Erik Jansson Boström 1 Kära seminariedeltagare, Det är med ...

Erik Jansson Boström
2.2. Paradigm, vetenskapens mening och världsåskådningar
Begreppet “paradigm” definieras på sida viii som ”These I take to be universally recognized
scientific achievements that for a time provided model problems and solutions to a community of
practitioners.” 50 I introduktionen skriver Kuhn att en sak som karaktäriserar vetenskaperna är att
det finns flera legitima men inkompatibla slutsatser. Vilken slutsats man når beror på
tillfälligheter (t.ex. tidigare erfarenheter, tillfälligheter i undersökningen själv, personliga
aspekter) Och sådana här tillfälligheter har (ibland 51 ) stort inflytande på vetenskapens utveckling.
Kuhns poäng är att erfarenhet och observation är nödvändiga men inte tillräckliga för
utvecklandet av vetenskapliga teorier. 52
En intressant aspekt här i relation till Weber är att Kuhn formulerar sig i termer av att
vetenskapens mål eller produkt är vetenskapliga övertygelser (beliefs) och bilder och det är alltså
i formandet av dessa, dvs. hur vi ser världen, som det finns arbiträra element. 53
Detta är att göra uppfattningarna till vetenskapens resultat. Det är att göra formulerandet
av uppfattningar till vetenskapens uppgift eller syfte. Det är en klassisk idé och den återfinns
även inom epistemologin, t.ex. i SBT-teorin där kunskap utgörs av trosuppfattningar (beliefs).
Detta menar jag är en felaktig bild av vad som utgör kunskap och vetenskapens syfte,
vilket Webers epistemologi kan hjälpa oss att klargöra.
Weber betonar att vetenskapen aldrig kan besvara meningsfrågor och därmed är
meningslös. 54 Jag menar att Webers metafysikkritik är en del av detta. I till exempel
objektivitetsuppsatsen kritiserar han de som tror att en viss teori kan ge en slutgiltig förklaring
eller bild av världen; att en viss teori, t.ex. rasbiologi, historiematerialism eller nationalekonomi
tillhandahåller de yttersta förklaringarna som förklarar alla mänskliga motiv. Samma
resonemang går att rikta mot naturvetenskapliga teorier. I enlighet med den sydvästtyska
nykantianska skolan gör Weber en distinktion mellan lagvetenskaper och verklighetsvetenskaper.
Historievetenskapen är en verklighetsvetenskap medan de vetenskaper Kuhn studerar är
50
Kuhn, 1970, viii, se även s. 10 för snarlik definition. Detta är vad han i efterordet från 1969 menar var det han
hade velat mena med begreppet ”paradigm” men väljer att kalla ”exempel” därför att paradigmbegreppet fått ett eget
liv, se. Kuhn, 1970, s. 186-7. Jag kommer här inte att fördjupa mig i Kuhns olika användningar av begreppet
”paradigm”, se efterordet s. 181-7 för en diskussion av detta.
51
Att Kuhn använder ordet “sometimes” får mig att undra hur det är i de andra fallen.
52
Ibid., s. 4.
53
Ibid.
54
Se min hemtenta i The idea of the University samt inledningen av kapitel 1 till min avhandling.
18