Fristående tillägg - Predictum
Fristående tillägg - Predictum
Fristående tillägg - Predictum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
S32 Manus v14.0<br />
Man får då först intrycket av att järn inte betraktas som en lika värdefull vara som<br />
viktualier. Därnäst ser man att uppstadsvikt och bergsvikt representerade en mervikt i<br />
förhållande till stapelstadsvikt på respektive 21 och 42 pund per 400 stapelstadspund.<br />
Av denna mervikt var respektive 20 och 40 pund en övervikt som skulle kompensera<br />
för frakt, svinn och andra omkostnader, medan resten, alltså 1 respektive 2 pund,<br />
skulle kompensera för slitage på de stapelstadspundvikter som användes vid<br />
avvägningen. Nu däremot är denna slitagemån inräknat i ett väldefinierat<br />
toleransbegrepp och man betraktar 1 kg som 1 kg och kalkylerar helt enkelt in frakt,<br />
svinn och andra omkostnader i priset.<br />
…<br />
Parallellt med denna omvärdering av synsättet har det skett en avgörande förenkling<br />
av enhetssystemet från de räknemässigt sett komplicerade binära (1/2, ¼, 1/8, ..) och<br />
duodecimala (1/12, 1/144..) aln, fot, pundsystemen till dagens decimalindelade SIenheter.<br />
Så sent som på 1970-talet använde den äldre generationens svenska snickare och<br />
grovarbetare mått som tum och fot i yrket.<br />
Pensionerad yrkessnickare berättar (2001)<br />
Jag har för mig att en engelsk tum var 25,4 mm, en svensk tum 25,1 och en dansk tum<br />
24,6. Men jag är inte säker. Vi räknade alltid med 25 mm och att foten var 12 tum. Men<br />
virkets längd räknade vi alltid i meter. Spik samt brädernas bredd och tjocklek var alltid<br />
i tum. När ungdomarna, de nyanställda, kom till snickarverkstan förstod de inte vad vi<br />
talade om. De använde sig bara av millimeter. Det var vi gamla som envisades med<br />
tum. Det fanns något som hette fast och löst mått på virke också, men jag vet inte<br />
riktigt hur det hängde ihop.<br />
Den ekonomiska infrastrukturen<br />
Under 1600 talet skedde merparten av landtransporterna i norra Europa på vintern när<br />
sjöar och vattendrag frös och det blev lättare transportera både människor och gods.<br />
Vägnätet var av usel kvalitet, vilket det finns många samtida vittnesskildringar som<br />
beskriver. Oftast var det som beskrivs som ”vägar” i bästa fall ridvägar eller<br />
upptrampade gångstigar. Inte sällan blev ”vägarna” upptrampande av hästar och<br />
människor som i kombination med regn kunde förvandlas till lera och vattensjuk mark.<br />
Förbättringar av transportnätet utvecklades långsamt, inte sällan under stora protester<br />
från markägare, under 1700 – 1800 talet.<br />
James Gleick; Isaac Newton 65<br />
Vikter och mått var en enda röra. Resenärer och post tog sig fram utan adresser, unika<br />
namn eller sifferkombinationer som fungerade som koordinater för platser. När Newton<br />
skickade ett brev till sekreteraren för Royal Society, ställde han det Till mr Henry<br />
Oldenburge i hans hus någonstans i mitten av gamla Palmail vid St. Jamses Fields i<br />
Westminster.<br />
I mitten och slutet av 1800 talet började järnvägen byggas ut. Ångmaskinen som hade<br />
varit i bruk sedan 1700 talets inledning sätts nu på en vagn med hjul och blir till ett<br />
lokomotiv. Processen fortlöper in i vår egen tid. Idag bygger vi ut Botniabanan och<br />
förbättrar pendeltågstrafiken genom centrala Stockholm med den nya Citybanan. Det<br />
65 Kapitel 6 Den besynnerligaste om inte mest betydande upptäckt<br />
© 2009 - 2010 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 40