ledarskap. Därför finns det en risk att resultaten är missvisande så till vida att ledarna har en större repertoar i sitt agerande än vad de kunnat beskriva och verbalisera.” Kommentar: Studiens förtjänst är att den behandlar ett försummat område inom idrottsforskningen, nämligen det didaktiska, samt att belysningen sker med hjälp av ett genomtänkt och användbart teoretiskt perspektiv. I likhet med författarna anser jag att analysverktyget kan utvecklas ytterligare och att man i fortsatta studier har barnen som studieobjekt. Projekttitel: Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Författare: Gun Sundberg, Uppsala universitet Projekt nr: 2007:20 Område: Ökat samarbete med skolan Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hälsoeffekter på barnen av idrottsföreningarnas samverkan med skolan och värdera detta i kronor. Som hälsomått användes antal besök hos skolsköterskan. Bakgrund och teoretisk referensram: I bakgrunden framhålls idrottens betydelse för barns hälsotillstånd och att stora samhällsvinster kan göras på längre sikt genom att stimulera till fysisk aktivitet i ungdomsåren. Genomförande: 13 av 21 distriktsförbund valdes ut varefter en enkät skickades ut till samtliga 2 256 rektorer. Bland annat fanns frågor om antal skolsköterskebesök under oktober månad 2003, 2004, 2005 och 2006, vilka besvär man sökte för samt hur sjukfrånvaron förändrats. Endast 239 skolor (motsvarande 4,2 procent av landets skolor) besvarade enkäten. De flesta, ca 1900, hörde inte av sig alls. De som svarade att de inte kunde medverka uppgav som skäl att man saknade statistik över skolsköterskebesök eller att man saknades sjuksköterska. Många rektorer visste inte om skolan deltog i handslaget eller ej. Resultat: Vid sidan av själva syftet med studien erhölls också annan information av intresse. 60 procent av de skolor som besvarat enkäten hade deltagit i en eller flera perioder i Handslaget. Det framgick vidare att många skolor som inte hade samarbetet med någon idrottsförening innan handslagssatsningen fortsatt samarbetet efter det att projektet hade avslutats. Före handslagssatsningen var det 64 procent som ej samverkat. Efter var det 38 procent. Utfallet av undersökningen mättes i antal skolsköterskebesök per månad per elev. Vidare studerades förändringar i anledningar till besöket. De åkommor som studerades var huvudvärk, magont, stress, nedstämdhet, idrottsrelaterad åkomma och övrigt. En jämförelse mellan de skolor som deltagit i handslagssatsningen jämfördes sedan med de skolor som inte hade deltagit. När det gällde antalet skolsköterskebesök var det inledningsvis ingen skillnad mellan dessa skolkategorier, men en signifikant skillnad dem emellan uppstod under projektets senare år. De skolor som deltagit i handslagssatsningen hade således signifikant lägre antal besök hos skolsjuksköterskan bland sina elever än de som ej deltagit. Bland de elever som tillhörde skolor som samverkat under hela perioden uppgick den till 0,18 besök lägre per elev och månad än i övriga skolor. Vid en generell jämförelse mellan dem som vid något tillfälle deltagit i handslagsverksamheten och dem som inte gjort det blev resultatet 0,1 besök per elev och månad. Genom att utgå från en genomsnittlig skolsköterskelön, antal arbetsdagar per år och antal skolsköterskebesök kunde en simulering av kostnadsbesparingar göras för dem som deltagit i handslagssatsningen. Med en beräkning som grundar sig på att 60 procent av skolorna i landet deltar i handslagssatsningen, och med 75 deltagande elever per projekt, skulle en besparing på 64 miljoner (inklusive sociala avgifter) per år uppnås. Detta belopp ligger i paritet med de medel som delats ut till föreningarna för skolsamverkan. Om kostnaderna för skolsköterskebesök höjs, liksom att andelen medverkande skolor ökar, blir naturligtvis den samhällsekonomiska vinsten större, med de utgångspunkter beräkningen vilar på. I diskussionen framhåller författaren att mate- Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 36
ialet ät litet, och täcker endast 4,2 procent av landets skolor, varför en viss försiktighet bör iakttas vid tolkningen av resultaten. Hon menar dock att den gjorda skattningen snarast ligger i underkant än i överkant då antalet deltagande barn i samverkans projekt förmodligen är fler än de som skattningarna bygger på. Hon finner heller inte att det finns några systematiska skillnader mellan de kommuner som finns representerade i undersökningen vid en jämförelse med övriga landets kommuner med avseende på storleken på kommunerna m m dock med undantag för att glesbygdskommunerna är överrepresenterade, och förortskommunerna underrepresenterade, i undersökningen. Kommentarer. Slutsatsen att handslagssatsningen, i form skolsamverkan, haft en positiv effekt på antalet besök hos skolsköterskan kan diskuteras. Generellt kan sägas att det alltid är tveksamt att, i en deskriptiv studie, med utgångspunkt i ett samband mellan två variabler uttala sig om kausaliteten. Den teori som antyds i studien är att ökad fysisk aktivitet leder till bättre hälsa, vilket då skulle kunna förklara det erhållna resultatet, eftersom det är underförstått att den fysiska aktiviteten ökat i handslagsskolorna. Det finns dock inga uppgifter om vilka förändringar i omfattning och intensitet i fysisk aktivitet som ägt rum och heller inte vilka eventuella olikheter som finns mellan elever i handslagsskolor respektive icke handslagsskolor med avseende på fysisk aktivitet. En sådan slutsats kan därför inte utan vidare dras. De skillnader som uppstått mellan ”försöksskolor” och ”kontrollskolor” med avseende på besök hos skolsköterskan kan också förklaras på andra sätt. T ex kan rektorerna och annan personal i ”försöksskolorna” omedvetet ha reducerat uppgifter om antalet besök i medvetande om att man i den egna skolan gjort en extra satsning på fysisk aktivitet. En annan tolkning är att handslagssatsningen inneburit fler kompetenta vuxna i barnens omgivning, som i sin tur erbjudit fler möjligheter till rådfrågning etc., vilket möjligen minskat behovet att vända sig till skolsköterskan. Författarens slutsatser kan således diskuteras, men visar dock tydligt att även marginella förändringar i en skola kan ge betydande samhällsekonomiska effekter sett över riket som helhet. Denna insikt borde sporra till nya studier inom detta fält där fler skolor deltar och där den fysiska aktiviteten hålls kontroll. Projekttitel: Kampen mot droger i idrottsrörelsen – Handslagets avtryck i verksamheten Författare: Emmie Wallin, Elin Jonsson, Stefan Sörensen och Per Tillgren, Mälardalens högskola Projekt nr: 2007:21 Område: Kampen mot droger Syfte och frågeställningar: Syftet med programutvärderingen var att skaffa en fördjupad kunskap om ”kampen mot droger” och de projekt som genomförts inom området. Frågeställningar: (1) Vad karakteriserade de projekt som genomförts inom kampen mot droger? (2) Hur har det drogförebyggande arbetet genomförts i projekten? (3) Finns det skillnader i innehållet mellan de lokala föreningsprojekten inom olika special- idrottsförbund? (4) Finns det länsskillnader mellan innehållen i föreningsprojekten? (5) Finns det skillnader i genomförandet mellan ”speciella insatser” och lokala föreningsprojekt? (6) Finns det samband mellan de specialidrottsförbund som haft en drogförebyggande policy och de specialidrottsförbund som haft projekt inom ”kampen mot droger”? Bakgrund och teoretisk referensram: Inledningsvis definieras olika begrepp. Vidare redogörs för omfattningen av användning av tobak, alkohol och narkotika och för den svenska folkhälsopolitiken, och då särskilt för målområde elva i ”målen för folkhälsa”, som är inriktat mot bekämpningen av denna droganvändning. En kort historik ges också över det drogförebyggande arbete inom idrottsrörelsen. Författarna framhåller att föreliggande utvärdering görs utifrån två vetenskapliga kunskapsfält folkhälsovetenskap och utvärderingsvetenskap. I det senare fallet utgår man från Vedungs systemmodell. Genomförande: Underlaget för utvärderingen baseras på olika former av tryckta dokument som ansökningar, projektplaner och rapporter från de föreningar och förbund som fått bidrag inom området ”kampen mot droger”. Projekten delades in i två kategorier; lokala föreningsprojekt som sökt och fått medel från berört specialidrottsförbund och de som sökt och fått medel för speciella insatser via Riksidrottsförbundet. För att kunna beskriva och bedöma de genomförda insatserna på ett likvärdigt sätt användes en tidigare prövad Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 37
Page 1 and 2: Forskning om Handslagets genomföra
Page 3: Forskning om Handslagets genomföra
Page 7 and 8: 1. Inledning Statens stöd till idr
Page 9 and 10: genomfördes med hjälp av veckobre
Page 11 and 12: Projekttitel: Etnicitet och kulture
Page 13 and 14: senterade och där ledarna inte had
Page 15 and 16: Författarna tolkar dessa resultat
Page 17 and 18: och ”modeller för verkligheten
Page 19 and 20: anordnade bl a skötarkurser, säke
Page 21 and 22: på det här sättet en risk att bl
Page 23 and 24: lästs och analyserats med avseende
Page 25 and 26: osynlig i de pojkdominerade idrotte
Page 27 and 28: Projekttitel: Handslaget - ett soci
Page 29 and 30: ansats. När det gällde verksamhet
Page 31 and 32: anpassad fysisk aktivitet är i huv
Page 33 and 34: Diskussion: Här framhålls att man
Page 35: arnen. Vidare var syftet också att
Page 39 and 40: initierats under det senaste decenn
Page 41 and 42: en på ”prova på verksamhet” r
Page 43 and 44: efter hand blivit bättre. Uppenbar
Page 45 and 46: anläggningen, att jämföra med h
Page 47 and 48: Det finns också klyftor mellan oli
Page 49: En halv procent av handslagsmedlen

Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?