nya “citat” - Perfect Storm Homepage

43
Ingen villfarelse som är accepterad inom kristenheten angriper mer oförskräckt himmelens
auktoritet, ingen går mer direkt mot förnuftet, ingen är mer nedbrytande i sitt resultat, än den
moderna doktrinen, som snabbt breder ut sig, att Guds lag inte längre är bindande för
människorna. Varje land har sina lagar som kräver respekt och lydnad. Ingen regering kan bestå
utan lagar, kan man då föreställa sig att himmelens och jordens skapare inte har någon lag för
att styra de väsen som Han har skapat?
Det skulle vara långt mer konsekvent för nationerna att avskaffa sina lagar och tillåta
människor att göra som de vill, än för universums härskare att avskaffa sin lag och lämna
världen utan en norm för att döma de skyldiga eller rättfärdiggöra de lydiga. Vill vi veta vad
resultatet skulle bli av att åsidosätta Guds lag? Varhelst de gudomliga föreskrifterna blir
förkastade, slutar synden att förefalla syndig eller rättfärdigheten önskad. De som vägrar att
underkasta sig Guds styre är helt olämpade att styra sig själva. Medan de hånar godtrogenheten
hos dem som lyder Guds lags krav, tar flertalet ivrigt emot Satans villfarelser. De ger lusten fria
tyglar och praktiserar de synder som har nedkallat straffdomar över hedningarna.
De som lär andra att ta lätt på Guds befallningar, sår olydnad och skördar olydnad. Låt de
band som är nedlagda i den gudomliga lagen bli satta åt sidan, så kommer också mänskliga lagar
att snart bli åsidosatta. Eftersom Gud förbjuder oärliga handlingar, begärelse, lögn och
bedrägeri, står människorna villiga till att trampa på hans föreskrifter, vilka är ett hinder för
världslig framgång. Men konsekvenserna av att åsidosätta dessa bud kommer att bli något helt
annat än de väntade. Om lagen inte längre var bindande, varför skulle man då vara rädd för att
bryta den? Folks egendom skulle inte längre vara säker. Människorna skulle med våld lägga
beslag på sina grannars egendom, och den starkaste skulle bli den rikaste. Livet själv skulle inte
respekteras. Äktenskapslöftet skulle inte längre stå som ett heligt värn för att skydda familjen.
Den som hade makten, kunde om han ville, ta sin nästas hustru med våld. Det femte budet skulle
bli lagt åt sidan tillsammans med det fjärde. Barn skulle inte väja för att ta sina föräldrars liv,
om de därmed kunde uppfylla sina fördärvade sinnens önskningar. Den civiliserade världen
skulle bli ett band av rånare och mördare, och fred, vila och lycka skulle bannlysas från jorden.
ONDSKANS PORTAR STÅR REDAN ÖPPNA
Läran om att människan är löst från lydnad mot Guds bud har försvagat kraften till
moraliska förpliktelser och öppnat ondskapens slussar över världen. Laglöshet, utsvävningar
och korruption sveper in över oss som en överväldigande flodvåg. Även inom familjen är
Satan i verksamhet. Hans baner höjs till och med i så kallade kristna hem. Där är avund, onda
misstankar, hyckleri, kyliga förhållanden, stridighet, svek mot heliga löften, svaghet för egna
lustar. Hela systemet av religiösa principer och lärosatser som det sociala livet borde vara
grundlagt och byggt på, tycks vara av en vacklande struktur, färdigt till att falla samman i ruin.
De mest förhärdade förbrytare blir ofta föremål för gåvor och uppmärksamhet när de blir satta
i fängelse för sina brott, som om de hade uppnått en avundsvärd utmärkelse. Stor publicitet
ges över deras brott och deras karaktär. Pressen publicerar upprörande detaljer om laster och
förbrytelser, och inspirerar då andra till att utöva bedrägerier, rån och mord. På sina ställen
är domstolarna korrupta. Många av de som styr och leder är drivna av en önskan om vinning
och kärlek till sinnliga nöjen. Omåttlighet har förslöat själsförmågorna hos många, så att
Satan nästan har fått fullständig kontroll över dem. Många jurister är korrupta, mutade och
vilseledda. Dryckenskap och utsvävningar, avund, begär, oärlighet av alla de slag, finner
man bland dem som förvaltar lagen. Lastbarhetens dragning, det godtyckliga
mördandet, den fruktansvärda ökningen av omåttlighet och varje form av ondska borde väcka
alla som fruktar Gud, att fråga vad som kan göras för att stoppa ondskans flodvåg.