Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se
Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se
Forskning om Handslagets genomförande och ... - Svenskalag.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sammanfattningsvis<br />
Denna sammanfattning, liks<strong>om</strong> den tidigare<br />
texten, ba<strong>se</strong>ras på de studier s<strong>om</strong> pre<strong>se</strong>nteras i<br />
föreliggande rapport. Självfallet är inte denna<br />
belysning heltäckande, vilket s<strong>om</strong> tidigare<br />
påpekats bl a beror på den ojämna fördelningen<br />
av forskningsinsat<strong>se</strong>rna på olika <strong>om</strong>råden. En<br />
mer täckande kunskapsöversikt skulle kräva mer<br />
<strong>om</strong>fattande finansiellt stöd <strong>och</strong> helt andra villkor<br />
än vad s<strong>om</strong> nu varit fallet. Även <strong>om</strong> den anslagna<br />
summan för forskning, 5,4 miljoner kronor, kan<br />
<strong>se</strong>s s<strong>om</strong> an<strong>se</strong>nlig, så motsvarar den endast 0,5<br />
procent av handslagsmedlen.<br />
Handslagssatsningen kan sägas ha varit framgångsrik<br />
i så motto att fler barn <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>ar<br />
rekryterats <strong>och</strong> att verksamheten vitali<strong>se</strong>rats<br />
gen<strong>om</strong> att många in<strong>om</strong> idrottsrörel<strong>se</strong>n har tvingats<br />
till reflektion <strong>och</strong> nytänkande. Man skulle<br />
därmed kunna säga att Handslaget varit framgångsrikt<br />
s<strong>om</strong> ett kunskapsprojekt, <strong>och</strong> därmed<br />
viktigt för framtida satsningar, även <strong>om</strong> det finns<br />
en del frågetecken kring administration <strong>och</strong><br />
beslutsproces<strong>se</strong>r. Medlen skulle också i större<br />
utsträckning ha kunnat användas till strategiska<br />
<strong>och</strong> mer långsiktigt verkande projekt än till<br />
löpande, operativ, verksamhet. Vilken effekt s<strong>om</strong><br />
Handslaget har haft, eller k<strong>om</strong>mer att få på sikt,<br />
kan dock egentligen inte besvaras förrän efter<br />
flera års uppföljning.<br />
Styrningen från Riksidrottsförbundet, liks<strong>om</strong><br />
från distrikts- <strong>och</strong> specialidrottsförbunden, har<br />
i de flesta fall varit minimal, vilket inneburit<br />
att friheten varit stor <strong>och</strong> att många olika typer<br />
av dörrar har öppnats. Dessa dörrar har dock<br />
företrädesvis öppnats upp för en traditionell<br />
verksamhet, d v s mer av samma sak. Dörröppningarna<br />
har, trots olikheter i ut<strong>se</strong>ende, också<br />
varit riktade åt samma håll, mot dem med ett<br />
intres<strong>se</strong> av att få delta på de villkor idrotten ställer.<br />
Några dörrar för de fysiskt inaktiva, s<strong>om</strong> är<br />
ointres<strong>se</strong>rade av idrott, har dock inte öppnats,<br />
mer än undantagsvis. Detta gäller också in<strong>om</strong><br />
skolans värld. Och det är väl här s<strong>om</strong> det största<br />
frågetecknet kring handslagssatsningen infinner<br />
sig.<br />
Framtiden<br />
Påpekandet att de ointres<strong>se</strong>rade inte lockats till<br />
idrotten kan ju synas banalt, men denna insikt,<br />
s<strong>om</strong> man in<strong>om</strong> idrottsrörel<strong>se</strong>n förmodligen<br />
hade redan när Handslaget startade, måste få<br />
kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>r. En kon<strong>se</strong>kvens, s<strong>om</strong> redan är<br />
tydliggjord i Idrottslyftet, är att man särskilt<br />
uppmärksammar utmaningen att få de ungd<strong>om</strong>ar<br />
s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mit in gen<strong>om</strong> idrottsdörren att stanna<br />
kvar bak<strong>om</strong> denna dörr. En annan kon<strong>se</strong>kvens är<br />
att något måste göras för de barn <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>ar<br />
s<strong>om</strong> är fysiskt inaktiva <strong>och</strong> inte vill vara med i<br />
idrottsrörel<strong>se</strong>ns aktiviteter. I början av tonåren<br />
är ca hälften av ungd<strong>om</strong>arna inte medlemmar i<br />
idrottsföreningar. Idrottsrörel<strong>se</strong>n bär upp mycket<br />
av barns <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>ars fysiska aktivitet men det<br />
kan rimligen inte vara idrottsrörel<strong>se</strong>ns uppgift att<br />
ta ansvar för att alla barn aktiveras.<br />
Ett hälsopolitiskt mål är förstås att alla barn <strong>och</strong><br />
ungd<strong>om</strong>ar ska ges möjligheter till daglig fysisk<br />
aktivitet. Hur ska detta mål nås? Statens uppenbara<br />
viljeyttring är att idrottsrörel<strong>se</strong>n ska anta<br />
denna utmaning. Här finns, enligt min <strong>och</strong> flera<br />
forskares mening, en orealistisk förväntan inbyggd.<br />
Idrottsrörel<strong>se</strong>n lockar många, till <strong>och</strong> med<br />
majoriteten av alla barn, med en särskild form av<br />
idrottskultur, där prestation <strong>och</strong> tävlingsm<strong>om</strong>ent<br />
in<strong>om</strong> en given idrottsgren är självklara inslag.<br />
Alla barn <strong>och</strong> ungd<strong>om</strong>ar känner sig inte hemma<br />
i denna kultur. Att föra in denna kultur i skolan<br />
kan därför bli kontraproduktivt. Fysisk aktivitet<br />
kan på detta sätt k<strong>om</strong>ma att förknippas med prestationsutveckling,<br />
ofta tävling, in<strong>om</strong> en speciell<br />
idrottsgren <strong>och</strong> inte med allmän <strong>och</strong> allsidig motorisk<br />
inlärning utan konkurrens. Föreningsidrottens<br />
upplägg lockar många barn, kanske de flesta,<br />
men kan skrämma bort de barn s<strong>om</strong> behöver det<br />
största stödet. Grovt uttryckt kan man säga att<br />
in<strong>om</strong> idrottsrörel<strong>se</strong>n förväntas barnet anpassas<br />
till idrotten men in<strong>om</strong> skolan förväntas aktiviteten<br />
anpassas till barnet.<br />
Att idrottsrörel<strong>se</strong>n fått extra medel att utveckla<br />
sin verksamhet k<strong>om</strong>mer med all säkerhet att höja<br />
kvaliteten på denna verksamhet, <strong>och</strong> därmed att<br />
locka till sig fler, men dess närvaro i skolan kan<br />
ändå bli problematisk <strong>om</strong> inte tydliga riktlinjer<br />
ges. Idrott i skolan på lektionstid <strong>och</strong> idrott i en<br />
idrottsförening är två olika saker <strong>och</strong> bygger på<br />
olika logiker. Skolämnet idrott <strong>och</strong> hälsa är inte<br />
en ”light-variant” av idrott i en förening, det är<br />
något annat. Handslaget har ju heller inte k<strong>om</strong>mit<br />
till användning i skolornas strävan att barnen ska<br />
få daglig fysisk aktivitet. Att idrottsföreningarna<br />
k<strong>om</strong>mer till skolorna för att demonstrera sin<br />
idrott, <strong>och</strong> låta barnen pröva på, kan säkert vara<br />
ett framgångskoncept för att få fler till idrotten,<br />
men lö<strong>se</strong>r inte problemen med de fysiskt inaktiva.<br />
Vem bör ha detta ansvar? Det självskrivna svaret<br />
blir skolan, dit alla barn k<strong>om</strong>mer <strong>och</strong> där det<br />
finns pedagogiskt utbildad personal. Här måste<br />
särskilda resur<strong>se</strong>r sättas in <strong>och</strong> det kan inte vara<br />
idrottsrörel<strong>se</strong>ns uppgift att axla detta ansvar.<br />
<strong>Forskning</strong> <strong>om</strong> <strong>Handslagets</strong> gen<strong>om</strong>förande <strong>och</strong> resultat - En utvärderande sammanställning<br />
48