Erik Jansson Boström 1 Kära seminariedeltagare, Det är med ...

Erik Jansson Boström
vetenskapsfilosofi. 12 Detta är bakgrunden till Structure; det är ett vetenskapshistoriskt verk som
Kuhn sedan drar filosofiska slutsatser utifrån om vetenskapens natur. Kuhn skriver till exempel
att flera av hans publikationer fram till Structure har behandlat:
the integral part played by one or another metaphysic in creative scientific research. Others
examine the way in which the experimental bases of a new theory are accumulated and assimilated
by men committed to an incompatible older theory. In the process they describe the type of
development that I have below called the “emergence” of a new theory or discovery. 13
Å ena sidan kan dessa teman karaktäriseras som potentiellt empiriska vetenskapshistoriska frågor
kring hur det sett ut i olika vetenskaper vid specifika tidpunkter. Men å andra sidan uttrycker sig
Kuhn här inte i dåtida tempus om hur en viss vetenskap faktiskt har utvecklats under en viss fas
utan generellt om metafysikens roll för vetenskapen och hur forskare tar till sig nya resultat.
Det är inte bara dessa teman som Kuhn formulerar på detta dubbla sätt, när han ska
presentera sina teser och slutsatser uttrycker han sig på samma sätt. 14
Men denna slags generella slutsatser om vetenskapens generella struktur kan inte med
giltighet dras från empiriska studier. Med andra ord; man kan inte säga något generellt om en
viss praktiks logik utifrån empiriska historiska studier. För att kunna uttala sig generellt måste
det man uttalar vara en nödvändig del av praktiken, dvs. om man vill säga att metafysik spelar en
viss roll i vetenskapen i allmänhet så måste det vara ofrånkomligt och oföränderligt. Men denna
typen av nödvändigheter kan inte stödjas med empiriska historiska studier. Detta leder in på
frågorna; vad är historievetenskap? Vad är dess syfte och adekvata metod? Dvs. vad för slags
studier och kunskap kan historievetenskapen ge? Vilka är dess giltiga anspråk? Kuhn ger inga
svar på dessa frågor i Structure. Det finns inget i Structure som visar på att påståendena ovan om
historievetenskapens begränsningar skulle vara felaktiga.
Webers syn på historievetenskapen
Max Weber skulle ge följande svar på frågan ”vad är historievetenskap?”:
Den samhällsvetenskap som vi vill bedriva, är en vetenskap om verkligheten. Det livets
verklighet som omger oss, som vi är placerade i – den vill vi förstå i dess egenart. Å ena
sidan vill vi förstå sammanhanget mellan och den kulturella betydelsen av dess enskilda
12 Kuhn, 1970, s. v.
13 Ibid., vii.
14 Han formulerar sig t.ex. på följande sätt: “[I]f I am right that each scientific revolution alters the historical
perspective of the community that experience it…”, ibid., s. ix, se även t.ex. s. 160. För fler exempel på generella
påståenden om vetenskapens natur, se t.ex. s. 24.
6