Erik Jansson Boström 1 Kära seminariedeltagare, Det är med ...

Erik Jansson Boström
Samma sak måste man säga om ett så pass komplext fenomen som vetenskapen, vilket
t.ex. syns i att Kuhn gång på gång underminerar sina egna generella slutsatser och teser med
formuleringar såsom: ”These transformations to maturity have seldom been so sudden or so
unequivocal as my necessarily schematic discussion may have implied.” 36 Det är denna
komplexitet som på ett metodologiskt plan gör det omöjligt att beskriva det eller uttrycka hela
vetenskapens kompletta struktur. Och det är detta som på ett epistemologiskt plan gör att vi inte
kan göra anspråk på att ha kunskap om dess struktur; det finns ingen sådan struktur som Kuhn
skissat på ”inneboende i” eller ”underliggande” vetenskapen; Kuhns strukturen kan enbart vara
en ensidig renodling av vissa aspekter i form av en idealtyp som sedan kan användas för att
jämföra med det konkreta fenomenets rikhet.
Alternativt kan man utveckla ett abstrakt begrepp ”vetenskap” och koppla det till andra
begrepp i en nomologisk eller lagvetenskaplig teori. Men denna typ av teori har oftast ingen
användning när det gäller historiska fenomen; de är i huvudsak användbara i relation till sådant
som sker om och om igen som man kan studera i upprepningsbara experiment.
I Objektivtetsuppsatsen skriver Weber att vi har ”ätit av kunskapens träd” och är därför
tvingade att veta att hur mycket vi än utforskar världen så kommer vi aldrig att kunna formulera
någon världsåskådning utifrån denna kunskap. 37 Vidare så säger han att teorier som tror sig ha
funnit de egentliga, sanna drivkrafterna ”måste på det bestämdaste avvisas” 38 därför att de är
världsåskådningar som talar till vårt dogmatiska begär. 39
1.3. Vetenskapshistorians och vetenskapsfilosofins historiskhet
Som Kuhn själv nämner i sitt förord så är det svårt att se tydliga paradigm i
samhällsvetenskaperna. 40 Hur ska detta faktum behandlas? Antingen måste man säga att Kuhns
analys har falsifierats eller också måste man säga att de inte är vetenskaper. Men om de inte är
vetenskaper så är de det per definition utifrån Kuhns perspektiv, dvs. de är inte vetenskaper
därför att de inte har paradigm då normalvetenskapens pussellösande är en nödvändig del av vad
36
Kuhn, 1979, s. 21. Se även t.ex. s. 19, 24, 29, 30, osv. Jämför dessa passager med de passager som är listade i not
14 ovan och du får en extremt motsägelsefull bild. Denna motsägelse upphävs om man ignorerar de generella
anspråken och läser Structure som en utveckling av en idealtyp.
37
Weber, 1991, s. 103.
38
Ibid., s. 115.
39
Weber tar historiematerialismen i dess naiva form som exempel men betonar att i stort sett alla vetenskaper har
från tid till annan frambringat teorier med världsåskådningsanspråk.
40
Kuhn, 1970, s. viii.
12