Mattias Bjarnegård LST1Nytt fönster. - Sahlgrenska ...

11. Avskaffa ackord.
12. Ta bort hindren för yrkesstolthet.
13. Uppmuntra till utbildning och vidareutveckling.
14. Vidta åtgärder för att få igång förändringsprocessen.
Industrins påverkan om hur resonemangen går inom hälso- och sjukvårdssektorn i dag är
tydlig inte minst då förbättringskunskap som ämne kommer från Deming, som på 50-talet
arbetade mycket i Japan under dess förändring till ett modernt industrisamhälle, och därefter i
USA hos ex v biltillverkaren Ford. Deming´s väg för att uppnå kvalitet kan förenklat
beskrivas som: Kvalitet = resultatet av ansträngningar
den totala kostnaden
Enligt detta resonemang finns det alltså ingen absolut kvalitet. Hur det stämmer överens med
synen på vården från vårdens aktörer respektive samhällets medborgare tål att funderas över.
Batalden
I artikeln Vad är ”kvalitetsutveckling” och hur kan det förändra sjukvården, (14) föreslår
Batalden och Davidoff en definition av kvalitetsutveckling som går vidare än professionernas
område: Den kombinerade och oupphörliga ansträngningen av alla - hälso- och sjukvårdens
professioner, patienterna och deras familjer, forskarna, finansiärerna, planerarna och
lärarna - att genomföra de förändringar som leder till bättre resultat för patienterna (hälsa),
bättre system och processer (vård) och bättre professionell utveckling (lärande).
Författarna ger också förslag till hur man ska tydliggöra behoven för framgångsrik
kvalitetsförbättring på arbetsplatsen och därigenom se var kunskapsbristerna finns:
1. Vetenskapligt kunskapsläge.
2. Kunkap om lokala förutsättningar - tradition, vanor, processer.
3. Systemkunskap - hur påverkar förändringar systemet, påverkas det över tid? Analys av
komplexa samband. Kunskap om mätmetoder.
4. Kunskap om flera modaliteter, standardisering, detaljkunskap för att kunna modifiera
och anpassa den allmänna kunskapen (punkt 1) till lokal kontext.
5. Kunskap för att genomdriva förändringen. Detta gäller i den lokala organisationen,
både vad som driver individer lokalt men också vetskap om vem/vilka som innehar
beslutandemakt. Där ingår vetskap om strategiska mål, hur medarbetare
uppmärksammas och hur de hålls ansvariga.
Med god kunskap inom dessa fält är vi väl rustade för kvalitetsutvecklingsarbete anser
författarna, men säger samtidigt att det är en sak att ha ett specialdestinerat
kvalitetsutvecklingsteam och ett helt annat att få alla inom hälso- och sjukvården att ta till sig
kunskap och applicera den i vardagen, och dessutom att göra detta för all framtid.
Liksom Deming tidigare poängterat pekar Batalden på ledarskapets roll i att etablera kontakt
mellan målet för förändringarna och hur dessa förändringar ska prövas, hur viktigt det är med
uthållighet och tro på att allas arbete är att göra sitt jobb och förbättra det.
Lean
Det går inte att diskutera förändringsarbete inom hälso- och sjukvården i Sverige på 2000talet
utan att nämna Lean production, eller Lean Healthcare som den sjukvårdsanpassade
varianten kallas. Mycket kort och förenklat kan man säga att Lean (mager i svensk
översättning) i grunden handlar om att från en process ta bort allt det som inte är
6