Erik Jansson Boström 1 Kära seminariedeltagare, Det är med ...

Erik Jansson Boström
Kuhn inte slutsatsen att detta implicerar att hans teori är ogiltig eftersom den har anspråk på
generell giltighet. 28
Det är fruktbart att dra en parallell till Poppers metodologi. En vetenskaplig förklaring
eller beskrivning måste vara formulerad på ett sådant sätt att den i princip går att testa, dvs.
falsifiera. Detta demarkationskriterium för vad som ska räknas som ett vetenskapligt påstående
eller en vetenskaplig teori handlar om vad som krävs för att beskrivningar och förklaringar ska
vara giltiga, men han är likgiltig inför hur forskare får sina idéer så länge de testar deras giltighet
med kritisk noggrannhet. 29 Med andra ord skulle Popper inte ha något emot en induktivistisk
metod för att formulera hypoteser, bara de testas ordentligt. Kuhn har med sin induktivistiska
metod (dvs. han har studerat enskilda delar av vetenskapshistorien och extraherat fram en
generell struktur hos vetenskapens utveckling) inte bara kommit fram till den struktur hos
vetenskapen som han presenterar, han använder även de enskilda empiriska exemplen för att ge
stöd åt sin generella utläggnings giltighet. I Structure finns det inga försök att falsifiera och
därmed styrka den beskrivning Kuhn lägger fram.
Generella beskrivningar som idealtyper
(kvar att göra: någonstans i detta stycke ta upp att empiriska exempel ej ska vara stöd utan
enbart klargöra idealtyper – citat från objektivtetsuppsatsen)
Weber har inget emot generella beskrivningar, enbart generella anspråk. Generella beskrivningar
behöver inte formuleras eller läsas som att de gör sådana generella anspråk, de kan nämligen
även uttryckas eller läsas med anspråk på att vara idealtypiska renodlingar. I ett sådant fall har
författaren, t.ex. Weber i Protestantiska etiken och kapitalismens anda, 30 inte för avsikt att ge en
generell struktur för hur kapitalismen uppkommit, dvs. han avser inte att den ska läsas som en
beskrivning, avbildning, framställning av det historiska förloppet eftersom det är dömt att vara
missvisande då det historiska förloppet inte kan fångas i en historieskrivning, varken en
strukturell som Kuhns eller en mer detaljfokuserad historieskrivning. 31
Eftersom Webers poäng är att idealtyper är det enda som historiska studier kan vara så
följer det att alla historiska studier egentligen är idealtypiska, oavsett vad författare och läsare
28
Detta kommer att diskuteras mer utförligt nedan, se nästa avsnitt, ”Generella beskrivningar som idealtyper”.
29
Se Popper, Karl, The logic of scientific discovery, Routledge, London, 1992. I fortsättningen kommer den att
benämnas som “Logic” i den löpande texten.
30
Weber, Max, Den protestantiska etiken och kapitalismens anda, Argos, Lund, 1978.
31 Här behövs referens.
10