29.09.2013 Views

Fristående tillägg - Predictum

Fristående tillägg - Predictum

Fristående tillägg - Predictum

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

S32 Manus v14.0<br />

Man får då först intrycket av att järn inte betraktas som en lika värdefull vara som<br />

viktualier. Därnäst ser man att uppstadsvikt och bergsvikt representerade en mervikt i<br />

förhållande till stapelstadsvikt på respektive 21 och 42 pund per 400 stapelstadspund.<br />

Av denna mervikt var respektive 20 och 40 pund en övervikt som skulle kompensera<br />

för frakt, svinn och andra omkostnader, medan resten, alltså 1 respektive 2 pund,<br />

skulle kompensera för slitage på de stapelstadspundvikter som användes vid<br />

avvägningen. Nu däremot är denna slitagemån inräknat i ett väldefinierat<br />

toleransbegrepp och man betraktar 1 kg som 1 kg och kalkylerar helt enkelt in frakt,<br />

svinn och andra omkostnader i priset.<br />

…<br />

Parallellt med denna omvärdering av synsättet har det skett en avgörande förenkling<br />

av enhetssystemet från de räknemässigt sett komplicerade binära (1/2, ¼, 1/8, ..) och<br />

duodecimala (1/12, 1/144..) aln, fot, pundsystemen till dagens decimalindelade SIenheter.<br />

Så sent som på 1970-talet använde den äldre generationens svenska snickare och<br />

grovarbetare mått som tum och fot i yrket.<br />

Pensionerad yrkessnickare berättar (2001)<br />

Jag har för mig att en engelsk tum var 25,4 mm, en svensk tum 25,1 och en dansk tum<br />

24,6. Men jag är inte säker. Vi räknade alltid med 25 mm och att foten var 12 tum. Men<br />

virkets längd räknade vi alltid i meter. Spik samt brädernas bredd och tjocklek var alltid<br />

i tum. När ungdomarna, de nyanställda, kom till snickarverkstan förstod de inte vad vi<br />

talade om. De använde sig bara av millimeter. Det var vi gamla som envisades med<br />

tum. Det fanns något som hette fast och löst mått på virke också, men jag vet inte<br />

riktigt hur det hängde ihop.<br />

Den ekonomiska infrastrukturen<br />

Under 1600 talet skedde merparten av landtransporterna i norra Europa på vintern när<br />

sjöar och vattendrag frös och det blev lättare transportera både människor och gods.<br />

Vägnätet var av usel kvalitet, vilket det finns många samtida vittnesskildringar som<br />

beskriver. Oftast var det som beskrivs som ”vägar” i bästa fall ridvägar eller<br />

upptrampade gångstigar. Inte sällan blev ”vägarna” upptrampande av hästar och<br />

människor som i kombination med regn kunde förvandlas till lera och vattensjuk mark.<br />

Förbättringar av transportnätet utvecklades långsamt, inte sällan under stora protester<br />

från markägare, under 1700 – 1800 talet.<br />

James Gleick; Isaac Newton 65<br />

Vikter och mått var en enda röra. Resenärer och post tog sig fram utan adresser, unika<br />

namn eller sifferkombinationer som fungerade som koordinater för platser. När Newton<br />

skickade ett brev till sekreteraren för Royal Society, ställde han det Till mr Henry<br />

Oldenburge i hans hus någonstans i mitten av gamla Palmail vid St. Jamses Fields i<br />

Westminster.<br />

I mitten och slutet av 1800 talet började järnvägen byggas ut. Ångmaskinen som hade<br />

varit i bruk sedan 1700 talets inledning sätts nu på en vagn med hjul och blir till ett<br />

lokomotiv. Processen fortlöper in i vår egen tid. Idag bygger vi ut Botniabanan och<br />

förbättrar pendeltågstrafiken genom centrala Stockholm med den nya Citybanan. Det<br />

65 Kapitel 6 Den besynnerligaste om inte mest betydande upptäckt<br />

© 2009 - 2010 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 40

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!