Fristående tillägg - Predictum

S32 Manus v14.0
Kunskapssamhället (april-10)
Efterkrigstidens lösning på marknadsekonomins ständiga produktivitetsjakt har varit att
satsa på bredare och alltmer avancerade utbildningsprogram. Genom att öppna upp den
högre utbildningen för allt fler medborgare ska samhällets konkurrenskraft garanteras
när allt fler ”traditionella” jobb överflyttades till världens låglöneländer.
Men det finns kritiska röster.
Fler högutbildade ökar inte tillväxten; (2003) 76
Den brittiska utbildningsforskaren Alison Wolf dömer ut svenska regeringens
hårdsatsning på högre utbildning. Ofantliga summor för att skicka hälften av alla
ungdomar genom högskolor och universitet ökar inte automatiskt den ekonomiska
tillväxten i samhället så som man tror, skriver hon på DN Debatt.
Tanklöst, anser brittisk forskare om svenska regeringens hårdsatsning på högskolan:
Svenska regeringen gör samma misstag som alla andra regeringar när man tror att
högre utbildning är den avgörande grunden för tillväxt. Ofantliga summor satsas på att
skicka hälften av alla ungdomar genom universitet och högskolor. Men det finns inga
bevis för att fler högutbildade automatiskt ger mer ekonomisk tillväxt i samhället,
skriver professorn och utbildningsforskaren Alison Wolf vid University of London.
Hennes överraskande slutsatser ska presenteras inför ett Saco-seminarium i
Stockholm i dag.
Alla samhällen har sina etablerade sanningar, uppfattningar som framstår som så
självklara att den som ifrågasätter dem döms ut som galen eller extrem. I våra
samhällen har värdet av ständigt mer utbildning blivit en sådan "sanning". Regeringar
överallt tror att utbildning är grunden för tillväxt. Det är anledningen till att både den
brittiska och den svenska regeringen föresatt sig att lägga ofantliga summor på att
skicka hälften av alla ungdomar genom en högre utbildning. Regeringar, och
medborgare, tar också för givet att en ökad utbildning innebär mer lika möjligheter och
ökad jämlikhet. Men båda dessa uppfattningar är ytterst tveksamma. Vi har tvärtom
närmat oss en punkt där ännu mer utbildning snarare riskerar att skapa nya hinder för
människor.
Låt mig börja med föreställningen att utbildning ger tillväxt. Politiker i hela världen tror
det. I Storbritannien argumenterar exempelvis politiker från höger att mer högre
utbildning krävs "för att möta ökande konkurrens på världsmarknaden", medan de från
vänster hävdar att det behövs för att "klara utmaningen att skapa en avancerad,
högteknologisk, höglöneekonomi".
Australiens regeringar använde exakt samma argument när de godkände en gigantisk
utbyggnad av universiteten på 1980-talet. Detsamma gjorde den franska regeringen
när den bestämde sig för att tävla med den då dominerande japanska ekonomin
genom att, liksom Japan, få 80 procent av alla ungdomar att klara något som
motsvarar studentexamen.
Politiker och opinionsbildare har uppmuntrats att tro, inte minst av OECD, att det inte
bara finns en direkt koppling mellan utbildningssatsningar och tillväxt, utan dessutom
att detta samband kan räknas ut exakt. Den vanligaste basen för sådana uträkningar
är skillnaden i genomsnittslön mellan personer med högskoleexamen och personer
utan fullständiga gymnasiebetyg.
Om man tror att skillnaden i inkomst är en direkt följd av kunskaper och färdigheter
inhämtade i det högre utbildningsväsendet kan man konstatera att om alla fick lika
76 DN 2003-06-05
© 2009 - 2010 by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / predictum.se 48