Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

More documents

Recommendations

Info

Sammanfattningsvis Denna sammanfattning, liksom den tidigare texten, baseras på de studier som presenteras i föreliggande rapport. Självfallet är inte denna belysning heltäckande, vilket som tidigare påpekats bl a beror på den ojämna fördelningen av forskningsinsatserna på olika områden. En mer täckande kunskapsöversikt skulle kräva mer omfattande finansiellt stöd och helt andra villkor än vad som nu varit fallet. Även om den anslagna summan för forskning, 5,4 miljoner kronor, kan ses som ansenlig, så motsvarar den endast 0,5 procent av handslagsmedlen. Handslagssatsningen kan sägas ha varit framgångsrik i så motto att fler barn och ungdomar rekryterats och att verksamheten vitaliserats genom att många inom idrottsrörelsen har tvingats till reflektion och nytänkande. Man skulle därmed kunna säga att Handslaget varit framgångsrikt som ett kunskapsprojekt, och därmed viktigt för framtida satsningar, även om det finns en del frågetecken kring administration och beslutsprocesser. Medlen skulle också i större utsträckning ha kunnat användas till strategiska och mer långsiktigt verkande projekt än till löpande, operativ, verksamhet. Vilken effekt som Handslaget har haft, eller kommer att få på sikt, kan dock egentligen inte besvaras förrän efter flera års uppföljning. Styrningen från Riksidrottsförbundet, liksom från distrikts- och specialidrottsförbunden, har i de flesta fall varit minimal, vilket inneburit att friheten varit stor och att många olika typer av dörrar har öppnats. Dessa dörrar har dock företrädesvis öppnats upp för en traditionell verksamhet, d v s mer av samma sak. Dörröppningarna har, trots olikheter i utseende, också varit riktade åt samma håll, mot dem med ett intresse av att få delta på de villkor idrotten ställer. Några dörrar för de fysiskt inaktiva, som är ointresserade av idrott, har dock inte öppnats, mer än undantagsvis. Detta gäller också inom skolans värld. Och det är väl här som det största frågetecknet kring handslagssatsningen infinner sig. Framtiden Påpekandet att de ointresserade inte lockats till idrotten kan ju synas banalt, men denna insikt, som man inom idrottsrörelsen förmodligen hade redan när Handslaget startade, måste få konsekvenser. En konsekvens, som redan är tydliggjord i Idrottslyftet, är att man särskilt uppmärksammar utmaningen att få de ungdomar som kommit in genom idrottsdörren att stanna kvar bakom denna dörr. En annan konsekvens är att något måste göras för de barn och ungdomar som är fysiskt inaktiva och inte vill vara med i idrottsrörelsens aktiviteter. I början av tonåren är ca hälften av ungdomarna inte medlemmar i idrottsföreningar. Idrottsrörelsen bär upp mycket av barns och ungdomars fysiska aktivitet men det kan rimligen inte vara idrottsrörelsens uppgift att ta ansvar för att alla barn aktiveras. Ett hälsopolitiskt mål är förstås att alla barn och ungdomar ska ges möjligheter till daglig fysisk aktivitet. Hur ska detta mål nås? Statens uppenbara viljeyttring är att idrottsrörelsen ska anta denna utmaning. Här finns, enligt min och flera forskares mening, en orealistisk förväntan inbyggd. Idrottsrörelsen lockar många, till och med majoriteten av alla barn, med en särskild form av idrottskultur, där prestation och tävlingsmoment inom en given idrottsgren är självklara inslag. Alla barn och ungdomar känner sig inte hemma i denna kultur. Att föra in denna kultur i skolan kan därför bli kontraproduktivt. Fysisk aktivitet kan på detta sätt komma att förknippas med prestationsutveckling, ofta tävling, inom en speciell idrottsgren och inte med allmän och allsidig motorisk inlärning utan konkurrens. Föreningsidrottens upplägg lockar många barn, kanske de flesta, men kan skrämma bort de barn som behöver det största stödet. Grovt uttryckt kan man säga att inom idrottsrörelsen förväntas barnet anpassas till idrotten men inom skolan förväntas aktiviteten anpassas till barnet. Att idrottsrörelsen fått extra medel att utveckla sin verksamhet kommer med all säkerhet att höja kvaliteten på denna verksamhet, och därmed att locka till sig fler, men dess närvaro i skolan kan ändå bli problematisk om inte tydliga riktlinjer ges. Idrott i skolan på lektionstid och idrott i en idrottsförening är två olika saker och bygger på olika logiker. Skolämnet idrott och hälsa är inte en ”light-variant” av idrott i en förening, det är något annat. Handslaget har ju heller inte kommit till användning i skolornas strävan att barnen ska få daglig fysisk aktivitet. Att idrottsföreningarna kommer till skolorna för att demonstrera sin idrott, och låta barnen pröva på, kan säkert vara ett framgångskoncept för att få fler till idrotten, men löser inte problemen med de fysiskt inaktiva. Vem bör ha detta ansvar? Det självskrivna svaret blir skolan, dit alla barn kommer och där det finns pedagogiskt utbildad personal. Här måste särskilda resurser sättas in och det kan inte vara idrottsrörelsens uppgift att axla detta ansvar. Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 48
En halv procent av handslagsmedlen gick till forskningsverksamhet med syftet att utvärdera verksamheten. Av de 23 ovan redovisade rapporterna framgår att mycket ny kunskap har tagits fram men att det fortfarande finns stora kunskapsluckor. Det gäller särskilt tre av de angivna områdena ”hålla tillbaka utgifterna”, ”satsa på flickidrotten” och ”kampen mot droger”. Men det finns också en rad andra områden där kunskapsläget är otillräckligt. Idrottens största problem tycks ju inte vara nyrekrytering utan svårigheten att behålla dem som börjat. Detta konstaterande reser frågor inom många områden. Det gäller bland annat avgångsproblematiken, eller snarare in- och utflödet, inom idrotten, som i sin tur berör idrottens strukturella villkor. Finns det en tidig elitsatsning som gör det mindre intressant för barnen att fortsätta eller kan de t o m bli direkt utslagna? Vilken betydelse har de olika seriesystemen i lagbollspelen i detta sammanhang? Vad betyder idrottsgren, bostadsort, kön och etnicitet i sammanhanget? Vilka hinder finns för tonåringar att fortsätta sin verksamhet? Vilka strategier för verksamheten har de föreningar som lyckas behålla sina ungdomar under tonårstiden? Ett kunskapssökande om orsakerna till dessa förhållande ställer krav på omfattande forskningsprojekt, med flera samverkande forskare. För att få svar på många viktiga frågor om effekter av olika åtgärder, eller av samhällsförändringar, krävs longitudinella studier. Det vore ur min synvinkel rimligt att RF prioriterade vissa forskningsområden som centrala och inbjöd forskargrupper att söka medel med ett speciellt kunskapssökande i blickfånget. Regelbundet återkommande tvärsnittsstudier bör kombineras med uppföljningsstudier för att avläsa förändringar i medlemsrekryteringar m m och vilka effekter som olika insatser fått. Vid sidan av detta skulle möjligheter också finnas att söka för ”fria” forskningsprojekt. Jag menar också att det är en självklarhet att man här liksom i forskningen kring Handslaget tar forskarsamhället, d v s Centrum för idrottsforskning, till hjälp när det gäller den vetenskapliga bedömningen av projekten. Om en procent av de medel som nu förväntas satsas på Idrottslyftet öronmärks för forskning motsvarar denna summa 20 miljoner kronor, vilket borde vara ett absolut minimum för en sådan forskningsinsats. Med utgångspunkt i de redovisade forskningsresultaten och diskussionerna kring dessa vill jag avslutningsvis formulera ett antal utmaningar, som jag menar idrottsrörelsen står inför, och där medel från Idrottslyftet skulle kunna användas i en långsiktig strategisk satsning. • Hur ska målen i Idrottslyftet förtydligas och synliggöras, på RF-, SF- och DF-nivå, och därefter transformeras till och realiseras på föreningsnivå? Vilka mål ska prioriteras? • Vilken relation ska dessa mål ha till de mål och visioner som finns uttryckta i Idrotten vill? Är det förnyelse man vill ha, eller är det ”mer av samma sak”? Vilka är de viktigaste målgrupperna? • Ska medelstilldelningen, med utgångspunkt i vad som framkommer under ovan nämnda punkter, villkoras eller är det fritt fram för SF:en och DF:en att disponera medlen som man önskar och att i föreningen göra det man vill under förutsättning att ansökan är genomtänkt? • För vilka ska dörrarna öppnas? Ska de, kan de och bör de vara öppna även för dem som i nuläget är fysiskt inaktiva och/eller ointresserade? Om så är fallet, är man då inom idrottsrörelsen beredd att byta innehåll och logik i sin verksamhet för att tillmötesgå andra behov? I vilken utsträckning är idrotten målet respektive medlet? • Hur ska samverkan med skolan utformas? Är syftet i första hand att rekrytera fler till den egna föreningsverksamheten eller menar man inom idrottsrörelsen att man kan bidra till att aktivera fler elever? I så fall på vilket sätt ska detta ske och vilka elevgrupper ska prioriteras? • Vilken roll ska idrottsrörelsen ha vid etableringen och driften av näridrottsplatser? I vilken utsträckning är föreningarnas medverkan motiverad av att rekrytera fler till föreningslivet respektive att få fler att vara fysiskt aktiva? • Vilka strategier ska idrottsrörelsen använda sig av för att få ned kostnaderna för den enskilde idrottsutövaren? • Hur ska den interna och externa utvärderingen ske? Hur ska RF tillförsäkra sig möjligheter till kontinuerlig uppföljning, utvärdering och forskning? • Inom vilka områden vill RF, med hjälp från forskarsamhället, i första hand få en solid kunskapsuppbyggnad till stånd. Vilken omfattning ska denna satsning få och hur ska den organiseras? Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 49
Page 1 and 2: Forskning om Handslagets genomföra
Page 3: Forskning om Handslagets genomföra
Page 7 and 8: 1. Inledning Statens stöd till idr
Page 9 and 10: genomfördes med hjälp av veckobre
Page 11 and 12: Projekttitel: Etnicitet och kulture
Page 13 and 14: senterade och där ledarna inte had
Page 15 and 16: Författarna tolkar dessa resultat
Page 17 and 18: och ”modeller för verkligheten
Page 19 and 20: anordnade bl a skötarkurser, säke
Page 21 and 22: på det här sättet en risk att bl
Page 23 and 24: lästs och analyserats med avseende
Page 25 and 26: osynlig i de pojkdominerade idrotte
Page 27 and 28: Projekttitel: Handslaget - ett soci
Page 29 and 30: ansats. När det gällde verksamhet
Page 31 and 32: anpassad fysisk aktivitet är i huv
Page 33 and 34: Diskussion: Här framhålls att man
Page 35 and 36: arnen. Vidare var syftet också att
Page 37 and 38: ialet ät litet, och täcker endast
Page 39 and 40: initierats under det senaste decenn
Page 41 and 42: en på ”prova på verksamhet” r
Page 43 and 44: efter hand blivit bättre. Uppenbar
Page 45 and 46: anläggningen, att jämföra med h
Page 47: Det finns också klyftor mellan oli

Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?