Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

More documents

Recommendations

Info

Följande specifika frågeområden definierades; att belysa projektens betydelse för:(a) att föreningarna dels skall kunna behålla sina medlemmar men också rekrytera nya medlemmar, (b) att bibehålla och utveckla verksamheter, (c) att anskaffa utrustning och materiel för den specifika idrotten, (d) ledarutveckling, utveckling av anläggningar och föreningsadministration samt (e) kostnadsutveckling i relation till inkomstutveckling d.v.s. att man balanserar inkomster och utgifter. Bakgrund och teoretisk referensram: I bakgrunden diskuteras ekonomiska villkor inom idrotten där man bl a påpekar att det finns en rad kostnader som är förknippade med idrottslig aktivitet som kostnader för resor och utrustning. Kanske, framhåller man, skulle ”hålla tillbaka kostnaderna” vara en lämpligare etikett eftersom det i grunden handlar om att skapa en ekonomiskt effektiv balans mellan intäkter och kostnader. Genomförande: 25 procent av alla projekt som erhållit medel inom området Hålla tillbaka avgifterna valdes ut att ingå i undersökningen. 651 svar erhölls på en webbenkät vilket motsvarar 67 procent av de tillfrågade. Av dessa hade dock 44 projekt lämnat frågeformuläret obesvarat. Till detta kom ett visst internt bortfall. Vidare genomfördes en intervjustudie av representanter för nio föreningar. Frågorna avsåg bl a föreningars struktur, verksamhet, stödformer och om aktuella myndigheters roll i verksamheternas utformning. Vidare undersöktes föreningarnas och de aktivas materialkostnader samt medlemsavgifter, deltagar- och träningsavgifter. Andra utgifter och inkomster beträffande anläggningar och försäljning av olika slags varor och tjänster diskuterades också. Resultat: Det är i huvudsak föreningarnas styrelser som tagit besluten att söka projektmedel från Handslaget, men projektledaren och föreningens ordförande är andra relativt vanliga alternativ. I medeltal hade föreningarna sökt 58.000 kr medan det erhållna beloppen var betydligt lägre. 37.700 kr i medeltal. Sammanlagt har de undersökta föreningarna sökt omkring 22 miljoner kr och ungefär 14 miljoner har delats ut. Största enskilda sökta belopp var 814.000 kr och största erhållna belopp 740.000 kr. När det gäller projektens organisation hade närmare 80 % haft en projektledare och 42 % hade också haft en projektgrupp. Samtliga projektledare hade varit anställda i respektive projekt. Något fler än hälften av respondenterna menade att projekten förmodligen inte hade genomförts utan Handslagsmedel. Den andra hälften ansåg att man eventuellt hade startat de planerade projekten. Enbart sex procent av respondenterna menade att man hade fullföljt sin ursprungliga plan oavsett externa medel från Handslaget. Mer än 90 procent ansåg att medlen hade haft stor eller helt avgörande betydelse för genomförandet. Två huvudstrategier kunde urskiljas när det gällde medlens användning. Antingen hade medlen gått till långsiktiga satsningar för att på ett strategiskt sätt bearbeta ekonomiskt- administrativa problem eller också hade de använts till att bekosta operativ verksamhet som aktiviteter (läger mm) eller som kostnadsteckning för utgifter (som hyror mm) och materielinköp. Merparten av föreningarna ansåg dock att kostnaderna hade kunnat hållas nere. De vanligaste åtgärderna som vidtagits kategoriserades i tre områden; materiel, lokaler och verksamhet. Närmare tre fjärdedelar av respondenterna ansåg att kostnaderna hade en hämmande effekt på nyrekrytering. Hälften ansåg också att man hade lyckats rekrytera fler medlemmar – i medeltal 17 barn/ ungdomar, de flesta i 11-12-årsålern. Beträffande utgiftsposterna ansåg ca 40 procent att material och utrustning var bland de tre mest betungande följt av hyror för lokaler och tränings- och tävlingsverksamhet. Förutsättningarna för att bedriva verksamheten är mer betungande än verksamheten själv. De idrotter som kräver stora materielbehov är de idrotter som kräver omfattande utrustning (ex. ishockey, golf, hästsport, motorsport) och där också lokaler och anläggningar är dyra både vad gäller byggnation och drift/underhåll. Närmare hälften av respondenterna angav att aktivitetsstödet var en av de tre viktigaste inkomstkällorna följt av medlemsavgifter och sponsorer. Bingo och Bingolotto hade en relativt liten betydelse. 122 föreningar ägde sina anläggningar. Det visade sig att oavsett om man äger och/eller driver anläggningen så skattade man Handslagsmedlen högt. Författarna skriver att ”sammanfattningsvis så menar respondenterna, både i enkät- och intervjustudien, att projekten både inneburit stora glädjeämnen men också en hel del problem har förekommit. Kunskap om nya strategier har utvecklats, men framför allt medvetenheten om att ny kunskap (ex genom utbildning) är ett måste för den framtida föreningsidrotten, eftersom den omfattande administrationen och byråkratin är ett stort problem. Ett annat problem är att det blir svårare att få ledare att arbeta ideellt och det blir också en ekonomisk fråga eftersom ledarna vill ha ersättning”. Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 32
Diskussion: Här framhålls att man från RF:s sida inte varit tillräckligt tydlig i sina direktiv för att erhålla projektstöd. I framtida satsningar bör man ”skilja mellan att söka bidrag för (1) investeringar i kapitalvaror och punktinsatser och (2) strategiska satsningar för att utveckla kunskap för idrottsrörelsens framtida ekonomiska arbete. Här bör man också uppmuntra föreningarna till ökat samarbete i utbildnings- och utvärderingsfrågor med exempelvis universitet och högskolor för att utveckla uppdragsutbildning och utvecklingsprojekt”. Avslutningsvis framhålls att det inte alls är självklart att Handslagsmedlen inneburit kostnadseffektivitet, och det gäller i synnerhet de mindre föreningarna. Här menar man att det är viktigt att goda exempel får spridning. Kommentar: Projektet är ett av de få som behandlar idrottens ekonomiska aspekter och lämnar i detta avseende ett viktigt kunskapsbidrag inom ett område där kunskapsläget är otillfredsställande. En stor förtjänst med studien är att resultatet sätts in i ett större idrottsligt/idrottspolitiskt sammanhang. Bortfallsproblematiken kunde dock ha utvecklats ytterligare. Projekttitel: När fälten korsas. Om handslagprojekt på skoltid Författare: Tomas Peterson, Malmö högskola Projekt nr: 2007:18 Område: Ökat samarbete med skolan Syfte och frågeställningar: Studien behandlar handslagsprojekt som bedrivits under ordinarie skoltid och berör projekt som genomfördes i Malmö kommun under höstterminen 2005. Den första frågeställningen gäller hur projekten har genomförts utifrån sina egna förutsättningar. Den andra gäller om verksamheten bidragit till att uppfylla det mera generella målet om att aktivera de inaktiva. I det första fallet handlar det om i vilken utsträckning Handslagsföreningarna har gjort det som de angav i sin ansökan. I det andra fallet är den grundläggande frågan som skall besvaras: har Handslaget via projekt som utspelas på skoltid bidragit till att öka möjligheterna för att aktivera barn och ungdomar som inte redan är fysiskt aktiva och skapa intresse för en fortsatt aktivitet utanför skolan. En övergripande fråga är; vilka blir konsekvenserna när ideella föreningar övertar aktivitetsansvar under skoltid – för samhället, för skolan, för föreningsidrotten och för de inblandade aktörerna. Bakgrund och teoretisk referensram: Handslagssatsningen sätts här in i ett samhälls- och idrottspolitiskt sammanhang där också en jämförelse görs med innehållet i ämnet idrott och hälsa. En fråga som Peterson ställer i detta sammanhang är om idrottsföreningarna rimligen kan anses vara kvalificerade att få de inaktiva att bli aktiva, något som skolan inte lyckats med. Bourdieus fältteori utgör inspirationskälla för ett resonemang om skolans respektive idrottens fält och för tänkbara konsekvenser när dessa korsas. Genomförande: 14 projekt fördelade på 10 före- ningar kom att ingå i studien som avsåg handslagsprojekt genomförda av idrottsföreningar i Malmö och som hade verksamhet som låg på skoltid. Drygt 50 intervjuer genomfördes. Därtill gjordes observationer. Varje projekt besöktes fyra gånger. Till detta kommer också intervjuer med gymnasierektorer och representanter från Skånes IF samt Skåneidrottens förbundschef. Kontakt togs efter att datainsamlingen genomförts med samtliga informanter för att efterhöra deras synpunkter. Peterson diskuterar också ingående sin personliga relation till uppdraget, bl a i egenskap av särskild utredare av statens stöd till idrotten, samt hur han sökt förebygga eventuella etiska komplikationer. Resultat: I samtliga projekt har man som mål att hjälpa skolorna att få barn och ungdomar att bli mer fysiskt aktiva. Till detta kom också ofta olika sociala mål som t ex att bidra till integration. Endast i tre fall var projekten utformade på ett sätt som gick utanför föreningens ordinarie verksamhet. I allt väsentligt bedrevs således handslagsverksamheten som den brukar bedrivas inom föreningsidrotten, men nu bland skolelever. Peterson bedömer att verksamheten under skoltid nådde hälften av Malmös skolor men endast 10 till 20 procent av eleverna hösten 2007. De flesta eleverna, varav de flesta gick i skolår 4-6, deltog i prova-på-verksamhet en till tre gånger sammanlagt. I hälften av alla projekt kom initiativet från föreningen, några från skolan och resten i samprojekt. I samtliga fall är det skolan som bestämmer vilka som ska vara med. I alla projekt utom tre utfördes ledarskapet av personer som normalt lönearbetade åt föreningen. Ingen hade genomgått någon speciell utbildning för rollen som Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning 33
Page 1 and 2: Forskning om Handslagets genomföra
Page 3: Forskning om Handslagets genomföra
Page 7 and 8: 1. Inledning Statens stöd till idr
Page 9 and 10: genomfördes med hjälp av veckobre
Page 11 and 12: Projekttitel: Etnicitet och kulture
Page 13 and 14: senterade och där ledarna inte had
Page 15 and 16: Författarna tolkar dessa resultat
Page 17 and 18: och ”modeller för verkligheten
Page 19 and 20: anordnade bl a skötarkurser, säke
Page 21 and 22: på det här sättet en risk att bl
Page 23 and 24: lästs och analyserats med avseende
Page 25 and 26: osynlig i de pojkdominerade idrotte
Page 27 and 28: Projekttitel: Handslaget - ett soci
Page 29 and 30: ansats. När det gällde verksamhet
Page 31: anpassad fysisk aktivitet är i huv
Page 35 and 36: arnen. Vidare var syftet också att
Page 37 and 38: ialet ät litet, och täcker endast
Page 39 and 40: initierats under det senaste decenn
Page 41 and 42: en på ”prova på verksamhet” r
Page 43 and 44: efter hand blivit bättre. Uppenbar
Page 45 and 46: anläggningen, att jämföra med h
Page 47 and 48: Det finns också klyftor mellan oli
Page 49: En halv procent av handslagsmedlen

Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?