Fristående tillägg - Predictum

S32 Manus v14.0
Ett fördelningspolitiskt förtydligande (juni-10)
Både den aktiva och den passiva fördelningspolitiken har ett samhällsberättigande.
Varken de fria marknadskrafterna (egenintresset) eller staten (som förväntas
representera allmänintresset) tillåts agerar fritt, och fördelningen, eller balansen, mellan
dem är ett politiskt ställningstagande. Traditionellt har konservativa politiker i större
utsträckning förespråkat aktiv fördelningspolitik medan socialistiska politiker förespråkat
passiv fördelningspolitik. Nogsamt bör dock noteras att varken konservativa eller
socialistiska demokratier ensidigt förespråkat ett av alternativen, utan istället ett
samhälle där den aktiva respektive passiva fördelningspolitisken förespråkats i en större
eller mindre omfattning.
Betraktelsen 57
Rummets fördelningspolitik utgår från den grundläggande principen att äganderätten
inte är suverän, med den skillnaden att en konservativ politik i större omfattning
fördelar rummets ekonomiska och sociala utrymme genom en aktiv fördelningspolitik
(marknadskrafterna) medan en socialistisk politik i större omfattning fördelar rummets
ekonomiska och sociala utrymme genom en passiv fördelningspolitik (över skatter och
avgifter). Det är således gradskillnader mellan den passiva och aktiva
fördelningspolitiken som skiljer de politiska inriktningarna; den grundläggande
principen att äganderättens suveränitet är delbar, återfinns inom alla politiska
åskådningar.
Fördelningspolitiska inskränkningar eller begränsningar har funnits och finns i alla
samhällen. Det är endast utformningen som skiljer sig. Och det är inte alldeles entydigt
hur den politiskt traditionella vänster-högerskalan genomför det politiska programmet i
praktiken.
Harry Schein (1924 - 2006); ”Makten” (1990) 58
Det finns ingen renodlad kapitalism. Varje civiliserat land sätter gränser för de fria
marknadskrafterna när dessa hotar väsentliga allmänintressen. Alla dessa länder är
blandekonomier. Det är endast blandningen som varierar.
Inte ens Ronald Reagan eller Margaret Thatcher, de ideologiska portalfigurerna för vår
tids högervridning, har vågat tassa på välfärdsstatens sociala skyddsnät, uttryckt i
procent av BNP. Skillnaderna mellan höger- och vänsterstyrda länder är inte entydiga.
Arbetslösheten i det vänsterstyrda Spanien är mångdubbelt större än i det högerstyrda
USA. Inkomstklyftorna i det högerstyrda Danmark är lägre än i det vänsterstyrda
Frankrike.
De stora skillnaderna ligger i förändringens rörelseriktning. De påverkar verkligheten
ytterst långsamt. Men de präglar det politiska och moraliska klimatet. Det är viktigt nog.
Den för mig, i varje fall i ett kortare perspektiv, avgörande skillnaden mellan en
demokratisk vänster och högern har ingenting med skattepaket eller energipolitiken
eller Europas gemensamma marknad utan med den offentliga sektorns storlek att
göra.
Det medges att ståndpunkten grundar sig på helt subjektiva värderingar av vad slags
konsumtion som är den mest angelägna.
57 Den fördelningspolitiska utmaningen
58 Kapitel 8 Socialdemokratin
© 2009 - 2010 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 36